Källkritik på nätet är något som förstärks i och med den nya läroplanen som träder i kraft den 1 juli 2018. Det digitala samhället ställer högre krav på oss läsare att förhålla oss kritiska till texter.  I kursplanen för svenska kan vi läsa att undervisningen ska behandla “hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt” och i samhällskunskap kan vi läsa att undervisningen ska behandla ”hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, så väl i digitala som i andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt”.

Ordet förhållningssätt talar för att källkritiken och de kritiska frågorna om vems maktperspektiv som representeras i texter behöver vidgas, lyftas fram och få större utrymme i undervisningen. Det räcker inte bara att kunna avgöra källors trovärdighet med hjälp av traditionella checklistor för webben, utan läsaren behöver inta en mer aktiv roll. Våra elever behöver utveckla en djupare läsförståelse som ställer relationen mellan makt och språk i fokus. Gunilla Molloy (2017) menar att det inte heller räcker att undervisa i lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier utan vi behöver även urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.  Det är här Critical Literacy kommer in i bilden; ett kritiskt textarbete som ligger i linje med att integrera kunskapsuppdraget med de demokrati- eller värdegrunds- och identitetsuppdrag som vi enligt läroplanen har.

Vad är då Critical Literacy? Inom den engelskspråkiga världen är Critical Literacy benämningen på det förhållningssätt som har sina rötter i den brasilianske pedagogen Paulo Freires (1921-1977)  tankar och arbete om Reading the word and the World (att läsa ordet och världen). Kärt barn har många namn, och på svenska används och översätts Critical Literacy lite olika: kritiskt litteracitet, vidgad källkritik, språk- och kunskapsperspektiv eller kritiskt textarbete.  Critical literacy syftar på det kritiska språk och kunskapsperspektivet eller förhållningssättet som ligger till grund för det kritiska textarbetet medan Doing Critical Literacy (Janks, 2014) handlar mer om  hur vi lägger upp undervisningen och de kritiska textaktiviteterna vi “gör” utifrån förhållningssättet.

Bärande tankar inom förhållningssättet och för det kritiska textarbetet är att se och upptäcka inbäddade värderingar och maktstrukturer i texter. För våra elever innebär det att de får verktyg för att förstå sig själva, världen vi lever i och att de får träna på att göra sina röster hörda för att kunna påverka och förändra. Genom att kritiskt undersöka värderingar som råder inom texter utvecklar de en medvetenhet om bland annat positionering d.v.s. utifrån vilken synvinkel de läser texter och vilka värderingar de själva går runt och bär på. För att kunna se samband mellan språk och makt och förstå hur saker och ting hänger ihop krävs grundläggande kunskaper som omvärldskunskap och kännedom om nutid och historisk bakgrund. Den sydafrikanska forskaren Hilary Janks betonar i Doing Critical Literacy (2014) fasen av omdesign och vikten av att känna till och att kunna hantera digitala verktyg.  Det handlar om att lära sig skriva och omskriva världen; att forma och att omforma. 

Hilary Janks ramverk; Centrala begrepp inom  Critical Literacy/kritiskt textarbete:

  • Power -Makt – identifiera maktperspektiv i språk, bilder och  texter
  • Access – Tillgång – till språk, text och kunskap
  • Diversity – Mångfald – av text utifrån olika perspektiv
  • Design/Redesign – Forma och skapa /Omforma eller omskapa.

 

Lisa Molin, doktorand vid institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet samt lektor vid Center för Skolutveckling i Göteborgs stad har genom sina studier sett att en stor tillgång till olika texter och perspektiv samt möjligheter för eleverna att samtala och själva designa och omdesigna texter, är väsentliga delar  för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till texter. Dessutom har hon även observerat att digitala teknologier underlättar och skapar möjligheter för större variation i det arbetet.

