Frågorna i rubriken funderar jag extra mycket på just nu. På min skola arbetar vi inspirerat utifrån TCRWP (Teachers College Reading and Writing Project) och detta läsår är min tjänst förändrad så att jag bland annat kommer att ha möjlighet att vara med andra lärare på plats i klassrummen, så att vi tillsammans ska kunna utveckla och planera arbetet framåt. Detta känns jättespännande men också som en stor utmaning. Då vi har några nyanställda lärare på skolan har jag funderat på om det finns en lätt och smart väg att gå för att snabbt få med alla på vad TCRWP (eller TC som vi kallar det på vår skola) egentligen innebär. Tyvärr gör det nog inte det, och egentligen är det ganska självklart att det inte går att göra en snabb manual när det handlar om ett förhållningssätt och inte en metod, även om det finns metodiska inslag.
Att implementera ett sätt att tänka och förhålla sig till elever och undervisning måste ta tid. Det krävs kollegialt samarbete och stor vilja att vilja utveckla sin undervisning framåt. Helt klart är i alla fall att TCRWP-inspirerat arbete verkligen gynnar ALLA elever och kanske är nödvändigt för nyanlända elever. (Självklart finns det även andra gynnsamma vägar att gå när det gäller undervisning av nyanlända elever, till exempel med cirkelmodellen, som har stora likheter med det jag ska försöka skriva om här.)
Jag tänkte i alla fall försöka visa på, i stora drag, vad TCRWP är men jag kommer säkert missa något. Därför är det bara bra om du som tycker att jag glömt något kommenterar och lägger till. Jag har också tänkt att länka till flera filmer som visar på olika delar, t ex minilektioner, gemensam läsning och så vidare.
En första reaktion från andra som ser filmerna brukar vara att det inte är filmat i en svensk skola med våra elever och att det inte går att få sådant fokus här. Det är inte sant. Däremot kommer inte fokus och ordning av sig själv, det krävs mycket träning och många minilektioner som behandlar just strukturen för att nå dit. Eleverna börjar till exempel inte ställa frågor till varandra i ett parsamtal utan explicit undervisning. De filmer jag valt ut visar mest yngre elever just för att jag arbetar med dessa. Det finns många exempel ur klassrum med äldre elever också. Här kan du hitta många exempel på filmer. Om du tittar på en film är det lättare att hitta fler sedan (alla syns inte från början). På Youtube finns också många exempel, en del bra men också många mindre bra (som inte är från TCRWP).
TCRWP är till att börja med ett permanent forskningsprojekt i NYC. Jag har haft turen att få åka dit tre gånger på kurs, något jag verkligen rekommenderar (men sök stipendium och kurs i tid och håll dina tummar hårt, det blir allt svårare att få plats). I aktuella kunskapsöversikter, stödmaterial och rapporter kring läs- och skrivfrågor finns så mycket som stöder tankarna kring TCRWP. Vi som redan älskar detta sätt att arbeta och tänka brukar ägna till exempel föreläsningar åt att nicka igenkännande åt varandra eller för oss själva.
Nu tänkte jag försöka dela upp resten av texten i någon slags punktlista med de ledord jag tycker är viktiga. Dessa markerar jag med fetstil. Vi får se hur det blir. Det blir kanske många ord med fet stil ? och troligtvis ingen riktigt tydlig lista. Förresten, innan listan börjar, är det viktigt att tala om att undervisningen, vad gäller läs- och skriv, bedrivs i workshopsmodell som innehåller olika delar:
- minilektion med en undervisningspoäng (minilektionen i sig innehåller också specifika moment: anknytning, undervisningspoäng, modellering, pröva på och vidarekoppling med tydlig återkoppling till undervisningspoängen. En undervisningspoäng är ett specifikt, avgränsat moment som lärs ut, till exempel: att göra din inledning i texten mer intressant eller att fundera kring vad karaktären i boken du läser har för personlighetsdrag).
- arbete på egen hand (med hjälp av t ex stödstruktur i form av planscher) där eleven tränar på det som lärts ut i minilektionen, vägledande samtal med läraren (sker under tiden som eleverna arbetar på egen hand). Dessutom kan läraren samla elever i smågrupper under elevernas självständiga arbete.
