Manfred Knapp Drougge, Frida Reis och Tekla Andersson visar upp den färgglada ABC-planschen i A2-format som blev resultatet av deras grupparbete.
– Vi ville göra våra röster hörda och få ut vårt budskap till alla. Det är viktigt med miljö och vi vill att alla ska veta om det som står på planschen, säger Tekla.
Varje bokstav har ett ord som handlar om klimatförändringar på något sätt.
– Utsläpp av koldioxid (C) och Metangas (M) från köttindustrin leder till växthuseffekten (V) som skapar den globala uppvärmningen (G). Den gör till exempel så att isarna smälter och isbjörnarna (I) kan inte leva. Man kan säga att alla ord påverkar varandra, säger Manfred.
Säljer Miljöplanschen
ABC-planschen gjordes i samarbete med en grafisk designer som eleverna själva tog kontakt med. De har tryckt den i ett par hundra exemplar och skapat Instagramkonto och en Facebooksida (Miljöplanschen) för att sprida och sälja den. De har också visat den på skolavslutningar, på andra skolor och säljer den via en bokhandel i Majorna. En del av pengarna de tjänat har gått till kostnader för tryck, en del har de skänkt till Musikhjälpens insamling för barns rätt att gå i skola och en del kommer de att kunna behålla själva.
– Vi har lärt oss mycket hur det är att sälja in en produkt. Det var två månaders arbete att få fram idéerna och fixa planschen innan vi kunde sälja den. Vi har också lärt oss mer om miljön genom att söka upp ord som visar hur jorden egentligen ser ut. Det finns många fina naturfilmer från regnskogarna. Men de är inte alltid sanna. Många regnskogar huggs ned bara för att odla mat till djur som vi ska äta, säger Manfred.
Projekt om hållbar utveckling
Det var fem lärare på Sannaskolan som i höstas genomförde ett gemensamt ämnesövergripande projekt om hållbar utveckling. Det kom att omfatta samhällskunskap, geografi, biologi och kemi.
– Det är svårt att hitta en bra ingång till att arbeta med hållbar utveckling. Det är så mycket som ingår och istället för att ta ett brett grepp hamnar många lärare i det material som finns lättillgängligt och som till exempel handlar om att köpa ekologiskt. Vi har inte velat ha den sortens enkla lösningar. Vi har velat att eleverna ska få navigera själva, säger Morgan Andersson, SO-lärare på Sannaskolan.
Utgångspunkt var att ge eleverna fakta om klimatförändringar och människans miljöpåverkan, och att låta dem ta ställning utifrån det och sedan göra någon form av utåtriktad aktion.
– Vi säger till eleverna att de är framtidens vuxna och kommer att bära upp det här samhället. De måste ta ställning och veta vilka konsekvenser deras ställningstagande får. Men det är viktigt att undvika pekpinnar. Vi har inte bedömt deras ställningstagande, säger Jennie Jacobi, förstelärare i hållbar utveckling på Sannaskolan.
Samarbete med Chalmers
Temat pågick under sex veckor med följande grovplanering:
- Kolets och vattnets kretslopp. FN:s klimatmål. Eleverna räknade på sina egna ekologiska fotavtryck.
- Transporter. Eleverna räknade på hur de förflyttade sig under en vecka och skulle se om de kunde byta ut någon oljetransport mot att gå eller cykla.
- Mat. Ekologisk/konventionell odling. Närodlat eller importerat. Eleverna räknade på vad maten de äter ger för koldioxidutsläpp.
- Konsumtion. Kläder, mobiltelefoner och så vidare.
- Studiebesök på Chalmers.
- Utåtriktad aktion.
Studiebesöket på Chalmers var en viktig del i temat. De fick kontakt med klimat- och konsumtionsforskaren David Andersson som tagit fram en modell för att beräkna individers koldioxidutsläpp. Den modellen finns i en webbaserad tjänst, svalna.se, som eleverna har använt.
– Miljöpåverkan är en djungel med mycket tyckande och mycket att läsa in sig på. Ska jag till exempel välja ett ekologiskt äpple från Argentina eller ett konventionellt odlat från Sverige? Hur ska jag veta det? Därför ville vi koppla in forskning, säger Jennie.
En bieffekt av samarbetet med Chalmers blev att eleverna fick vara med i en referensgrupp när tv-serien Zero Impact spelades in. Den handlar om några familjers miljöpåverkan och sändes i vintras på SVT.
Utåtriktad aktion
Riktlinjerna för den utåtriktade aktionen var att eleverna skulle göra något utanför skolan och att de skulle försöka påverka tredje person.
– Vi ville att de skulle få känna att deras röst är viktig och att de kan göra något. Vi ville förmedla att det inte går att lägga ansvaret på någon annan, utan att det börjar med dig själv, säger Jennie.
Eleverna fick själva komma på vad de skulle göra.
– Vi sa att de gärna fick provocera, att det kunde vara piratkupper eller något som ligger i gråzonen, säger Morgan.
Det blev väldigt olika projekt i de fyra olika klasser som var med i temat: En grupp ordnade en klädbytardag, en annan försökte påverka mathandlarna att sänka priset på ekologiskt och några gjorde banderoller om bilismens miljöpåverkan som de satte upp på Älvsborgsbron.
Enreprenöriellt lärande
Ett syfte med aktionerna var att bryta skolans isolering.
– Vi vill att skolan ska vara en verksamhet som är delaktig samhället. Den kunskap eleverna tillägnar sig i skolan ska de ta med sig ut i verkligheten. Det är det som är entreprenöriellt lärande, säger Morgan.
Han säger att eleverna har växt med uppgiften. De har interagerat med medborgare, de har konfronterat bilister och handlare, arrangerat evenemang och bjudit in allmänhet, kontaktat grafiska designers och sålt produkter, och så vidare.
– I grund och botten handlar det om att utbilda demokratiska medborgare som ska verka i en global värld, säger Morgan.
Eleverna förändras
Sannaskolan har sedan ett par år tillbaka ett samarbete med Musikhjälpen där eleverna via olika aktiviteter bidrar till att samla in pengar. Det är Jennie som varit ansvarig för det och hon ser att eleverna förändras i den typen av projekt.
– På kort sikt skulle jag säga att eleverna haft kul och har fått vara med och bestämma. Men i ett längre perspektiv har det större betydelse. Istället för att luta sig tillbaka i soffan och säga att världen är orättvis har eleverna fått vara med och påverka. Det förändrar dig i dina grundvalar, säger Jennie.