En tanke som slår mig är att vi lärare faktiskt ägnar oss åt en form av design; en design av vår undervisning, när vi arrangerar, planerar och gör vårt urval av texter och arbetssätt. När vi planerar för kritiskt textarbete  behöver vi tänka på:

  • Vems röst blir hörd och vems är tyst? (makt)
  • Vilka får synas och vilka tycks vara viktiga? (mångfald)
  • Hur ger jag mina elever tillgång till olika texter och var finns igenkänningen? (tillgång)
  • Hur kan texten omskapas för att andra röster ska bli hörda? (skapa/omskapa)

Vid kritiskt textarbete handlar det om en vidgad syn på texter.  Vi är omgivna av ett aldrig sinande flöde av digitala och multimodala texter med olika syften. Digital text med sin ofta multimodala karaktär (ord, bild, ljud i samverkan) är visuellt lockande, snabb och inbjudande men även mer krävande för en läsare utifrån ett kritiskt perspektiv. Texterna kan vara alla sorts texttyper som våra elever möter i skolan och i sin vardag; skönlitteratur, tidningsartiklar, löpsedlar, lärobokstexter, filmer, bilder, poddar, reklam, blogginlägg och andra inlägg i sociala medier. Alla texter är skapade av någon och representerar olika sätt att se på världen genom skribenten eller avsändaren som kan vara allt ifrån författare, filmare, reklammakare till du och jag.

Texter positionerar oss läsare vilket betyder att vi påverkas att läsa utifrån ett visst perspektiv. Texter som lämpar sig att använda vid kritiskt textarbete behöver innehålla aspekter som går att samtala om utifrån vems röst som talar eller representeras i texten. Jag har skapat ett Google dokument utifrån Janks nyckelfrågor och även gjort ett Google formulär som du hittar här: Frågor vid kritiskt textarbete  Google formulär är ett snabbt och smidigt sätt att samla in  elevernas tankar och reflektioner på.

Exempel på kritiskt textarbete

I ett av mina tidigare blogginlägg: Vems röst hörs skriver jag om hur man kan använda den norska serien Skam och Faran med en enda berättelse av Chimamanda Ngozi Adichie.

Som en ingång till kritiskt textarbete och för att synliggöra hur man som läsare positionerar sig har jag valt ut ett exempel från Janks bok Doing Critical Literacy (2014) Hon föreslår i boken en text som heter “The Blind men and the Elephant”.  Texten används som en metafor för att exemplifiera att hur man läser en text beror på vilken position eller synvinkel man står i relation till texten och innehållet. Istället  för skriven text har jag valt att använda följande youtube-klipp:

Ekokammaren

För att genomskåda falska nyheter och synliggöra språk och makt utifrån olika perspektiv vill jag verkligen rekommendera Ekokammaren, som är ett kostnadsfritt verktyg skapat av Martin Törnros. När man skriver in ett sökord hämtas information automatiskt in från ett antal olika nyhetskällors Facebooksidor som sedan kategoriseras i kolumner efter politisk inriktning i färger av rött, grönt, blått och gult. på vilka. Beroende på vilka sidor en användare gillar kan flödet se annorlunda ut, vilket naturligtvis påverkar ens världsbild.  Det brukar kallas för en filterbubbla. Som en kritisk textaktivitet kan man arbeta med att jämföra texters röster och läsa om en och samma händelse utifrån olika perspektiv och frågor som: Vems röst är det som hörs, respektive inte hörs?  Hur skiljer sig ord och begrepp mellan de olika kategorierna?