- återsamling där erfarenheter delges och vidarekoppling framåt där undervisningspoängen upprepas. Det finns även andra delar som är särskilt viktiga och som inte nödvändigtvis sker under workshopen: till exempel reflekterande högläsning med parsamtal samt gemensam läsning. Sedan finns det alltså flera andra moment som till exempel olika former av smågruppsarbete som jag inte går in på nu.
Nu ett försök till lista med ledord och filmer som passar in efter dessa:
- Förhållningssättet innebär mycket interaktion mellan elever och interaktion mellan lärare och elev. Dialog och samarbete är centralt. Att arbeta medvetet med Teachers College medför också att det skapas lugn och struktur i klassen. Grunden för lektionerna är alltid densamma och tydlig för alla elever. Säg den elev som inte gynnas av det? Om man som lärare arbetar genomtänkt och medvetet skapas faktiskt det lugn som behövs för att till exempel kunna ha vägledande samtal med alla elever regelbundet. Dessutom finns det inte en elev som läraren inte har koll på. Du kommer veta exakt var alla befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. Kanske blir god kännedom om eleverna ledorden gällande detta.
Filmer som visar vägledande samtal:
Exempel på stödstruktur i form av affischkarta: Tänk på att så kallade affischkartor inte är lyckade att bara kopiera rätt av, de skrivs bäst inför eleverna i en minilektion (eller i alla fall presenteras och modelleras i en minilektion).
Film som visar samtal mellan elever (parsamtal syns också senare i minilektionsfilmerna):
- Läraren är viktig. Det är hen som bygger upp de byggnadsställningar/stöttning som eleverna behöver genom att modellera, undervisa i små steg, lägga sig på rätt nivå (genom att undersöka vad eleverna behöver) och finslipa sin undervisningsteknik genom att kunna planera sina lektioner efter en tydlig, genomtänkt struktur. Att verkligen lägga ner tid på att följa den struktur som finns för till exempel minilektioner är meningsfullt och ger framgång. Att planera i stunden, lägga till lite mer och kanske hoppa över vissa delar ger inte lika bra resultat. Tro mig, jag vet av egen erfarenhet.
Filmer som visar minilektioner:
Film som visar exempel på gemensam läsning:
Film som visar exempel på reflekterande, dialogisk högläsning. Finns också exempel i en av minilektionsfilmerna:
- Tilltro eleven och dennes förmåga! Det finns en tilltro till att alla kan och läraren lyfter alltid fram goda exempel istället för att eventuellt peka på vad elever ”gör fel”.
- Elever som ges möjlighet att arbeta så här utvecklar en tro på sig själva och ett ökat dynamiskt mindset. Det blir fler elever som tänker, säger och visar att de vill, vågar och kan. Det finns också en stark tanke om att alla elever i framtiden ska bli samhällsmedborgare med en god läs- och skrivförmåga samt en tro på sin egen röst och förmåga att påverka.
För mig som lärare har arbetet med TCRWP blivit en glädje, något som jag ser utvecklar eleverna och något jag kan vila i. Det stödjer mina tankar om hur jag tror lärande går till och har utvecklat min undervisning framåt. Därmed inte sagt att jag är fullärd. Det tror jag inte någon kan bli och dessutom utvecklas arbetet framåt i NYC hela tiden.
För mig betyder Teachers College-tankarna också en slags inställning om att jag som lärare hela tiden vill och försöker utveckla min undervisning. Jag kommer aldrig klappa mig själv på axeln och tänka att jag är helt nöjd och färdig. Vill du också inspireras av Teachers College? Kanske är det första steget helt enkelt att börja fundera på hur du tror att lärande går till och vad elever behöver för att lyckas. Tror du sedan som jag, att lärande sker i ett sammanhang, tillsammans med andra med tydlighet och stöttning på rätt nivå är kanske dags att ta steget mot något nytt och spännande?
Avslutningsvis vill jag gärna puffa för tvådagarskursen som Center för skolutveckling anordnar måndag-tisdag vecka 44 som just tar avstamp i TCRWP. Här kan du läsa mer om detta. Hoppas vi ses där. Tack till dig som läste ända hit! Glöm nu inte att kommentera om jag glömt något som du tycker är viktigt eller om du vill fråga något/Anna
