Mitt deltagande på konferensen

Jag medverkade på konferensen vid ett rundabordssamtal med titeln ”Med fokus på ökade kunskapsresultat – Yrkeslärare språkutvecklar sin undervisning”. Resan finansierades av Stiftelsen Otto och Charlotte Mannheimers fond och syftet med vårt deltagande var att visa upp en variation av praktiknära arbetssätt, där språkutveckling bidragit till ökade kunskapsresultat inom yrkesprogram. Docent Ingrid Henning Loeb inledde och förutom mig deltog Kennet Gonzalez från S:t Eriks Gymnasium i Stockholm och Anna Petersson från ABF Vux i Göteborg. Kennet berättade om det som han valde att kalla för ”Mitt språk- och kunskapsutvecklande snickeri”, och Anna berättade om hur de arbetar med ”Dubbelbemanning med språkutvecklande fokus”.

Min undervisning innan jag undervisade med R2L

Hösten 2016 utbildades jag tillsammans med flera kollegor i Reading to Learn (R2L). Utbildningen kom att förändra mitt sätt att arbeta i klassrummet. R2L är ett språkutvecklande arbetssätt med färdiga strategier som härstammar från Australien. Som tvåämneslärare i Pedagogik och Samhällskunskap, arbetandes på ett yrkesprogram, saknade jag de grundläggande kunskaperna och färdigheterna för att förstå vikten av att arbeta språkutvecklande. Utbildningen öppnade därför mina ögon för en ny värld. Det tog inte lång tid innan jag kunde se effekt på elevernas bedömningsunderlag.

Elever som i undervisningen ansågs ha en lågspråklig förmåga (svenskfödda, samt utlandsfödda) skrev mer utförligt och med entydigare struktur. De visade en högre grad av förståelse för ämnes- och yrkesinnehållet och begrepp. Elever som i undervisningen ansågs redan ha en hög språklig förmåga (svenskfödda, samt utlandsfödda) skrev mer utförligt och nyanserat. Strategierna hjälpte mig att lyfta fram språket i undervisningen och möjliggjorde stöttande strukturer (scaffolding) för elevernas lärande. Som förhållningssätt använder jag numera R2L hela tiden i min undervisning genom att belysa, stötta och ”packa upp” budskap i ämnes- och yrkesinnehåll. Strategierna varierar beroende på syfte och behov.

Under det här läsåret(17/18) har jag använt flest strategier i kurserna Samhällskunskap 1a1 och 1a2. På vårt program inleds kursen Samhällskunskap 1a2 (50p) med politiska ideologier, sammankopplat med Sveriges politiska system. Min erfarenhet är att detta område anses vara väldigt svårt för eleverna då det innehåller komplexa begrepp, historisk förståelse och partipolitisk nyansering. Dock förstår många elever syftet med ämnesinnehållet även för deras yrkesroll, då de utöver medarbetare även är medborgare (som snart ska rösta) och medmänniska.

Innan R2L kunde min undervisning se ut på följande vis: Jag delade ut en inlämningsuppgift där eleverna skulle jämföra ideologierna liberalism, konservatism och socialism med varandra utifrån sex punkter och koppla detta till modern riksdagspolitik. Inlämningen bedömdes utifrån tre kunskapskrav. Till sin hjälp fick eleverna föreläsningar, söka informerande texter av olika slag (på Internet och i kurslitteratur) och individuell handledning under lektionstid (se figur 1.1). Resultaten höll till en mestadels låg kvalitet med översiktliga beskrivningar och förklaringar, samt enkla slutsatser och samband. Ett flertal elever lämnade inte ens in,trots påtryckningar och positiv feedback.