Läsloggar

I Gunilla Molloys bok “Svenskämnet roll – Om didaktik, demokrati och critical literacy” (2017) får vi konkreta exempel, lektionsförslag och metodtips på hur man kan arbeta med skolans värdegrundsfrågor inom ramen för ett kritiskt textarbete.  Molloy föreslår samtal och arbete med läsloggar; dialogloggar och demokratiloggar. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Dialoglogg går ut på att eleverna skriver ner sina tankar och reflektioner för att sedan byta med en annan elev. Eleverna kommenterar varandras tankar/texter i syfte att skapa en dialog mellan olika tankar och reflektioner. Demokratilogg kallas loggen när fler elever involveras i att möta och kommentera varandras texter/tankar och reflektioner. Elever behöver skriva mer än för bara läraren och få återkoppling från flera. Synliga texter och återkoppling på varandras texter öppnar upp för möjligheter som att byta perspektiv, få nya insikter och att låna språkliga uttryck från varandra. Undervisningsprocessen pendlar mellan individuellt tänkande och skrivande, mellan parsamtal och helklassundervisning. Text möter text;  åsikter möter åsikter. Den muntliga processen vid gruppdiskussionen kan vara svår att följa men när elevtexterna finns kvar att läsa kan man följa hur åsikterna gått i en läs- och skrivaktivitet. För att alla ska få tillgång till den kunskap som växer fram kan läraren efter ett kort tanke- och skrivpass lyfta och fråga specifikt vilka nya tankar som väcktes.

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/cc/Nordisk_sommarkv%C3%A4ll_%281889-1900%29%2C_m%C3%A5lning_av_Richard_Bergh.jpg

Nordisk sommarkväll av Richard Bergh. Källa: Wikipedia

 

Ett exempel ur Molloys bok och som jag även tagit del av när hon föreläst är att hon använder Richard Berghs bild Nordisk sommarkväll. Eleverna får  träda in i bilden och genom dialogskrivande fylla bilden med eget innehåll och värderingar. Bilden visar vid första ögonkastet inget speciellt maktförhållande, men vad händer om man sätter saxen i bilden, omformar och vänder på personerna, eller kanske byta ut någon person? Då blir dialogen en helt annan.

 

 

March for our lives – ett exempel på kritiskt textarbete inom ramen för engelska (och svenska) åk 9

Eftermiddagen den 14 februari 2018 inträffade den fruktansvärda masskjutningen vid en skola; Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland, Florida. Vid dådet dödades 17 personer och 15 skadades. I klassrummet läste vi och samtalade om händelsen. Eleverna fick ta del av olika texter med representation av olika röster och perspektiv på händelsen. Som nästa steg i fasen började det undersökande arbetet  för att ta reda på mer bakgrundsfakta och insamlandet av texter med argument för- och emot vapenkontroll för att eleverna på egen hand senare skulle kunna ta ställning och skriva argumenterande texter “for- and- against essays” under temat gun control.

Det som händer i verkligheten, med ungdomar som gör sina röster hörda på ett enastående kraftfullt sätt är särskilt intressant att följa och ta del av och blev till en nästintill nödvändig uppföljning med fokus på vad ett kritiskt förhållningssätt kan leda till. Nämligen att unga människor säger “no more”, “enough” och går i spetsen för att själva omskapa verkligheten, i verkligheten.

Till uppföljningen hade jag valt ut tre texter, en artikel och två tal, av ungdomar vid the March for our lives:

  1. Artikeln These magic kids läste jag högt för eleverna, men då det är en något avancerad text så stöttade jag samtidigt med ord och uttryck.
  2. Naomi Wadlers tal
  3. Emma Gonzales tal:

Eftersamtal  i smågrupper följde, varpå en kort återkoppling i helklass.  Ibland passar jag på att samarbeta ämnesövergripande inom mina ämnen engelska och svenska för att få ihop mer tid och skapa helhet. Som nästa steg fick eleverna fortsätta med fördjupat kritiskt textarbete inom ramen för svenskan.  De fick på egen hand välja en av de tre texterna ovan och skriva in sina reflektioner utifrån “Frågor vid kritiskt textarbete” i det Google formulär jag skapat. När de var klara med sina reflektioner så läste vi gemensamt och anonymiserat  vad som skrivits under varje frågeställning. Jag visade även exempel på fejkade bilder av Emma Gonzales som är i omlopp. Du hittar bilder bland annat här och här.

