Både i Svenska Dagbladet och DN har vi nyligen fått läsa något skeptiska inlägg kring Puls för lärande. Anledningen till artiklarna har varit publiceringen av en ny metaanalys som visar att det saknas positiva samband mellan pulspassliknande insatser och förbättrad skolprestation. Men det fanns heller inga negativa effekter. Däremot har pulspassen haft positiva effekter på konditionsnivå.

Vad är Puls för lärande?

Puls för lärande handlar om att eleverna aktiverar sig under 20-30 minuter i pulszonen 65-75% av maxpuls. Till sin hjälp har de pulsband så att de kan följa vilken pulszon de befinner sig i vilket sätter fokus på ansträngningen istället för på prestationen. Passen är inte betygsgrundande. Gymnastiksalen är ”uppdukad” så att alla kan hitta ett sätt att vara aktiv och bollarna är ofta bortplockade för att bjuda in dem med mindre god bollkänsla.

Just konceptet ”fitness instead of sports” upplevs locka fler till rörelse och uppskattas bland elever. Lärarna upplever ofta ett annat lugn i klassrummen när eleverna haft pulspass, något som kan vara svårt att utvärdera. Sedan tycker flera skolor sig se förbättrade skolresultat. Pulspassen, som är vanligast på högstadiet blir också ett systematiserat sätt att öka mängden daglig rörelse, något som kan behövas när mängden naturlig lek och rörelse sjunker i 10-12årsåldern.

Pulsökning är bra!

Vi vet att fysisk aktivitet förbättrar förutsättningarna för inlärning. Men metoderna för skolan är ännu inte tillräckligt beforskade och Puls för lärande är helt enkelt ingen evidensbaserad metod, än så länge.

Det vi får ta fasta på är att fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet

  • förbättrar våra förutsättningar för inlärning
  • ger en rad hälsoeffekter på i stort sett alla våra tolv organsystem
  • minskar risk för psykisk sjukdom- gör oss mer stresståliga
  • har effekt på konditionen, som är kopplad till beräknad livslängd
  • ger högre dopaminnivåer, något elever med NPF särskilt har att vinna på

Psykosociala effekter ska inte heller förbises. Många beteendevetare lyfter daglig fysisk aktivitet som en pusselbit i en helhet, eller en av förutsättningarna för att eleverna ska lyckas. En del skolor rapporterar om färre anmälningar kring hot och våld efter att de infört mer rörelse under skoldagen.

Olika sätt att få upp pulsen

Pulsökning behöver inte ske i en gympasal med pulsband och storbildsskärm. På många skolor får eleverna upp pulsen med organiserad rastverksamhet, på vissa med en Piggelin- eller Daily Mile-runda, på somliga skolor används tiden i anslutning till skoldagen för att erbjuda möjlighet till rörelse, lärare lägger systematiserat in rörelse i undervisningen eller genom utomhuspedagogik – möjligheterna är oändliga! Det vi behöver ha för ögonen är de elever som rör sig minst – för de behöver det ofta mest!

Tills vi vet mer om effekterna av olika metoder för att öka den fysiska aktiviteten är det upp till varje skola att fundera mer kring vilken form av pulsökning som ska erbjudas. Sedan behövs det byggas ett system som gör att rutinen kring daglig rörelse blir enkel att hålla.

Till sist behövs det fortfarande utvärdering och uppföljning av de insatser som görs för att vi ska lära oss mer om vinsterna och om hur arbetet med daglig rörelse bäst organiseras. Rimligtvis blir det en för stor uppgift för varje enskild skola, men är kanske ett lämpligt uppdrag för det nationella center för hälsofrämjande arbete i skolan som Skolverket föreslår bör bildas i sin redovisning om mer rörelse i skolan.

Läsning:

DN: Räkna inte med att pulspass löser matteproblemen

SvD: Skolor bör fundera – mer matte eller mer idrott och Ovetenskaplig pulsmetod sprids i svenska skolor

Meta-analys: Do changes in cardiorespiratory fitness resulting from physical activity interventions impact academic performance and executive function in children and adolescents? A systematic review, meta-analysis, and meta-regression

Meta-analys: Effects of physical activity interventions on cognitive and academic performance in children and adolescents: a novel combination of a systematic review and recommendations from an expert panel

Meta-analys: Effects of chronic exercise interventions on executive function among children and adolescents: a systematic review with meta-analysis.