STL intar Göteborg. STL-modellen tar sin början 2011 i Sollentuna kommun där den först utarbetades av Annika Agelii Genlott. Kurser har tidigare arrangerats i Stockholm men sedan januari i år pågår en pilotutbildning här i staden med cirka 50 deltagare. Samordnare för STL Pilot Göteborg är Karin Olsson, Helen Henriksson och Lisa Molin vid Center för skolutveckling och så vi handledare som tidigare själva gått kursen: Linda Göthberg, Nina Haaga, Ewa Jablonska, Bartosz Ross, Mats Spjuth och Cecilia Lind. I höst är det dags för den andra omgången av utbildningen STL här i Göteborg. Nytt för denna omgång är att kursen då vänder sig såväl mot grundskola som gymnasiet. Sista ansökningsdag är den 4 juni. Läs mer här och ansök här.

Cecilia Gustafsson, förvaltningsledare STL, SKL (Statens kommuner och landsting) var nere från Stockholm för att inspirera, dela med sig av forskningsförankring och prata förändringsprocess vid det femte och sista kurstillfället för terminen. Under föreläsningen citerade Cecilia en lärare (namn okänt):

 

“Det finns ingen lärare som vill lägga tid på något dåligt och om något nytt ska in i klassrummet så måste man plocka bort något som redan är bra.”

Vad kan STL – modellen erbjuda dig som redan är en yrkesskicklig lärare, undrar du kanske? Som deltagare i utbildningen lotsar vi dig igenom STL-cirkelns alla olika delar. Alla delar inom STL-cirkeln kommer inte innebära något nytt.

STL-modellen

Det kan vara så att det bara är en liten del inom cirkeln som är ny för dig men just den delen kan komma att göra stor skillnad i ditt klassrum. Parallellt med att du analyserar din egen undervisning och får återkoppling från andra lärare lär sig dina egna elever samtidigt att ge och ta emot konstruktiv återkoppling på sina texter.

Varje deltagare gör sin egen resa. Syftet är att starta en process som utmanar dina tidigare föreställningar om vad undervisning är och hur lärande går till.  Deltagares utvärderingar genom åren har genomgående varit positiva och fler än jag har nog från början undrat vad det nya är och fler än jag har efter avslutad kurs tänkt: Men varför sa ni inte att det var det här STL handlar om redan från början? Du får utrymme och stor frihet att skapa och anpassa ditt eget förändringsarbete utifrån dig själv och dina elever. Den förändringen går inte att förutsäga från början.

Först kommer den genomtänkta pedagogiska tanken, sedan kommer de digitala verktygen. Tankesättet inom STL är i sig även applicerbart på mycket annat än att bara skriva sig till lärande. Lärare som använder sig av STL- modellen upplever att de utvecklar sin undervisning och använder digitala verktyg, men om du förväntar dig en utbildning i digitala verktyg så är det tyvärr inte det STL kursen erbjuder. I modellen utnyttjas digital teknik som hävstång för språkutveckling och lärande och för att möjliggöra samarbete och kommunikation mellan elever och lärare, men den digitala tekniken i sig är inget självändamål utan används för att förstärka den pedagogiska tanken.

Kurstillfälle fem: “Min resa”. Vid det femte kurstillfället STL Pilot Göteborg (av totalt nio tillfällen) delade två modiga kursdeltagare, Camilla Segertoft och Charlotte Georén Sprung, med sig av sina erfarenheter och insikter utifrån uppgiften “Min resa”. Trots, eller kanske för att, de båda är Språk-läs- och skrivutvecklare med gedigen erfarenhet av språkutvecklande arbete så berättade de engagerat om de förändringar de märker av och det förändringsarbete som pågår i deras klassrum.

Camilla Segertoft, Språk-, läs- och skrivutvecklare delger några insikter som STL har gett henne:

  • Ju mer man lär sig desto svårare blir det…
  • Det digitala skrivandet ger många möjligheter att utveckla elevens skrivande…men utmanar också undervisningen…
  • Vikten av att utvärdera och analysera sin undervisning, både i smått och stort…
  • Hur mycket som hänger ihop med språkutvecklande undervisning och TCRWP (Teacher’s College Reading Writing Project)

 

Charlotte Georén Sprung, Språk-, läs och skrivutvecklare berättar om sin resa. Hon lyfter bland annat fram insikter om kamratresponsen som att den:

  • ska ges under processens gång för att ges mening
  • digitala verktyg är lättare att införliva under processens gång
  • upplevs viktigt och roligt av eleverna
  • har större genomslagskraft på hur mottagaren bearbetar sin text än lärarrespons

 

 

Forskning och beprövad erfarenhet visar bland annat att STL-modellen leder till ökat elevsamarbete, längre och mer språkligt utvecklade texter och att skillnaden mellan elevers resultat minskar. Den senaste studien 2019 av Annika Agelii Genlott, Åke Grönlund och Olga Viberg, Örebro Universitet, handlar om utbildningsmodellen i sig. Forskningsartikeln finns att läsa: här. Till skillnad från fantastiska inspirationsföreläsningar med tips som man kanske testar någon gång men som inte blir till något varaktigt i praktiken så visar senaste studien från 2019 att STL är en förändringsmodell som håller i längden. Det som gör förändringsmodellen STL hållbar är att det finns en tydlig vision och målbild utan normer och förfaranden. Andra styrkor är det kollegiala lärandet, att skolledning och huvudmän aktivt stöttar utbildningsinsatserna. Skaran av allt fler lärare som arbetar aktivt enligt modellen växer dessutom. Vi lärare måste ha friheten i vårt arbete samtidigt som vi behöver en gemensamma referensram. Det behöver vi både för att möta olika elever kreativt och för att behålla och utveckla vår egen professionalism. Att skriva sig till lärande är en förändringsmodell som håller i längden. Här är anmälningslänken!