Den 27/4 presenterades en utredning om hur svensk skola ska bli mer jämlik. Utredningen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) har inte i sitt direktiv att komma med förslag som syftar till att göra svensk skola likvärdig. Utredningens direktiv är att ta fram förslag för att göra svensk skola mer likvärdig än vad den är idag. Det är en viktig skillnad.

Utredaren Björn Åstrand slår fast att vi har ett dysfunktionellt skolsystem, att systemet måste ändras i grunden om vi ska få en jämlik skola och är ärlig med att förslagen i denna utredning inte räcker. Det är tydligt, genom hela utredningen, att förslagen handlar om ändringar av regelverket inom systemet, och att systemet i sig inte ändras. Den har alltså till uppgift att föreslå åtgärder för att förbättra vissa utvalda delar inom nuvarande system.

Utredningens förslag kommer, om de går igenom riksdagen, ta små steg mot en mer likvärdig skola jämfört med vad vi har idag. Utredningen har inte till uppgift att skissa på ett system utan fristående skolor, utan att göra relationen mellan kommunala skolor och fristående skolor mer jämlik vad gäller bland annat finansiering samt hur skolvalet ska gå till. På sidan 100 skriver man följande ”…därför har utredningen också i huvudsak avgränsat sitt uppdrag till att lämna förslag som bedömas rymmas inom nuvarande ramar. Samtidigt vill utredningen tydligt signalera att det inte är så att förbättringar kan uppnås inom nuvarande modell med endast mindre åtgärder. I stället menar utredningen att det krävs tämligen omfattande förändringar inom nuvarande modell för att uppnå en mer likvärdig skola. Utredningens förslag bör uppfattas som ett sista försök att inom ramen för den nuvarande modellen åstadkomma förbättringar vad gäller likvärdighet och kvalitet.

Utredningen är en gedigen genomlysning av svensk skolas största problem, nämligen ojämlikheten. OECD har vid ett flertal tillfällen kritiserat Sverige för vårt ojämlika skolsystem. Vi får kritik för att vi har tillvals- och frånvalsskolor och att det inte finns en allsidig elevsammansättning på våra skolor. Utredningen tar upp många viktiga frågor och den innehåller skarpa formuleringar.

Skolval

Utredningens förslag har som utgångspunkt att; 1. Vårdnadshavarnas önskemål om skolplacering ska vara vägledande 2. Vi ska behålla det fria skolvalet 3. Skolvalet ska ske i samband med att barnet ska börja skolan/byta stadie och därmed skola 4. Skolverket ska sköta skolvalet via sina regionala kontor 5. Skolvalet ska vara välinformerat, ske vid samma tidpunkt för alla och det ska ske på lika villkor.

”Statens skolverk ska ansvara för det nationella skolvalssystemet för samtliga enskilda och kommunala huvudmän. I detta ingår att hantera ansökan, urval, mottagande i fristående skolor samt placering i kommunala skolor till förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Statens skolverk ska ansvara för att vårdnadshavare ges information om skolvalet och om olika valalternativ. Statens skolverk ska på regional nivå samverka med skolhuvudmän och ha ett övergripande ansvar för att analysera och informera huvudmän om det prognosticerade behovet av skolplatser i de kommuner som ingår i respektive region samt löpande utvärdera arbetet.”

Man har även tittat på urval till skolor och vilka urvalsgrunder som ska finnas. Idag gör olika huvudmän på olika sätt. På sidan 286 lägger man fram ett förslag kring detta; ”Huvudmän för skolenhet med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska till Statens skolverk ange hur många elever de kan ta emot vid varje skolenhet i förskoleklass samt i respektive årskurs i grundskola och grundsärskola. Kommunala huvudmän ska ange hur skolplaceringsregeln rimlig närhet ska tillämpas i kommunen.”

Förslaget innebär att skolpengen ska stanna kvar i två månader hos den avlämnande skolan för att motverka ryckigheten i resurstilldelningen.

