Att planera enligt formen ger verkligen lektionen ett innehåll och en struktur som alla elever kan greppa och hänga med i. Att som lärare tänka igenom lektionens 10-12 minuter grundligt och verkligen planera för vilka ord du ska använda, hur du ska modellera och på vilket sätt eleverna ska få pröva på undervisningspoängen ger verkligen god kvalitet. För visst är det annars ofta så att vi lärare är väldigt bra på att prata och när vi märker att vi har eleverna på tråden, lägger vi till, bygger ut, påminner, passar på och till sist är det kanske högst oklart för både dig och eleverna vad lektionen egentligen skulle handla om?

En minilektion innehåller följande delar:

  1. Anknytning (motivera lärandet och sätt det i sitt sammanhang) Till exempel: “Ni håller ju på att skriva instruktionstexter. Ni har samlat idéer, kommit igång att skissa och skriva och tränat på att variera ert språk. Igår när jag tittade igenom era texter och mina egna upptäckte jag att både ni och jag skrivit om saker där man kan behöva lägga till varningar eller tips till den som läser och ska utföra instruktionen.”
  2. Undervisningspoäng och modellering (benämn undervisningspoängen och visa i en modelltext/bok etc. hur eleverna ska göra): Till exempel: “Idag ska jag lära er att en författare till en instruktionstext kan lägga till en varning eller ett tips så att den som ska utföra instruktionen inte skadar sig eller undviker problem”. “Titta nu hur jag gör….” Som lärare visar du nu inför barnen i din egen modelltext hur du lägger till en varning eller ett tips. Här kanske du har gjort en visuell guide (affisch) med lämpliga ord att välja ifrån (till exempel: “Akta dig..”, “Var försiktig”, “Glöm inte”…osv).
  3. Eleverna provar: Nu är det dags för den roligaste biten. Eleverna provar det du just har modellerat tillsammans med sin pratkompis. De kan till exempel prova i en annan modelltext som du har (lägg i dokumentkameran eller ta kort och projicera upp) och tillsammans diskutera om det passar att lägga till någon varning eller ett tips i den texten. De kan också ha med sig sin skrivmapp fram till mattan och titta i sina egna texter om de behöver lägga till något och visa detta för kompisen. Möjligheterna är många.
  4. Återkoppling: (upprepa undervisningspoängen och instruera eleverna till det egna arbetet): Här kan du till exempel säga: “Nu har ni tränat på att författare till instruktionstexter kan behöva lägga till varningar eller tips till den som ska utföra instruktionen, så att läsaren inte skadar sig eller gör misstag. ” När ni nu ska fortsätta skriva på egen hand har ni ett nytt verktyg som ni kan använda.”

Efter minilektionen är det  dags att fortsätta workshopen med att eleverna skriver eller läser självständigt. Innan eleverna skickas iväg till sina platser är det ett ypperligt tillfälle att kolla av ifall det är någon som inte förstått allt. De eleverna kan i så fall stanna kvar på mattan tillsammans med läraren och få extra hjälp att komma igång.

Avslutande “tips”:

  • Spela in dig själv när du har en minilektion och analysera ditt språk (jag upptäckte bland annat hur mycket onödigt prat som kom ut ur min mun).
  • Håll tiden (högst 12 minuter!)
  • Lär ut en sak per lektion (vad du behöver lära ut upptäcker du i elevernas texter eller i de vägledande samtalen när eleverna läser och skriver)
  • Samplanera med dina kollegor, det ger bättre kvalitet och så småningom en lektionsbank.
  • Håll formen, det ger mycket.

 

Lycka till och tack för att du läste! Anna