Det främjar hälsa att ha ställtid mellan lektioner, att inte känna att man måste ”rusa iväg” direkt efter en lektion. Det främjar hälsa om jag som rektor lyckas skapa en organisation där medarbetarna har ”luft” i sitt schema så de hinner prata med den där eleven som sitter i korridoren, så att de hinner sätta sig ner i personalrummet eller prata med den där eleven efter lektionen som inte riktigt förstod och som behöver en extra förklaring. Kort och gott, att känna att man hinner med sitt uppdrag är en faktor som jag tänker främjar hälsa.

Prioritering vid hög arbetsbelastning

För att förhindra ohälsa behöver jag organisera min skola på ett sätt som möjliggör att varje medarbetare vet vad de ska göra, och framförallt vad de inte ska göra. En av min skolas viktigaste dokument är vår prioriteringsordning där det framgår vad som ska prioriteras i första, andra och tredje hand.

Vad är då hög arbetsbelastning och när ska medarbetarna prioritera? När en medarbetare anser sig ha för hög arbetsbelastning så har vi en rutin för hur de anmäler det till mig som rektor och inom 48 timmar har vi ett samtal kring hur vi kan göra en förändring. Det är individuellt och framförallt är det inte statiskt vad som är hög arbetsbelastning och inte.

Under ett läsår kan det se väldigt olika ut. För mig som rektor är det viktigare att mina medarbetare mår bra, än att alla utvecklingssamtal blir genomförda. Det är viktigare att mina medarbetare mår bra än att den där utflykten blir av. Det är en process att börja tänka så, att vissa saker faktiskt får lov att vara ogjorda. Alla vi som är lärare är det för att vi vill göra skillnad och då är det lätt att vi vänder ut och in på och själva och gör mer än vad vi egentligen hinner med. Att sänka kraven på sig själv är svårt eftersom vi vill att våra elever ska lära sig så mycket som möjligt men det är en absolut nödvändighet om vi ska hålla ett helt arbetsliv.

Arbetsmiljöarbete är en investering

Jag ser inte arbetsmiljöarbetet som en kostnad, jag ser det som en investering. På samma sätt ser jag inte löner som en kostnad, utan som en investering. Att ha sjukskrivna medarbetare är mycket dyrare än att ha friska medarbetare så det lönar sig att lägga ner resurser i arbetsmiljöarbetet. För mig är mina medarbetare mitt allt, utan dem kan vi inte bedriva skola och då måste de ha bra förutsättningar och må bra på jobbet. Jag är väl medveten om att jag har ansvar för min skolas ekonomi och när budgeten är snäv är det lätt att börja skära i det som inte är den absoluta kärnverksamheten. Jag menar att det är just det där lilla extra som är friskfaktorn, de där stunderna när det inte finns något på schemat. Det är det som i förlängningen kommer leda till en bättre ekonomi.

Sänkt sjuktalen

Skol-OSA är ett partsgemensamt arbete mellan SKL och arbetstagarorganisationerna. Vi arbetar aktivt med Skol-OSA på min skola och det ger successivt resultat. I Skol-OSA finns det formulerat att det ska finnas en arbetsmiljöpolicy, det ska finnas mål för arbetet med lärarnas arbetsbelastning, det står att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet, det ska finnas en prioriteringsordning samt rutiner vid hög arbetsbelastning. Det ska även finnas policy kring arbetstidens förläggning. Detta kan verka mycket och många skolledare tänker nog ”när ska jag hinna med det”. Det tänkte jag med för tre år sedan när jag började som rektor på Hammarkullsskolan. Jag är glad att jag tagit mig den tiden för det har sänkt mina sjuktal och nu har jag sjuktal på mindre än 2 % bland mina lärare.

Krav och resurser

För mig är det viktigt att ingen lärare arbetar mer än sin reglerade arbetstid på arbetsplatsen, oavsett om den totala arbetstiden är 40 eller 45 timmar beroende på vilket avtal de går på. Om inte lärarna och övriga medarbetare hinner med sina arbetsuppgifter inom sin arbetsplatsförlagda tid får de övertidsersättning om vi kommer fram till att arbetsuppgifterna ändå behöver utföras. Kan vi ta bort dem så gör vi det. Med ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan vi komma långt men ett bra arbetsmiljöarbete kan inte kompensera för obalans mellan krav och resurser. Just detta anser jag vara den mest akuta frågan att lösa för oss som arbetar i skolan, obalansen som idag finns mellan krav och resurser. Det är den obalansen som gör att vi har så höga sjuktal inom skolans professioner.

Mina tips i korthet för en förbättrad arbetsmiljö är

  • Se till att det finns en prioriteringsordning för alla yrkeskategorier på skolan och se till att alla använder den och rutiner för att anmäla till rektor när arbetsbelastningen är hög.
  • Arbeta aktivt med arbetsmiljösamtal där chef och medarbetare går igenom uppdraget noggrant för att se om det är hållbart och om det inte är hållbart formulera om uppdraget
  • Träna på att sänka kraven och låta arbetsuppgifter som inte hinns med inom den reglerade arbetstiden vara ogjorda utifrån prioriteringsordningen
  • Lägg ett schema med luft i, där inte all tid är planerad för undervisning eller andra arbetsuppgifter
  • Se till att alla får ut sin lagstadgade rast och sina pauser
  • Ta dig tid att undersöka arbetsmiljön, såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön
  • Lägg in mötesfria veckor under de veckor lärarna ska hålla utvecklingssamtal
  • Avlasta lärarna med svåra föräldrasamtal så de kan fokusera på sin undervisning

Om ni vill ha mina arbetsmiljödokument, tveka inte att höra av er. Sharing is caring.