Kan man läsa bilder? Ja visst, och barn kan det så mycket bättre än oss vuxna.  I en tid då vi översvämmas av bildintryck är det kanske viktigare än någonsin? Jag bara älskar att se hur skarpsinniga blickar eleverna har och hur de alltid upptäcker detaljer i bilder som jag med mina trötta vuxenögon missar.

Då jag detta läsår gör ganska mycket tid med små ettor är också bildläsandet viktigt på grund av att de ännu inte kan läsa text. Många elever är dessutom nybörjare på svenska. När vi tränar på att läsa på egen hand kan de barn som ännu inte läser någon text självständigt, läsa böcker med hjälp av bilderna. Bilderna blir också till ett stöd för att sedan kunna ta sig an texten och är ju ofta en av de första strategier vi lärare lär ut till eleverna: “Titta på bilden först, sedan försöker du läsa texten/ ordet”.

I den klass jag är i mest tränar vi på att läsa bilder på olika sätt. Ett sätt är att vi läst böcker med text genom att läsa bilderna först. Förutom att använda bilderböcker har vi läst Klass 1b-böcker (Helena Bross, Christel Rönns). Det är väldigt tydligt just i de böckerna att bilderna bär berättelsen. Efter att barnen tittat på bilderna och diskuterat dem har vi läst texten och de har då redan full koll på historien och blir så nöjda med att de redan listat ut vad som kommer att hända och hur karaktärerna kommer att känna sig. Tyvärr saknar vi dokumentkameror i klassrummen men har tillgång till Ugglo (betalapp med många barnböcker och ofta på flera  språk) och jag har fått inlogg till min kollegas Adlibris Letto-app, där det också finns barnböcker att ladda ner. För självklart blir det lättare att läsa just bilder i större läge men det är inte en nödvändighet. Ofta läser vi utan projektor och visar bilderna för barnen som sitter framför oss på mattan och det funkar det också!

 

 

 

 

 

 

 

En bokgenre på framväxt är böcker helt utan text, silent books. Jag älskar dessa böcker, de ofta detaljrika och vackra bilderna och att alla kan vara med på lika villkor oavsett språk eller läsförmåga. Här kan eleverna berätta de mest fantastiska berättelser och det går att arbeta med dem på så många sätt. Äldre elever kan ju till exempel själva skriva berättelsen till böckerna. Dessutom är diskussionsmöjligheterna oändliga. Det känns som att det ibland finns mer att diskutera när texten inte “styr”. Den mest kända boken är kanske Ankomsten av Shaun Tan men den passar bättre till äldre barn än vad jag arbetar med. Här är lite andra silent books som jag gillar:

 

               

 

           

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det ligger kanske mycket i ordspråket: en bild säger mer än tusen ord? Men kanske är det också så att en bild kan få oss att säga mer än tusen ord? Och då är det ganska självklart att just bilder och bildläsande kan spela en viktig roll i den språk- och kunskapsutvecklande undervisningen.