Den 19 september hade vi i nätverket för Språk-, läs- och skrivutvecklare bjudit in Fil. dr Tarja Alatalo för en dialogföreläsning. Tarja är verksam vid Akademin Utbildning, hälsa och samhälle vid Högskolan Dalarna och är bland annat vetenskaplig ledare för det nya kartläggningsmaterialet i förskoleklass Hitta språket, som blir obligatoriskt från och med 1 juli 2019. Dessutom är hon vetenskaplig ledare för de två modulerna i Läslyftet som handlar och tidig läsundervisning och tidig skrivundervisning. Nedan följer en kort redogörelse från vår förmiddag tillsammans med Tarja: Läskompetens vilar på två ben.

I föreläsningen, som hade fokus på läs- och skrivutveckling, lyfte Tarja fram risker med en ensidig undervisning, som endast baseras antingen på fonologisk medvetenhet eller på läsning och skrivning som en social interaktion. Hon menar att undervisningen behöver utgå ifrån båda dessa forskningsspår så att den stimulerar och utmanar varje enskild elev att utveckla läskompetens. Elever med bristande fonologisk medvetenhet behöver öva på att läsa med flyt, god intonation och förståelse; det räcker inte att vänta på att de ska komma ikapp med hjälp av vanlig undervisning utan eleverna behöver konkreta verktyg för att komma vidare i sin utveckling. Undervisningen kan då exempelvis innefatta att:

  • Läsflyt ska tränas när man är på väg att automatisera avkodningen.
  • Upprepad läsning, där eleven läser om samma text flera gånger och samtidigt får feedback från en bisittare.
  • Träna på uttrycksfull läsning tillsammans (parläsa, läraren läser högt)

Elever som avkodar korrekt och läser med flyt kan ändå uppvisa svårigheter med läsförståelse. Det kan bero på ett otillräckligt ordförråd eller att lässtrategierna inte är på plats. Här kan undervisningen istället ge eleverna möjlighet att:

  • Träna på att koppla ihop texten med tidigare kunskaper och resonera om betydelsen tillsammans.
  • Arbeta med lässtrategier och språklig medvetenhet om exempelvis metaforer.

Tarja resonerade om vikten av daglig läsning och då främst högläsning som hon menar ska planeras väl och den bok man läser ska engagera och intressera eleverna och stötta dem i deras språk- läs- och skrivutveckling. Valet av text ska spegla elevgruppen och vara en variation av olika boktyper/genrer. Tarja menar att det också är viktigt att föra textsamtal kring den text man läser och att samtalen ska utgå från öppna analytiska frågor.

Högläsningen är ett verktyg för att utveckla elevernas ordkunskap och läsförståelse. Ordförståelse korrelerar starkt med läsförståelse och därför är det viktigt att upptäcka nya ord och lära sig vad orden betyder. Träning av ordmedvetenhet ska ske redan i förskoleklass och därför efterlyser Tarja en mer medveten och explicit språkutvecklande undervisning i förskoleklassen och skolan.

I boksamtalet med eleverna är det av största vikt att prata om ord och händelser i boken (kontextualiserande samtal), poängterar hon, då detta har visat sig vara särskilt gynnsamt för barn som inte har så stort ordförråd.

Tarja delar in ordförrådsarbetet i tre nivåer:

  • Vardagsnära ord som: mamma, pappa, boll och bil
  • Vuxenspråk som hjälper eleverna att precisera sig med ett större ordförråd, som: tillfredsställelse, intensiv och lyckligtvis
  • Ämnesord, ämnessammanhang, ord som förekommer mer sällan som: fakta, väder och teknologi

Den pedagogiska diskussionen om metodval i läs- och skrivundervisningen har påverkats av två förändringar som sker i början av 2000-talet. Specialpedagoger ersätter i viss utsträckning speciallärare vilket får till följd att lärare bär ett större ansvar för åtgärder kring enskilda elever. Under den här tiden (2001-2011) förändras också utbildningen för lågstadielärare så att kursinnehållet kring läs- och skrivinlärning minskar.

Sedan dess har speciallärarutbildningen återinförts och svenskundervisning på lärarhögskolan är utbyggd. I sin avhandling: Skicklig läs- och skrivutveckling i årskurs 1 – 3 påpekar Tarja skillnaden mellan stödundervisning (mer av samma sak) och specialundervisning som inriktas mot de svårigheter enskilda elever har och utifrån den kunskap som speciallärare besitter. En ökad medvetenhet om hur både fonologisk medvetenhet och samtal om text bidrar till läskompetens är nödvändig, konstaterar hon.

Efter att ha lyssnat och diskuterat med Tarja hade vi en efterföljande diskussion i nätverket där vi sammanfattade bärande tankar som väckts. Vi pratade en hel del om vikten av en balanserad språkundervisning, ordförrådets betydelse i förhållande till den begreppsliga förmågan i våra styrdokument och sist men inte minst pratade vi om och började planerade för vad vi kan arrangera för aktiviteter för att stötta implementeringen av Hitta språket. Håll utkik i Center för skolutvecklings kalendarium!

Reflektionsfrågor: Hur ser undervisningen ut på er skola när det gäller fonologisk medvetenhet? Hur ser undervisningen ut på er skola när det gäller läsning och skrivning som en social interaktion? På vilket sätt kan man skapa undervisning om ord och ordförståelse i alla ämnen i skolan?