Från Sommar- till Höstprat

Ambitionen var en förlängning och utveckling av förra terminens arbete som hade en röd tråd av “Vems röst hörs”? (Critical literacy) och att göra sin röst hörd (retorik). Val av sommarpratare och mönstertal föll naturligt på Angela Gui en före detta montessorielev och numera doktorand i historia som i sitt sommarprat bland annat berättar om hur hon gått från att vara student till  ofrivillig aktivist. Angela har sedan pappan, den svenske bokförläggaren Gui Minhais försvinnande i slutet av 2015 kämpat för hans frigivning.  Här kan du lyssna på hennes tal: Sommarprat av Angela Gui.

Tillfälle 1 (Lektionspasset är på 160 minuter)

• Förberedelse – återberättande vad Sommarprat är och om vad talet vi skulle lyssna på handlar om i stora drag.
• Vi lyssnar tillsammans.
• Elevaktivitet: Lyssna aktivt genom att skriva ner nyckelord, reaktioner, reflektioner och frågor som du får när du lyssnar.
• Samtal i par om innehållet.
• Återkoppling i helgrupp.

Jag berättade först  i efterhand  att Angela är en våra tidigare elever. Det märktes att det verkligen gav en extra dimension, engagemang, inlevelse och att innehållet knöt an, gav inre bilder och en känsla av att det kunde ha varit jag…

Uppgift till nästa vecka:

• Välj ett eget program att lyssna på och återberätta. Årets sommarvärdar hittar du här och här finns alla samlade sommarvärdar från tidigare år.

• Vad kännetecknar “sommarprat”? Hur förstärks stämning och innehållet av val av musik och låtar?

Tillfälle 2

Ungefär som EPA-modellen (på egen hand – i par – alla)

Jag skapade ett meddelande i  i Google Classroom där jag bad eleverna på egen hand först svara i kommentarsfältet: Vem lyssnade du på? Vad handlade sommarpratet om? Vilket ämne? Hur/på vilket sätt inleds sommarpratet?

• Samtal i par och återberättande.
• Återkoppling helgrupp där vi samlar på oss av utmärkande drag.

Några av sommarpratarna eleverna valde att lyssna på var: Miriam Bryant, Johan Persson och Martin Schibbye, Fredrik Backman,  Zara Larsson, Agnes Wold, Negra Efendic, Tove Lo, Felix Kjellberg mer känd som PewDiePie, William Spetz och Janne Josefsson.

Gemensamt kom vi fram till att de sommarprat vi lyssnat på berörde följande ämnen eller budskap: Starta Youtubekanal – Utanförskap – Förtryck – Trakasserier – Död – Myter – Feminism – Minnen – Krig – Barndom – Rasism – Mat – Tankar – Övergrepp – Åsikter.

• Inledningen berör och väcker intresse. Den börjar gärna med en fråga, ett citat, en tillbakablick eller in medias res.
• Sommarpraten behandlar ett ämne, har ett budskap eller en poäng.
• Fördjupning/utveckling/upptrappning.
• Sammanfattning och avrundning innan själva avslutningen.
• Avslutningen innehåller ofta en uppmaning eller önskan. Det kan vara snyggt att tacka den som lyssnat.
• Språket är målande och gestaltande.  Använd gärna nutid (presens) när du pratar för att skapa närvaro.
• Rösten används som verktyg för att dramatisera och väcka intresse. Tempo – artikulation – betoning.

Texttyp: Många gör självbiografier och återberättar ett levnadsöde men det kan variera.  Personligt narrativ, med återberättande, argumenterande, utredande inslag och olika syften som att påverka, informera eller roa beroende på val av ämne.  Viktigt är att berätta i tydlig dramaturgisk ordning.

Skrivinstruktion: Gör din röst hörd! Vad skulle du vilja lyfta eller berätta om i ditt alldeles egna sommarprat? – Skriv ett första utkast! Skapa och spela in ditt egna sommarprat. (Audacity, Adobe spark, mobilen eller annat verktyg)

• Vi brainstormade och skrev upp skrividéer på whiteboarden.
• Kortskrivande (10 minuter)  som följdes upp genom att de läste upp sina utkast för varandra i par med muntlig respons för att testa och känna om skrividéen kunde bära vidare.

Jag vill ha samma slags grundhandling, men med olika effekt. Min inledning är något torr och inte så intressant . En bra inledning fångar och håller läsaren kvar. Jag vill att inledningen får läsaren att ställa frågor. Att läsarens fantasi stimuleras och väcker nyfikenhet. Hur får vi inledningen mer levande, deskriptiv, förklarande och fantasieggande på en och samma gång.? Försök att göra inledningen såväl målande som beskrivande med relevant information.

Hur och på vad återkoppla?

Tillfälle 4-5: “Workshop”

Nu kom vi fram till fasen där moment och aktivitet varierar och skiftar utifrån elevens behov: självständigt skrivande, utkast, kamratrespons genom delade dokument, språkbearbetning och -stöttning, vägledande samtal som hjälp med att ta sin text vidare, manus, hur man gestaltar, val av inspelningsverktyg, handhavande i att spela in, hur man använder sin röst effektivt, hur man delar länkar etc.

Torsdagen den 28:e oktober var det dags för uppspelning och glass hade dagen till ära utlovats. De inspelade höstpraten fick enbart “lyftande” muntlig respons. Eleverna utvärderade projektet. Utvärderingsfrågor och bedömningsaspekter hittar du här.

