Ett besök på den nyöppnade teknikförskolan på Lantmätaregatan 21 är också en resa genom teknikutvecklingens historia. Från hjulet, hävstången och kilen, innovationer med tusentals år på nacken, till den allra nyaste digitala kommunikationstekniken.
På småbarnsavdelningen Uppfinnarna finns digital utrustning i form av robotar, webbkameror och byggmaterial med integrerad elektronik som gör att konstruktionerna kan programmeras och styras via dator. Men här finns också ”hemmasnickrade” aktivitetstavlor i trä, där nyfikna händer kan snurra på hjul, känna på skruvar, trycka på knappar, öppna och stänga en hasp eller plinga på en ringklocka. Här är teknik en självklar del av lärmiljön, något som barnen kan utforska på ett lekfullt sätt tillsammans med pedagogerna.
Utgår från barnen intresse
– Vi jobbar bland annat med de fem grundläggande tekniska funktionerna hjulet, kilen, lutande planet, skruven och hävstången. Vi utgår från barnens intresse och försöker knyta an dem till lärande och utforskande av teknik, berättar Marcela Nunez Careau, som är förskollärare.
Vid ett av borden undersöker förskolläraren Mikael Frank och ettårige Sam hur ett grässtrå ser ut när man förstorar det. Till sin hjälp har de ett litet webb-mikroskop. Det äggformade mikroskopet, som är stöttåligt och lätt att manövrera även för de yngsta, är nedstoppat i en mugg med grässtrån och små stenar. På datorskärmen visas grässtråna i upp till 40 gångers förstoring. Sam kan själv ändra fokus och upplösning genom en touchknapp.
Lärmiljön väcker aktivitetslust
Bredvid leker några av tvååringarna med bilar som får fart nerför en plastramp. Ett annat gäng testar att med hjälp av en surfplatta styra en boll att rulla mellan olika färgfält på en bollplan i miniformat. Att lärmiljön väcker deras aktivitetslust och glädje är tydligt.
Enligt läroplanen ska förskolan ge barnen möjlighet att utveckla ”förmågan att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”. De ska också få utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
Teknik handlar om demokrati
Initiativet till en teknikförskola kom från stadsdelen Lundbys politiker. Ett av syftena är att få fler unga att bli intresserade av teknik, eftersom samhället och arbetsmarknaden har stort behov av sådan kompetens. Men det handlar också om att ge alla barn likvärdiga förutsättningar att förstå och använda sig av teknik, förklarar Asha Haji Hashi, som är förskollärare och utvecklingspedagog.
– Teknik handlar om demokrati. Att inkludera samtliga barn för att kunna ge dem en likvärdig tillgång till tekniken i vårt samhälle. Det handlar också om jämlikhet, att stärka intresse och nyfikenhet hos båda könen och stärka mångfalden.
– Det är så nya innovationer drivs framåt och det är så man ger barn möjligheter i deras framtida yrkesliv. Och för att de aktivt ska kunna delta i vår demokrati, säger hon.
Vardagsteknik finns överallt
All personal på teknikförskolan har fått utbildning i hur teknik kan användas i pedagogiskt syfte på bland annat Göteborgs tekniska college, Volvo Cars, Volvo Group, Chalmers och Universeum. I utbildningen låg stort fokus på de fem enkla maskinerna som är grunden i många av de prylar och maskiner som omger oss dagligen.
– Utbildningen var väldigt viktig, säger Emily Tammisto, barnskötare och musikterapeut. Vi har också gjort studiebesök på en teknikförskola i Halmstad, och fått inspiration därifrån.
Att förskolan är byggd och utrustad för att lyfta fram teknik underlättar förstås arbetet. Men det är inte något måste för att inspirera till lärande, menar hon och kollegorna i arbetslaget. För vardagstekniken finns överallt.
– Vi utgår från barnen och försöker fånga ögonblicket i stunden. Om man ser att barn är intresserade av att köra en bil till exempel, så kan man prata om vad som finns på bilen och hur man kan få fart på den. Vi kan putta den med handkraft, till exempel, eller sätta den uppe på en ramp, och då har vi det lutande planet, säger Emily Tammisto.
Främjar språkutvecklingen
För att främja språkutvecklingen är pedagogerna måna om att använda de vetenskapliga begreppen i samtalen med barnen. Dessutom finns många av begreppen också i text på inplastade skyltar på väggarna.
– Vi är noga med att få in begreppen. Vi säger inte ”den här bilen rullar på grund av lutningen” utan ”på grund av det lutande planet”. Och vi pysslar inte – vi konstruerar, säger hon.
Pedagogerna försöker synliggöra den teknik som finns i vardagsmiljön på förskolan och i hemmet.
– På en dörr till exempel finns det ju hävstångsteknik i handtaget, det finns kilen som låser fast dörren, det finns skruvar.
– Du kan börja med det enkla, som att gå på jakt efter alla kilar eller skruvar som finns. Och du kan göra egna lådor med olika typer av material på temat skruven. Du kan samla olika sorters skruvar och så jämför du dem. Du ser att de har olika gängor, de är olika långa och tjocka, säger hon.
Hjulet i fokus
Under de första veckorna sedan förskolan öppnades i januari 2018 har hjulet stått i fokus för leken och lärandet, eftersom barnen visade stort intresse för saker som rör sig. Redan från början involverades föräldrarna i arbetet för att kunna stödja barnens lärande.
– Vi skickar med en ”teknikväska” och en bok om de fem enkla maskinerna hem, och barnen får uppdrag att göra hemma. Just nu letar barnen efter hjul som de ska ta kort på tillsammans med föräldrarna. Sen kommer de tillbaka och visar för sina kompisar, säger förskolläraren Marcela Nunez Careau.
På samma sätt utgår undervisningen om programmering från det som ligger nära barnen, och som de redan har en förståelse kring. Förenklat innebär ju programmering att skriva instruktioner i form av en kod som styr datorns processer. En lekfull, analog övning som passar i förskolan är tex dans-programmering, där barnen får följa pedagogens instruktioner och göra olika danssteg. Eller följa en bana med hjälp av pilar som pedagogerna lagt ut på golvet.
Får in många ämnen
Finns det då inte en risk ”tappa” andra delar i läroplanen när ett större fokus läggs på teknik?
Det tycker inte pedagogerna.
– Vi jobbar ämnesövergripande, och vi får in språk, musik, drama, bild och form. Så vi tappar ingenting. Tekniken blir istället ett plus, säger Marcela Nunez Careau.
Hur det pedagogiska arbetet ska utvecklas framåt är en pågående process. Samtliga pedagoger som arbetar på teknikförskolan har ett intresse för teknik, men som pionjärer behöver de lära tillsammans och forma verksamheten utifrån de erfarenheter som görs på vägen.
Utöver introduktionsutbildningen inför uppstarten kommer de att få ytterligare fortbildning, bland annat kring digital teknik.
– Vi får tillsammans bena ut hur arbetet ska se ut, utifrån allas olika tankar och hur våra olika kompetenser kompletterar varann. Det är en resa man gör tillsammans med barnen. Barnen lär mig jättemycket, säger Asha Haji Hashi.