Min förändring i form av ett stöttande arbetssätt med ett bestämt syfte och tydlig struktur

Genom R2L öppnades mina ögon för en stor del av orsakssambanden till de oönskade resultaten. Eleverna lämnades ”ensamma” i att lösa ett komplext problem, utan en stöttande struktur. Efter R2L förändrades min undervisning till det här:

  • I samband med att jag delade ut inlämningsuppgiften gick vi i klassen gemensamt igenom uppgiften och identifierade de sex punkterna som skulle ligga till grund för jämförelsen av ideologierna.
  • Jag berättade att jag hade hämtat informerande texter av olika slag (från böcker, kurslitteratur och Internet) som jag ansåg skulle hjälpa oss att besvara de sex punkterna på ett bra vis.
  • Varje lektion fick ett bestämt syfte och en tydlig struktur.
  • Tre lektioner skulle ägnas åt respektive ideologi med två punkter per lektion.
  • Under varje lektion fick eleverna en ny text som jag först berättade kort om (strategi (S:) Förberedelse för läsning), läste tillsammans och därefter bröt ner med hjälp av markeringar av nyckelinformation (S: Detaljerad läsning). Detta ska inte förväxlas med nyckelbegrepp då dessa markeringar både kan vara större och innefatta sociala meningar, istället för ”svåra ord”.
  • Efter att nyckelinformationen markerats skrev eleverna upp nyckelinformationen (markeringarna) på tavlan.
  • Utifrån detta skapade vi egna meningar och byggde på så vis upp en gemensam informerande text (S:Gemensam omskrivning av text). I detta skede har jag som lärare kunnat vidareutveckla flera perspektiv och tankar, ”packat upp” komplexa begrepp och dolda budskap, och ”förpackat” vardagsmeningar till teoretisk konstruktioner.
  • Efter att vår gemensamma text blivit klar fotades den av mig (och ibland även av eleverna) och därefter suddades ut. Kvar på tavlan stod nyckelinformationen. Utifrån detta skrev eleverna sina egna informerande texter (S: Individuell omskrivning av text) medan jag gick runt och gav individuell handledning. Den gemensamma texten fungerade tillsammans med nyckelinformationen som en stöttande struktur (en modell) för eleverna i deras eget skrivande.

Efter att de nio lektionerna var avklarade (tre lektioner per ideologi, två punkter per lektion) hade varje elev som deltagit en informerande text om politiska ideologier med god struktur och kvalitativt innehåll. Därefter användes två lektioner till gemensam och individuell jämförelse mellan ideologierna och dess koppling till modern riksdagspolitik, utifrån elevernas egna texter. Dessa två lektioner inleddes med samtal i helklass kring liknelser och skillnader utifrån de sex punkterna. Eleverna utgick från vad de hade skrivit i sina egna texter. Sedan fick de på egen hand skriva klart jämförelserna mellan ideologierna och deras kopplingar till modern riksdagspolitik och avslutningsvis lämna in sina arbeten (se figur1.2).

Skillnaden i elevernas resultat i jämförelse med tidigare arbetssätt

Den största skillnaden i dessa elevunderlag jämfört med tidigare arbetssätt, var en ökad grad av semantisk densitet (meningstäthet, utförlighet, komplexitet) i elevtexterna. Flera texter innehöll även en minskad grad av semantisk gravitation (kontextuell bundenhet, genom nyanseringar, välgrundade samband och slutsatser). Framgången i arbetssättet tror jag bygger på det vis som strategierna möjliggör en stöttande struktur för elevernas lärande. Att den antar ett lärarlett kollektivt angreppssätt där språket lyfts fram som det främsta medierande verktyget. R2L är ett sätt att arbeta språkutvecklande på för att höja kunskapsresultaten. Jag hoppas med denna text inspirera fler lärare att arbeta språkutvecklande oavsett ämne, bakgrund, program eller metod – det tror jag kommer att höja kvaliteten på skolundervisningen. Läs mer ex. på: https://lartorget.goteborg.se/artikel/sprakutvecklande-metod-lyfter-eleverna och https://lartorget.goteborg.se/artikel/reading-learn-har-okat-maluppfyllelsen/