Eftertankar:

Jag är enormt imponerad av de fantastiska tal som eleverna skapade. Jag skrattade, fick gåshud och tårar trillade. Fantastiskt att se de steg eleverna tog för att utmana sig själva; i sitt skrivande, att spela in och modet att låta oss andra ta del.  Eleverna var så stolta.  Höstpraten är personliga och väcker många känslor.  För att lyckas med att få till “våga” som ligger i att dela så här personliga texter ligger också peppsamtal och långsiktigt arbete med och övningar för att skapa trygghet och tillit i klassen. Jag delar inte elevernas tal här av integritetsskäl och just för att de är så personliga. Att skriva för en mottagare och att få någon som läser/lyssnar mer än läraren är viktigt men det är gott nog att hålla det inom klassen. Överhuvudtaget är jag försiktig med att dela eller publicera elevarbeten offentligt. Däremot har några av eleverna gett sitt medgivande till att låta Angela ta del av talen; vilket ramar in och knyter ihop arbetet på ett autentiskt och fint sätt.

I mångt och mycket är den stora behållningen att eleverna låtit sina röster komma till tals. Eleverna har varit delaktiga i hela processen och tyckt till i allt från början till slut. Namnet höstprat var elevernas idé. Musik och personliga låtar brukar utgöra en stor del av sommarprat men efter att jag och eleverna hade resonerat tillsammans valde vi av upphovsrättsliga skäl bort just det inslaget i våra höstprat. I utvärderingen som gjordes via Google formulär skriver de bland annat att de har utmanats både i sitt skrivande och retoriskt. De har sett på sitt egna skrivande på ett nytt sätt genom att kommentera och ta del av varandras texter. Jag upplever att de på något sätt därför kände sig delaktiga i varandras texter. De nämner stöttning och nyttan med samarbete.

I många år har jag använt mig av kamratrespons i skrivprocessen och känt att kamratresponsen inte alltid fungerat fullt ut men nu tror jag äntligen det börjar ta fart. En insikt om att nyckeln till en fungerande kamratrespons är att den görs skriftligen och synligt. En annan anledning är att inte låta responsarbetet greppa om för mycket.  Jag har under många år använt flera checklistor som i all välvilja tar upp både språk och innehåll men som greppar för mycket. Det har varit svårt för eleverna att återkoppla och de har inte varit så förtjusta i just den delen av skrivprocessen. Nu tyckte eleverna att det var givande och de kände sig lyfta av återkopplingen de fick av sina kamrater.

Framför behöver jag som lärare undervisa om hur och på vad man återkopplar. Det var häftigt att se interaktionen som uppstod när någon elev kommenterade en annan elevs inledning. Någon annan tog vid, kommenterade, lyfte, gav respons på responsen,  fyllde i och konkretiserade. Även jag gick in och lyfte fram och kommenterade lyckad respons. Eleverna tog sig an uppgiften seriöst, stöttade varandra, interagerade och laborerade verkligen med sina egna inledningar efter att ha fått respons och “sett” på sin  egen text på nytt sätt. Jag kommer definitivt att fortsätta utveckla “hur och på vad återkoppla” samt i vilken miljö återkopplingen smidigast görs.

Denna termin erbjuder många tankekullerbyttor för att citera språk-läs- och skrivutvecklarkollegan Camilla Segertoft, med att ta min egen läs- och skrivundervisning ett snäpp vidare med sikte på att möta upp mot de nya reviderade kursplanerna gällande digitalisering. Fokus har kommit att handla mycket om att att låta texter och återkoppling bli synlig via en gemensam digital yta, att undervisa om och hur man ger återkoppling. Tankekullerbyttorna kommer sig av input och utvecklande lärsamtal bland annat utifrån kursen STLBlended, Digitalt berättande-lärgruppen på skolan med Ann Holm och Kristoffer Amonsson, samarbete och samplanering med framför allt Lisa Molin m.fl. inför Center för Skolutvecklings utbildningsdagar v.44 “Faktatexter och digitala texter”.

Med några utvalda elevcitat avslutar jag mitt inlägg för den här gången:

Min största utmaning var att försöka skriva en text som skulle låta som mig när jag pratar, liksom en text som var lite målande men också ganska vardaglig i språket så att det lät som jag pratade utan manus.

 

För mig var det en bra utmaning att låta resten av klassen lyssna på det färdiga arbetet, vilket kändes skönt att klara av.

 

Det blir en annan mer “mäktig” grej om man kombinerar både text och ljud. Jag tycker att när man har med ljud/röst så förstärker det texten och ger en större inlevelse. När det gäller mitt prat så tycker jag att det blev mer personligt när jag la till min röst till min berättelse.

 

Det som jag utmanades mest av var att komma på något att prata om. Alla dessa personer som medverkar i sommarprat på radion har alla levt ett väldigt intressant liv eller gjort något unikt eller spännande som man verkligen fastnar för. Eftersom jag är ganska ung och fortfarande går i skolan har jag inte fått uppleva alla dessa spännande händelser och det försvårade uppgiften ganska mycket. Eftersom jag vill prata om något intressant som alla ska kunna fastna för och inte bli uttråkade av. Något annat som var utmanande var att få med alla dessa beskrivningar och målande bilder då jag är van vid att skriva ganska direkta fakta eller argumenterade texter och inte ha med så mycket miljöbeskrivningar, det var väldigt utmanande men det är ett område jag har utvecklats inom.