Modelltexten vi använde kom från webbsidan “Klimatanpassning.se” som drivs av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
R2L-strategier vi valde att arbeta med
Förberedelse för läsning: Vi introducerade texten genom att titta på två youtube-klipp som handlar om runstenar och hällristningar. Sedan fortsatte vi diskutera i helklass vad som skulle hända med exempelvis hällristningarna om vattennivån höjdes i Sverige. Det blev ett konkret exempel för eleverna på konsekvenserna av exempelvis intensiva regn och smält is till följd av klimatförändringar.
Stycke för stycke: Efter att ha skapat en gemensam förförståelse läste Hanna igenom texten högt och började med att introducera kort vad varje stycke i texten handlar om. Exempel på introduktioner till den här texten är: “Den första delen av texten är en inledning som sammanfattar kort vad hela texten handlar om” och “det första stycket förklarar vad fornlämningar är för något, var de kan finnas och hur de ser ut”. Syftet med att introducera varje stycke är att ge ytterligare stöttning när eleverna ska lyssna och följa med i texten. Det är alltid vi lärare som läser högt eftersom det är lättare att hålla ett jämnt tempo men också för att det är vi som vet när och var i texten saker behöver förtydligas. Vi uppmuntrar eleverna att följa med i texten med fingret, en penna eller en linjal som de håller kvar på samma plats om vi stannar och förklarar något. När läraren sedan fortsätter läsa blir det lätt för eleverna att bara fortsätta följa med i texten och så slipper de leta efter rätt mening.
Detaljerad läsning: Den här strategin är en av huvudstrategierna i R2L och även den strategi som våra elever ofta tycker väldigt mycket om att arbeta med. I detaljerad läsning är syftet att eleverna ska markera betydelsebärande ord (nyckelord) med hjälp av ledtrådar som de får av läraren. I det här momentet drar vi alltid elevernas namn och tilldelar ordet utefter det. Detta för att fördela talutrymmet i klassrummet men även för att alla ska vara delaktiga. Texten projicerar vi på väggen och markerar löpande i den, samtidigt som eleverna stryker över samma ord på sitt papper men med överstrykningspenna. Ledtråden ska vara så pass tydlig att alla elever kan identifiera rätt ord. Om eleven inte hittar ordet så får läraren ge en ännu mer riktad ledtråd, t.ex. “det andra ordet i meningen…
“Gemensam omskrivning: När
alla nyckelord är markerade så är det dags att tillsammans skriva en ny text om fornlämningar med hjälp av de markerade orden. Eleverna turas om att komma upp vid tavlan och skriva, nyckelorden på en sida och meningarna på den andra. En av oss lärare står alltid framme vid tavlan och kan stötta vid behov. Stavning hjälper klasskamraterna till med. Medan en elev är framme och skriver på tavlan, skriver resten av klassen av samma meningar från tavlan antingen för hand eller på dator.
I den här texten valde vi att göra detaljerad läsning på två hela stycken. Det ena stycket skrev vi om tillsammans och det andra fick eleverna i uppgift att skriva om själva. Hur mycket av modelltexten man väljer att bearbeta utifrån strategierna bestämmer man innan och kan variera beroende på syfte. Innan eleverna går vidare till nästa steg bestäms en rubrik för texten. Den ena klassens text fick rubriken “Klimatförändringarnas påverkan på fornlämningar” och den andra klassen valde det kortare alternativet “Fornlämningar”.
Individuell omskrivning: Det andra stycket som vi hade markerat nyckelord i fick eleverna skriva om själva. Proceduren är densamma som när man gör det tillsammans, fast istället för whiteboardtavlan använder eleverna sina egna mini-whiteboards. Då finns det möjlighet att laborera med meningarna och lätt sudda ut om man vill ändra på något. De elever som ligger långt fram i sin språkutveckling brukar tycka att det här momentet är mest utmanande eftersom de får arbeta helt självständigt. Samtidigt får Hanna och jag mer tid till att stötta de som behöver mer hjälp med sitt skrivande, vilket blir en vinst för alla.
Elevtext år 4 – individuell omskrivning
Elevtext år 4 – individuell omskrivning
Andra bloggar om R2L-undervisning
Göteborg – Språkutvecklande metod lyfter eleverna
