- Vi har noterat att ni inte valt att ha någon utvecklingsledare för biblioteksområdet i staden och är nyfiken på hur detta kommer sig? Är det ett beslut som ni själva tagit eller har ni helt enkelt inte fått uppdraget?
– Vi har inte fått ett sådant uppdrag. Sedan några år tillbaka har vi tillsammans med biblioteksansvarig på skolbibliotekscentralen diskuterat hur man skulle kunna utveckla både stöd och innehåll i våra skolbibliotek. För några år sedan hade vi också ett nätverk för skolbibliotekarier. Vi hade bra möten, men hade ingenstans där de tankar och idéer som kom fram kunde landa och därför upphörde tyvärr nätverket.
– Jag har länge varit intresserad av biblioteksfrågor och har under många år, ända sedan jag jobbade i Hagfors, försökt driva på och lyfta bibliotekens folkbildande uppgift på olika sätt. När jag var skolchef i Kortedala under tidigt 2000-tal anställde vi en skolbibliotekarie och gjorde en genomgång av hur det såg ut på skolbiblioteken i stadsdelen. Skolbiblioteken är viktiga eftersom de elever som inte har tillgång till mycket böcker hemma missgynnas om de inte finns. Jag tycker även att förskolorna bör ha levande förskolebibliotek för att tidigt lära barn om böcker.
- Tror du att det skulle vara en god idé med en utvecklingsledare för skol- och gymnasiebiblioteksverksamheterna?
– Jag är övertygad om att man behöver ta ett grepp kring skolbiblioteken kopplat till övriga bibliotek så det blir en helhet som hänger ihop. Detta är viktigt också när det gäller arbetet med media och informationskunnighet, MIK. Biblioteken är så mycket mer än bara böcker. De är en mötesplats idag, och samhällen utan bibliotek och skolbibliotek är fattiga samhällen.
– Eftersom böcker och bibliotek behövs i alla skolformer finns det absolut skäl till att ha någon som samordnar arbetet oavsett skolform, som kan hålla i nätverk, workshops och studiedagar. Idag finns det 250-300 skolor i Göteborg, plus förskolor, så det är enormt stor verksamhet i staden. Jag tycker att rollen som utvecklingsledare för skolbibliotek borde passa bra på Center för skolutveckling eftersom det ingår i vårt uppdrag att vända oss till alla skolformer i Göteborg oavsett huvudman. Arbetet skulle kunna förstärkas eftersom vi även har en hög kompetens kring forskning och beprövad erfarenhet. Så svaret på frågan är att det skulle vara bra med en sådan utvecklingsledare, men det behöver finansieras.
– Det är mycket utveckling på gång nu. I den nya regeringsförklaringen är skolbiblioteken en viktig satsning, och det glädjer mig mycket. Biblioteken har en viktig roll i digitaliseringen och behöver kopplas samman med maker-rörelsen. Det finns en viktig koppling till estetiska ämnen också. Vi har redan idag ett viktigt samarbete kring insatserna gällande förskoleklassboken och årskurs tre-boken som alla barn i Göteborg får som en del i satsningen ”Hela staden läser”.
- Vad är annars aktuellt på Center för skolutveckling? Är det något ni arbetar särskilt intensivt med?
– Vi jobbar med många områden och inom samtliga skolformer, så kolla in på vår hemsida vad om sker. Vi har även Pedagog Göteborg som lyfter fram lärande exempel från hela utbildningsområdet.
– Eftersom det nyligen har bildats nya förvaltningar inom utbildningsområdet behöver vi hitta sätt att möta strukturerna som de bygger. Vi har möjlighet att skapa mötesplatser där olika skolformer kan mötas och där något bra som finns i en skolform kan spridas och användas i andra delar. I den nya strukturen som utvecklas behövs sådana mötesplatser mer än någonsin. Jag tror att man måste ha varit med och sett hur kunskapen inom och mellan skolformer kan spridas för att inse vilken kraft det finns i det. Jag hoppas att Center för skolutveckling kan vara en sådan mötesplats där vi tillsammans bygger helheter.
– Vi jobbar också mycket med att hitta former för kollegialt lärande som gör att man på djupet förändrar undervisningen och lärandet för eleverna.
– Ett viktigt och intressant arbetsområde är utvecklingen av translanguaging där Center för skolutveckling och några skolor, bland annat Bergsjöskolan, samarbetar. Translanguaging innebär bland annat att man på ett medvetet sätt drar nytta av barns och elevers flerspråkighet i undervisningen. När de får möjlighet att använda alla sina språkliga resurser i undervisningen gynnar det kunskapsutvecklingen i alla ämnen. Dessutom stärker det deras samtliga språk att använda alla sina språkliga resurser. På det sättet underhåller och bygger hen vidare på de språk som hen har med sig till skolan.
– Språkutvecklande undervisning från förskolan till gymnasiet är bra för alla, men spelar särskilt stor roll för de nyanlända, våra nysvenskar. Vi vill hitta sätt att lyckas få dem att bli en del av det samhälle vi vill ha. Center för skolutveckling kan bidra med att stötta utvecklingen av en inkluderande förskola och skola där alla oavsett behov känner att de har en tillhörighet och är betydelsefulla. Där alla som kommer till oss får ta del av gemenskapen och att vi på ett interkulturellt sätt lär oss tillsammans. Detta gäller även för funktionsvarierade, de måste också få möjligheter att lyckas. Det finns redan både arbetssätt och kunskaper kring detta, men samhället är inte riktigt där idag att de används fullt ut.
– I vårt nya och utmanande digitaliseringsuppdrag har skolbiblioteken en stor funktion att fylla. Vi erbjuder flera olika former av fortbildningar och mötesplatser. Oavsett vad man tycker och tänker om digitaliseringen måste alla förskollärare och lärare bli kunniga och medvetna digitala användare. AI-tekniken kommer att förändra samhället i grunden vi måste vara med i det arbetet om Sverige som välfärdsstat ska överleva. Jag tror tyvärr att alltför många inte förstår allvaret i utmaningarna vi står inför.
– Summan är att vi på Center för skolutveckling vill hitta arbetsformer för att stödja alla elever som på olika sätt inte lyckas nå så långt som de skulle kunna göra. Det är superviktigt! Därför behöver vi en kombination av lärande, hälsa och trygg arbetsmiljö. Vi arbetar också för att stödja framväxten av arbete som står på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi behöver återprofessionalisera skolan. Lärare, förskollärare och rektorer ska ses som professionella och tillåtas vara det.
- Vem är du nyfiken på?
Jag vill ställa frågor till Mikael Hjertquist, om hans tidigare upplevelse av att vara en elev med funktionsvariation. Frågorna jag vill ställa till honom är:
- Du har gått i särskola och läst in grundskolan på folkhögskola, sedan riksgymnasiet i Angered för funktionsvarierade – vad är dina viktigaste erfarenheter av din skolgång?
- Utifrån din erfarenhet av skolan – vad ska en lärare tänka på när hen möter en funktionsvarierad person?
- Vad är ditt råd till funktionsvarierade elever i grundskolan?