Här följer några exempel på elevernas tankar utifrån de kritiska frågeställningarna:

Jag tror att syftet med texten är att nå fram till äldre, vita, medelklass/rika män som kanske inte förstår sig på budskapet med “March for our Lives” eller “Black Lives Matter” eftersom de lever i en filterbubbla (vilket vi alla gör, men det som jag tycker är speciellt för dessa män är att de har tillgång till all information men väljer att inte lyssna på den). Dessa män är de som blir minst diskriminerade i samhället och är också de som har mest makt i samhället.

Emma använder sig av tekniken genom att först rabbla upp namnen på alla som dog under skjutningen och berätta kort om de fina gester de brukade göra i sin vardag, men aldrig mer kommer att göra då de dött. En annan teknik hon använder sig av är att plötsligt vara tyst. Hon använde sig av tystnaden länge och det gjorde folk förvirrade. När tystnaden sedan avtog får publiken reda på att så länge de var tysta var så lång tid det tog för gärningsmannen att döda alla. Denna teknik tror jag öppnade ögonen på de flesta lyssnande och gav dem en djupare insikt om vad som hände.

Studenternas, de ungas, barnens röst hörs. De som faktiskt var där och därför vill göra så att skjutningarna inte fortsätter. Det som inte hörs är de som är för att folket ska få ha vapen på gatan, de som gjorde situationen (antagligen omedvetet) möjlig.

Budskapet är det att dagens ungdomar inte skall låta sig tystas oavsett oddsen samt att man skall högljutt kämpa för sin sak och sina medmänniskor även att barn inte borde lyssna på de pessimistiska idéer de matas med var dag.

Alla, men till större del vuxna. Han pratar om “my age-contemporaries” vilket betyder folk i hans ålder (vuxna). Han berättar för vuxna om hur barn är smartare och mognare än de tror och att de lär sig av de vuxnas misstag.

Han använder sig av många annorlunda ord och uttryck. Många som är väldigt klockrena och passar perfekt in i texten, de ger en helt annan bild och hjälper till att förstå. Det är väldigt starka ord som upprepas flera gånger under texten, ord som sätter sig på hjärnan som man kommer ihåg och vill uttrycka själv.

Gör om – gör rätt! Övningar i att ändra om på språket i på tidningsrubriker, nyheter, tweets m.m. På engelska kallas detta för UnDo- / UnHate news, Untweet eller There, fixed it for you! En svensk artikel ur Expressen  visar här hur man kan vilja rätta till rubriker för att ändra på perspektiven: Linn, 24, om lokaltidningens rubrik: “Den krävde en liten makeover”

 

Så här, sist men inte minst, delar jag med mig av en Padlet som jag skapat för att samla ihop användbara resurser inom källkritik.  Förhoppningsvis kan du inspireras, hämta uppslag, lära dig mer och hitta många färdiga lektionsupplägg till att arbeta med källkritik i ditt klassrum. Klicka på bilden för att komma direkt till samlingen:

Padlet Källkritik av Cecilia Lind

 

Referenser och om du vill läsa mer om Critical Literacy/ kritiskt textarbete :

Janks, Hilary med Dixon, Kerryn, Ferreira, Ana, Granville, Stella & Newfield, Denise
(Red.), (2014). Doing critical literacy: texts and activities for students and teachers. New York: Routledge.

Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Molloy, Gunilla (2017). Svenskämnet roll – Om didaktik, demokrati och critical literacy. Lund: Studentlitteratur.

Molin, L. (2016) Literacypraktiker i det digitaliserade klassrummet. Göteborg: Institutionen för tillämpad informationsteknologi. Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/49965/1/gupea_2077_49965_1.pdf

Skolverkets lärportal: Kritiskt textarbete

https://www.voister.se/artikel/2018/01/lisa-molin-kallkritiker/

Website of Prof. Hilary Janks