“Vi ska stödja förskolecheferna i deras pedagogiska ledarskap”

• Vilka tankar har du om det förskoleområde du ansvarar för i den nya förskoleorganisationen?

– Området är inte helt obekant för mig. Jag gjorde en praktikperiod på Solhagsgatan på 80-talet. När jag var helt ny som förskollärare, innan jag fått fast tjänst hade jag ett vikariat på Övralidsgatans förskola i Backa.

– Nu ser jag fram emot att lära känna det här området på nytt. Vilka utmaningar har de? Det är viktigt för mig att besöka varje förskola, alla avdelningar. Förhoppningsvis har vi tid så att jag kan få mig en stunds samtal med personalen.

– Vi är två utbildningschefer i område Hisingen, och jag och min kollega kommer att ha mycket samarbete. Ett av mina uppdrag är att tillsammans med min kollega skapa bra mötesplatser på det lokala mötescentret i Lundby stadsdelshus. Där kommer jag att träffa mina förskolechefer, och där träffar de specialpedagoger, HR-specialister, verksamhetsutvecklare och kommunikatörer.

• Hur tänker du kring att alla ledare i förskoleförvaltningen ska ha fokus på det pedagogiska ledarskapet? Hur ser du på din egen roll utifrån detta perspektiv?

– Det är bara förskolechefen som har uppdraget att vara pedagogisk ledare, enligt skollagen. Jag och de andra utbildningscheferna ska stödja förskolecheferna i deras pedagogiska ledarskap och även involvera olika stödfunktioner inom förvaltningen i det arbetet. Det är viktigt att vi är tydliga med roller och ansvar.

– Jag ska stödja och coacha förskolechefens ledarskap och följa upp kvaliteten i verksamheterna. Samtidigt har vi inom förskoleförvaltningen också uppgiften att definiera vad pedagogiskt ledarskap betyder i Göteborgs stad. Skolverket har gjort en definition men den är väldigt övergripande. Vi behöver definiera mer konkret.

– En förutsättning för att kunna stödja arbetet för ökad kvalitet och likvärdighet är att jag får ta del av förskolechefernas kunskap om sina verksamheter. Det är de som har kännedom om det dagliga arbetet. Hur arbetar pedagogerna? Hur har barnen det? Vad behöver man utveckla?

– Utifrån detta identifierar vi gemensamt utvecklingsbehov, samt tittar på hur utvecklingsarbetet kan organiseras och schemaläggas. Det handlar till exempel om att skapa förutsättningar för pedagogernas kompetensutveckling.

– Vi ska också skapa en gemensam modell för det systematiska kvalitetsarbetet. Strukturen ska vara samma, vi ska ställa samma frågor. Utifrån uppföljningarna identifierar vi utvecklingsbehov och organiserar utvecklingsarbetet.

– Vårt fokus är att stödja verksamheten att utveckla kvaliteten, så att alla barn får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, och personalen får en bra arbetsmiljö.

• En annan viktig grund för den nya förskoleorganisationen är det kollegiala lärandet. Vilka är dina egna erfarenheter av kollegialt lärande? Hur önskar du att område Hisingen ska arbeta med det kollegiala lärandet?

– Jag har gått utbildning i kollegialt lärande via Center för skolutveckling och har både varit samtalsledare för lärgrupper och själv ingått i lärgrupp.

– Jag tror att det är viktigt att utmana sig själv och sina tankar. Att i ett lärande samtal befinna sig i mellanrummet mellan det dagliga arbetet och behovet av utveckling. Att där hitta utmaningen och få syn på vad man behöver förändra. Man måste planera de lärande samtalen så att det händer något och man inte enbart bekräftar varandra.

– Syftet med det kollegiala lärandet är att vi ska kunna förstå bättre. Det kan se olika ut, det kan vara på avdelnings- eller husnivå, men det kan också vara lärgrupper för olika professioner. Förskolechefen är den som leder det arbetet.

– Jag kommer också att initiera kollegialt lärande bland förskolecheferna, där utveckling står i centrum. Förhoppningsvis kommer vi även igång med ett kollegialt lärande på förvaltningsnivå.

– Just nu är det mycket praktiska saker som behöver lösas. Först måste vi få koll på hur det ser ut. Grundskole- och förskoleutredningarna är väldigt bra och de identifierade förstärkningsområdena är väldigt relevanta. Men hur det ser ut i praktiken hos varje förskolechef det vet vi inte än – så det måste jag ta reda på. Hur berättar de om sin verksamhet? Och hur ser det faktiskt ut i verksamheten för barnen.

– Vi har sagt att vi ska gå från tio olika sätt att arbeta till ett. Men det betyder inte att alla ska göra lika i allt. Vi måste bestämma vad som är viktigt att det är lika. Likvärdighet handlar till exempel om det administrativa stödet till förskolechefer, så att alla får samma stöd, barngruppernas storlek etc. I det pedagogiska arbetet behöver vi många olika teorier och många olika metoder. Jag tror inte att det gynnar förskolan att välja ett och samma arbetssätt, för att verkligen förstå komplexiteten och kunna möta alla barn. För det är barnen som är huvudsaken.

• Hur ska det kollegiala lärandet organiseras?

– Det ska förskolechefen göra utifrån behovet, utifrån vilka frågor som står i fokus och vilka personer som ska vara med i lärsamtalen. Formerna kan se olika ut, men att vi har det är viktigt. Det kan se olika ut över tid, och variera vilka personer som deltar.

– Jag ser att vi redan idag har kollegialt lärande, att det pågår i stor utsträckning. Nu är det viktigt att se till att alla får ta del av det och att det sker med kvalitet.

– Vi har skapat landets största förskoleförvaltning och vi har kämpat för att komma hit. Så nu tycker jag vi har ett särskilt ansvar för att se till att det blir riktigt bra för barnen. Jag ser verkligen fram emot att vi nu får fokusera på förskolan. Förut när vi pratade utbildning så pratade vi mest om grundskolan. Men jag tror det kommer ta lite tid innan personalen märker någon tydlig skillnad i sitt vardagsarbete. Jag tror att det kommer att märkas om cirka ett år. Så alla får ha tålamod – inklusive vi själva.

• Vem är du nyfiken på?

Pernilla Kjellberg, förste förskollärare i Torslanda. (Det finns idag fyra stycken på Hisingen)

• Hur ser du på uppdraget som förste förskollärare? Blev det som du tänkt dig?
• Hur arbetar du? Vilka samarbetar du främst med? Kan du beskriva din roll?
• Vad ser du att vi behöver utveckla och förbättra gällande försteförskollärarrollen? Vad är nästa steg i utvecklingen av försteförskollärarskapet?