”För enskilda huvudmän innebär urvalsgrunder som verksamhetsmässigt samband och kötid att platserna på populära fristående skolor redan är fyllda när det allmänna skolvalet inleds. Eftersom det är i samband med skolvalet som vårdnadshavare och elever nås av samlad information om de skolor som finns att välja mellan gynnar detta familjer med god systemförståelse och förutsättningar att på egen hand inhämta information. Vidare begränsar sådana urvalsgrunder valmöjligheterna för familjer som är nyinflyttade. För kommunala skolor saknas bestämmelser om urvalsregler, vilket ofta leder till att olika principer för närhet avgör vilka elever som får en skolplacering vid översökta kommunala skolor. Detta i sin tur innebär att det är svårt för andra elever än de som bor i närheten att få en skolplacering vid en populär kommunal skola. Vårdnadshavare och elever tenderar att föredra skolor som ligger nära hemmet vilket innebär att boendesegregationen kommer att avspeglas i skolsegregationen eftersom det är fritt att önska skola.” (S. 353)

Utredningens förslag innebär alltså att vårdnadshavarna fortsättningsvis ska välja skola och att det är först när en skola är full som ett urval ska göras. Förslaget kring hur det ska ske är följande: ”En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet, ska ett urval göras. Vid urvalet till en kommunal skolenhet får en eller flera av följande grunder användas;”

  • syskonförtur
  • kvot
  • geografiskt baserat urval
  • skolspår och
  • lika möjligheter

När det gäller urval till fristående skolor så lägger man fram följande förslag; ”En elev ska placeras vid den skolenhet där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet, ska ett urval göras. Vid urvalet till en fristående skolenhet får en eller flera av följande grunder användas;”

  • syskonförtur
  • kvot
  • geografiskt baserat urval, dock maximalt 50 procent av platserna
  • verksamhetsmässigt samband mellan skolenheter och
  • lika möjligheter


Kötid som urval

På sidan 386 skriver man följande om detta med kö: ”Som utredningen redogör för i avsnitt 6.3.3 har kötid som urvalsgrund flera negativa effekter, dels då den tenderar att gynna elever vars vårdnadshavare är välinformerade om olika skolor och skolvalets förutsättningar, dels då den stänger ute de elever som är nyinflyttade i en kommun. Det krävs ofta mycket god framförhållning för att en elev ska vara garanterad en plats i en populär fristående skola där kötid tillämpas som urvalsgrund. Ibland leder detta till att skolvalet till populära fristående skolor förflyttas till barnets första levnadsår i stället för i samband med skolstart.”

I utredningen lägger man fram förslag som syftar till att göra skolvalet likvärdigt så att alla elever, oavsett vilka föräldrar de har får samma möjligheter till ett informerat skolval. Vårdnadshavarnas önskemål ska fortsättningsvis vara vägledande vid alla skolval. Skolvalet kommer, om utredningens förslag blir verklighet, att ske i samband med att barnet ska börja skolan. Skolvalet kommer ske vid samma tidpunkt och utifrån samma premisser för alla barn.

Finansiering

Jag tror att den stora stridsfrågan kommer bli detta med skolpengen och att fristående skolor ska få en lägre skolpeng eftersom deras uppdrag inte är lika omfattande som den kommunala skolan. I utredningen för man ett långt resonemang kring detta med skolans finansiering och skolpengen och man gör olika simuleringar av skolpengen och landar i att de fristående skolorna bör ha ca 8,4 % lägre skolpeng i jämförelse med de fristående skolorna.

Sidan 529: ”Utredningen uppskattar att detta ansvar medför betydande merkostnader för kommunala jämfört med enskilda huvudmäns verksamhet, i genomsnitt över tid och mellan kommuner 8,4 procent av verksamhetens kostnad. Dessa merkostnader kan inte sägas vara kopplade till kommunernas myndighetsansvar utan hör snarare till kommunens huvudmannaansvar. Till exempel måste kommunen garantera täckning över hela kommunen och ha en viss beredskap att ta emot elever som är nyinflyttade eller som väljer att sluta vid en annan huvudmans skola.”

Anledningen till att fristående skolor föreslås få en lägre skolpeng är utbudsansvaret och att det kommunala uppdraget som är omfattande. Man resonerar om detta på sidan 444.

”Mot bakgrund av att variation otvivelaktigt kostar, och att kommunerna till skillnad från de enskilda huvudmännen har en skyldighet att bereda plats åt hantera variationen, bör en prislapp sättas på det kommunala ansvaret. Frånvaron av en sådan prislapp innebär att elever möter olikvärdiga villkor inom en kommun, beroende på vilket ansvar som huvudmannen för elevens skola har.”

Förslaget man lägger kring detta formuleras på sidan 528 på följande sätt:

Hemkommunen ska vid beräkningen av det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för varje elev i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola göra ett avdrag för de merkostnader som hemkommunen har till följd av sitt ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever. Beräkningen av avdraget ska redovisas och motiveras.”

