För ett tag sedan hade SLS-utvecklarnätverket nöjet att lyssna på en föreläsning av Qarin Franker, som sedan följdes av ett intressant samtal. Rubriken på föreläsningen var: Arbete med elevers litteraciteter- ett visuellt, verbalt och flerspråkigt gränsöverskridande.
Att Qarin har lång och bred erfarenhet märktes tydligt och hon utmanade oss många gånger i våra föreställningar och tankar. Hon började med att belysa hur våra personliga erfarenheter i både livet och av vår utbildning färgar oss som lärare. Hon fortsatte med att visa oss ett filmklipp som fick våra ögon att tåras, där elever som kommit till Sverige bildat en teatergrupp (Verket) och här dramatiserade vad de varit med om (12 min in i filmen):
https://www.youtube.com/watch?v=ciOHZoCyUOk
Ömsesidig respekt viktig
De elever vi möter har alla sina erfarenheter och sin personliga ryggsäck som präglar dem. Qarin framhåller ömsesidig respekt i alla relationer med tanke på förhållningssätt till eleverna, innehåll och undervisning. Detta fick oss att fundera över vilka tecken vi ser på ömsesidig respekt i våra egna möte med eleverna. Hur ser det ut i ditt klassrum?
Vem är egentligen analfabet?
Qarin betonade att litteracitet är en mänsklig rättighet ur ett globalt perspektiv för att minska fattigdom, begränsa befolkningstillväxt, minska barnadödlighet och för ökad demokrati. Hon fortsatte med att förklara varför hon undviker att använda begreppet analfabetism då det lätt blir en stämpel på någon som ännu inte är litterat. Vem är analfabet och vad innebär det egentligen? Finns det människor i vårt moderna samhälle som inte förstår eller känner till att det finns skriftspråklig kommunikation över huvud taget? Språk är inte bara bokstäver och skriven text. Vem kan inte tolka symboler eller använda en smartphone idag? Vi läser så mycket mer än bara det skriftliga, påtalade Qarin. Vi funderar på om illitterat är ett bättre begrepp i detta sammanhang?
Funktionell litteracitet
Litteracitet skapas på olika sätt, både i skolan och i samhället. Qarin pratade om begreppen baslitteracitet och funktionell litteracitet. Med baslitteracitet menas att kunna läsa och skriva några korta meningar om något ur ditt vardagliga liv. Funktionell litteracitet däremot är att kunna delta aktivt i samhället genom att läsa, skriva och räkna och bidra till sin egen och samhällets utveckling. Vad som anses vara funktionell litteracitet i ett slags samhälle kanske inte räcker till i ett annat.
Börja i konkreta upplevelser
Utvecklingen gällande litteracitet har tack och lov gått från stort fokus på avkodning och form (se bild) till ett mer helhets/analytiskt fokus där elever läser, skriver och samtalar om elevnära saker, i för dem meningsfulla sammanhang. Detta gäller även formundervisningen såklart. Qarin förespråkade att arbeta tematiskt och att börja i konkreta upplevelser, till exempel att åka till IKEA för att sedan arbeta vidare på “hemmaplan” och då läsa, skriva och samtala om detta mer abstrakt utifrån erfarenheterna. Hur tänker du när du planerar din undervisning?
Utgå från de språk vi redan förstår
Qarin avslutade sin föreläsning med att kort prata om kodknäckning. Varför använder vi inte mer av det som eleverna känner till även här, till exempel G som i Google och A som i appstore? Hon visade också på bokstavsplanscher som tagits fram i Norge där till exempel somaliska ljud används för att lära in de norska. Smart, tänkte vi och väntar på en utveckling av detta även i Sverige. Vi vet ju att vi lär oss bäst med utgångspunkt i de språk vi redan förstår.
