Göteborgs Stads pilotprojekt Mobile Stories

Sammanlagt är vi 27 lärare från 11 olika skolor som anmält vårt intresse av att vara med i Göteborgs Stads pilotprojekt Mobile Stories. Från min skola Montessoriskolan Elyseum är vi tre lärare som deltar: Carina Larsson, Kristoffer Amonsson och jag. Pilotprojektet innefattar två workshoppar där vi får handledning i hur man använder verktyget.

Den 22:e maj var vi på den första workshoppen på Center för skolutveckling. I pilotprojektet ingår att använda Mobile Stories i undervisningen under hösten för att sedan utvärdera publiceringsverktyget i början av februari 2020. Pilotprojektet, under ledning av verksamhetsutvecklarna Pia Börjesson och Josefin Nero från avdelning Digitalisering och innovation på Grundskoleförvaltningen, är en del av arbetet med att ge stöd åt lärare i att möta de nya skrivningarna i läroplanen när det gäller medie- och informationskunnighet:

  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

Vad är då Mobile Stories? 

Mobile Stories är ett produktionsverktyg samtidigt som det är en plattform för unga röster att nå ut med sitt innehåll. Verktyget ger vägledning kring hur ett budskap kan presenteras i text och bild, utifrån journalistiska principer. En viktig del inom skolans demokratiuppdrag är att få unga att själva aktivt producera media. Istället för att bara konsumera vad andra producerat så är tanken att eleverna får träning i att själva publicera texter. Det väsentliga är förstås att ta avstamp i VAD eleverna vill uttrycka men här får de på ett och samma ställe hjälp med hur och på vilket sätt artikeln kan utformas och vässas för att uppnå ett visst syfte. Mobile Stories började användas höstterminen 2017 med pilotklasser i Huddinge och Sundsvall och i de klasserna märktes att engagemanget bland eleverna växte och att ambitionsnivån gällande innehåll och källkritisk granskning ökade när eleverna visste att de skulle publicera sina texter.

Eleverna lotsas genom skrivprocessen

I Mobile Stories finns det stöd för att skapa åtta olika slags artiklar: podd, film, debattartikel, reportage, nyhetsartikel, recension, krönika och bildspel. Eleverna lotsas genom skrivprocessen och artiklarna tar form med hjälp av små hjälptexter, tips och checklistor. Eleverna fyller stegvis på med sitt innehåll eller material i olika boxar; ingress, bilder, brödtext, film, ljudklipp. För varje källa som används krävs en reflektion och beskrivning av den specifika källans trovärdighet. Innan eventuell publicering kan eleverna testa sin artikel för att se hur den kommer att se ut på riktigt. Därefter kan eleverna sedan välja om de vill gå vidare med att publicera sin text på den öppna plattformen, efter kamratgranskning och redaktörens godkännande. Varje skola har sin egen profilsida på publiceringsplattformen, samtidigt som man ingår i ett större nätverk tillsammans med andra skolor. Utöver att göra sina egna röster hörda får eleverna även läsa, inspireras och ta del av andras tankar, idéer och åsikter.

Här är en kort film som visar lite av hur Mobile Stories funkar:

Här kan du läsa publicerade texter på plattformen:

http://mobilestories.se/ 

Första försöket med Mobile Stories

Mina elever fick testa att logga in och bekanta sig med publiceringsverktyget Mobile Stories för första gången precis innan sommarlovet. De fick testa att skriva recensioner i form av tips inför sommaren. De flesta eleverna kom aldrig så långt som till publicering men jag ville främst att alla skulle logga in och känna på verktyget för att bädda inför skolstarten. Många testade att förhandsgranska sin artikel. Även om eleverna hann olika långt så upplevde jag att verktyget bidrog till att skapa engagemang och ett fokus på uppgiften. De inbyggda skrivtipsen och stöttningen gjorde så att eleverna blev fullt sysselsatta och många kom igång snabbt med skrivandet.

Jag upplevde att mina elever samarbetade bra och stöttade varandra med att förklara hur verktyget fungerar och kom igång bra i samtal om innehåll för själva skrivandet. Nu skrev vi inte i arbetsgrupper den här gången men i Mobile Stories kan eleverna samskapa artiklar och inta olika roller som t.ex researcher, skribent eller fotograf och de kan bjuda in varandra som ”medskapare” eller ”kamratgranskare”. På så sätt kan de bli mer delaktiga i varandras texter.

Så här sa några av mina elever efter att ha testat Mobile Stories:

Jag tycker att det är bra att det finns ett litet frågetecken där man kan se vad det är som den platsen där texten ska skrivas ska innehålla. En möjlighet jag ser är nog att man kanske skriver bättre eftersom att det kommer vara folk som läser det man skriver.

Jag tycker att Mobile Stories är en bra idé. Jag tycker om konceptet med att kunna få vägledning i att skriva artiklar av proffs, men det fanns vissa problem när man skrev. När man skrev så hoppade markören till början av texten.

Jag gillar att det finns möjligheten att få respons på en annan nivå. Jag tycker även om de olika hjälpmedlen vad gäller om man har med allt som behövs. Det hjälper även till med att göra en mer källkritisk.

Källkritik och kritiskt textarbete

Diskussioner om källors trovärdighet är tänkta att komma in naturligt under själva skrivprocessen för att  texterna som publiceras ska vara  käll- och kvalitetsgranskade. När eleven inkluderar en källa finns det ett obligatorisk fält inbyggt som inte får lämnas tomt. Det kräver att eleven funderar och skriver in en reflektion över sin källas trovärdighet.

Det kritiska textarbetet, syftet med skrivandet och artikelns vinkling är något som också kan få ett lyft. Med Mobile Stories ser jag hur det skulle kunna vara  möjligt att nå fram till en djupare källkritik som handlar om representation i texter eller vems röst som hörs eller inte hörs. Eleverna får arbeta och öva sig på att sålla och hitta vinkeln i bild, film, ljud och text för att att uppnå ett specifikt syfte och få fram ett visst budskap. Genom att själva producera får eleverna insikter och förståelse för att inga texter de möter är neutrala och att även andra skapar sina texter genom ett urval.

Till verktyget ingår även en handbok ”Källkritik i praktik”  med tillhörande diskussionsfrågor, länkar eller hela lektionsupplägg kopplat till innehållet som sätter in publiceringsverktyget och metoden i ett sammanhang. På sajten mobilestoriessupport finns ytterligare material och stöd i form av korta filmer, texter och bilder.

Kan Mobile Stories aspirera på att vara en hävstång för lärandet?

Eleverna upplevde visserligen som i citaten ovan att markören hoppade när de skrev. Jag har återkopplat detta till supporten och fått snabbt svar om att de ser över detta. Trots upplevelsen av den hoppande markören, så känns Mobile Stories som ett lovande verktyg med fler plus och många möjligheter som jag ser fram emot att utforska och uvärdera tillsammans med mina elever när skolan börjar igen i höst. Det verkar kunna vara ett verktyg som även går att inkludera i arbetet med STL, Skriva sig till lärande. Läs gärna mer om STL  i tidigare inlägg jag skrivit.  Bärande inom STL-modellen är just att använda digital teknik som hävstång för språkutveckling och lärande och möjligtvis kan Mobile Stories aspirera på att vara just en sådan hävstång? Följ med när jag  testar och utvärderar verktyget vidare till hösten.

/Cecilia