På sidan 426 resonerar utredarna om svårigheten att ekonomistyra när elevomsättningen är hög. ”Då en klass minskar med tio procent går det sällan att säga upp en tiondels lärartjänst. På större skolor och för större huvudmän kan det vara möjligt att anpassa antalet lärare proportionellt till antalet elever, men det gäller inte överallt. Om ersättningen per elev är densamma för två huvudmän kommer därför en skola eller huvudman med stabilt elevunderlag att ha bättre förutsättningar att erbjuda en god utbildning än en skola eller huvudman vars elevunderlag varierar från år till år. Andra sidan av myntet är att huvudmannen med variation i elevunderlag behöver mer resurser för att kunna erbjuda en likvärdig verksamhet.”

På sidan 518 skriver man följande förslag: ”Staten bör ta ett större ansvar för att undervisningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska vara likvärdig och kompensatorisk. Staten bör använda finansiella styrmedel i syfte att minska de skillnader mellan kommuner och huvudmän som kvarstår då hänsyn tagits till skillnader i förutsättningar och uppdrag, samt för att säkra en socioekonomisk kompensation mellan huvudmän.”

Förslaget innebär att alla statsbidrag som finns idag bakas ihop statsbidragen till ett generellt sektorsbidrag. ”Majoriteten av stimulansbidragen till skolväsendet ska läggas samman till ett sektorsbidrag. Sektorsbidraget ska syfta till att stödja skolverksamheten och stimulera skolutveckling utifrån lokala behov och prioriteringar i syfte att öka likvärdigheten och kvaliteten i undervisningen. Varje skolhuvudman för skolenhet med förskoleklass, grundskola och grundsärskola kan beviljas bidrag. Skolverket fastställer vid årets början beloppet för innevarande år för de som beviljats bidrag, och redovisar en preliminär beräkning för påföljande två år. Bidraget ska vara socioekonomiskt viktat. För att erhålla statsbidrag ska huvudmannen utifrån analyser av den egna verksamhetens utvecklingsbehov sammanställa en treårig handlingsplan för att stärka likvärdighet och undervisningskvalitet. Resultatet av handlingsplanen ska följas upp och redovisas. Statens skolverks regionala organisation ska följa huvudmännens arbete. Utöver existerande statsbidrag ska staten skjuta till ytterligare 3 miljarder årligen till det nya sektorsbidraget.”

Många av våra skolor i de utsatta områdena har hög elevomsättning, som till stor del beror på boendesegregationen. Med dessa förslag vill man att skolpengen ska stanna kvar på avlämnande skola i två månader för att stabilisera resurserna. Kommunen har alltid ansvar för alla sina invånare och det innebär att den kommunala skolan aldrig kan vara full. Det gör att den kommunala skolan har ett mer omfattande uppdrag.

Sammanfattning

De förslag jag tror att det kommer bli strid om är förslagen om skolval och skolpengens konstruktion. De förslag jag inte tror det kommer bli särskilt mycket strid om är förslaget om sektorsbidrag. Det verkar finnas ett brett stöd för att minska antalet statsbidrag och istället lägga dem i ett större sektorsbidrag. Idag lägger vi flera hundra miljoner på att administrera statsbidragen.

Jag tror vi behöver tänka kring de grundläggande frågorna, nämligen vad och vem skolan är till för. Dessa förslag kommer inte göra skolan jämlik, men den kommer göra skolan mer likvärdig jämfört med hur skolan ser ut idag. Om man tänker att skolan är till för eleverna och för att de ska få den utbildning de enligt lag har rätt till så är dessa förslag fullt rimliga. Då är det rimligt att tänka att vissa skolor tvingas ta ett större ansvar och då är det rimligt att tycka att det är bra om segregationen minskar, om än väldigt lite.

Med det sagt

Vi måste sluta prata om bra och dåliga skolor. Vi måste prata om skolor med bra och dåliga förutsättningar. Utredningen förklarar väldigt väl hur det kommer sig att vi har ett, som utredningen säger dysfunktionellt skolsystem. Det är en gedigen, faktabaserad genomgång av skolans problem. Läs utredningen i sin helhet. Det är välinvesterade timmar. Jag hoppas att jag inspirerat några till fortsatt läsning.

På återseende!