• Hur tar Förskoleförvaltningen hand om medarbetare som är borta från jobbet en längre tid och behöver rehabilitering, till exempel arbetsträna, stödsamtal, och sjukgymnastik?

– I staden arbetar vi för ett socialt hållbart arbetsliv. Som arbetsgivare har vi ansvar för att ge medarbetarna goda förutsättningar att kunna utföra sina jobb. Det handlar om förebyggande arbetsmiljöarbete, till exempel hur arbetstiden förläggs, att ledarna har rätt kompetens, medarbetarnas möjlighet att påverka och ha inflytande i arbetet.

– Det förebyggande arbetet innebär också att vi ska gå in med insatser som sjukgymnastik eller stödsamtal innan medarbetaren blivit sjukskriven. När någon blivit sjuk gör vi stödjande insatser genom rehabilitering. Då följer vi sjukförsäkringslagstiftningen och försäkringskassans arbetssätt. Senast efter 90 dagars sjukskrivning ska en plan för återgång i arbetet vara klar för att medarbetaren ska kunna återgå till sitt ordinarie arbete.

– Här har vi som arbetsgivare i Göteborgs stad fått ett tydligare ansvar att bidra till att medarbetaren kan återgå till sin ordinarie tjänst. Tidigare var stadens policy att medarbetaren skulle kunna återgå i något arbete, vilket som helst. Så är det inte längre, det ändrades 2019 när Göteborgs stads politiker tog beslut om en ny rehabprocess. Att arbetsträna på annat arbete, det kan man knappt göra idag. Försäkringskassan godkänner inte det. Utan principen är att den anställde ska tillbaka till sin ordinarie tjänst.

  • Betyder återgång i ordinarie tjänst att det ska vara exakt samma arbetsuppgifter som innan, men att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda hjälpmedel och annat stöd?

– Återgång i arbete innebär att du skall kunna klara av den tjänst du hade innan du blev sjuk, men med de anpassningar som är möjliga för tjänsten. Vissa moment kanske du inte längre klarar av. Om det handlar om arbetsmoment som inte är avgörande för verksamheten kan det fungera ändå. Vid sjukskrivningar är det viktigt att du återkommer till arbetet så snart som möjligt och sedan successivt utökar din tjänstgöring.

– Om medarbetaren trots rehabstöd inte kan gå tillbaka till sitt ordinarie jobb gör vi en utredning om omplacering. Är det möjligt att placera medarbetaren på en annan, ordinarie tjänst så kan det bli en lösning. Men detta har blivit svårare, eftersom de flesta tjänster kräver kräver utbildning och erfarenhet.

– Det är viktigt att vi tidigt tar kontakt med medarbetare som blivit sjukskrivna, och jobbar proaktivt. Nittio dagar går ganska fort. Så vi uppmanar rektorerna att direkt ta kontakt med sin HR-specialist för att kunna planera rehabiliteringen i god tid.

  • Hur länge kan en rehabprocess pågå?

– En rehabilitering pågår så länge som medarbetaren har möjlighet att återkomma till ordinarie arbete. Det beror på vad sjukskrivande läkare bedömer. Efter 90 dagar gör Försäkringskassan en första bedömning om sjukskrivningen gäller samtliga yrken på arbetsmarknaden, ytterligare bedömning görs efter 180 dagar.

  • Finns det krav på att medarbetaren till slut ska kunna gå tillbaka till samma tjänstgöringsgrad som innan sjukskrivningen eller kan detta anpassas utifrån individens förmåga?

– Vi rehabiliterar utifrån de förutsättningar som individen har. Om medarbetaren inte kan återgå helt i tjänst men kan göra det på deltid är det sedan Försäkringskassan som bedömer om individen kan beviljas någon ersättning för den del som hen inte arbetar, upp till 100 procent.

  • Om medarbetaren inte över huvud taget kan gå tillbaka till sin tjänst – kan det bli fråga om uppsägning då?

– Uppsägning blir bara aktuellt om medarbetaren inte kan återgå i ordinarie arbete eller uppfyller kraven för något annat arbete hos oss i staden – det är relativt ovanligt att en sjukskrivning slutar med uppsägning från arbetsgivaren och sjukperioden har då oftast varit lång.

– Förvaltningen kan också uppmuntra medarbetare att fortbilda sig till ett yrke som vi har brist på. Säg till exempel att en förskollärare av hälsoskäl inte kan återgå till sin ordinarie tjänst, men att hen kan tänka sig att utbilda sig till specialpedagog, som staden också har brist på. Då kan vi uppmuntra detta bland annat genom att medarbetaren behåller sin anställning i staden under studietiden och sedan har möjlighet att söka en ny befattning när studierna är avklarade. Men vi går inte in och betalar fortbildningen.

  • Tar förskoleförvaltningen emot personer som arbetar utanför förvaltningen för att de ska rehabiliteras eller arbetsträna på våra arbetsplatser? På förskolor och på kontoret på Gamlestads torg?

– Ja, vi tar emot personer som arbetar utanför förvaltningen. Alla anställda inom staden som är i en omplaceringsprocess har förtur till lediga, ordinarie tjänster. Vi har också ett samarbete med arbetsförmedlingen för att ge människor möjlighet att skaffa sig kompetens och erfarenhet som behövs för att komma ut på arbetsmarknaden. Det kan vara personer som är nya i Sverige, som har en funktionsvariation eller som varit borta en längre tid från arbetsmarknaden.

– Jag vet att vi har många sådana placeringar ute på våra förskolor. Det kan handla om tjänster som förskoleassistent, vaktmästare eller administratör. Jag vet inte om vi har några placeringar på kontoret i Gamlestaden ännu. Men det finns inga hinder för det.

– Detta är också en möjlighet att visa upp våra arbetsplatser så att människor ska vilja jobba i staden och kompetensutveckla sig till de yrken som behövs.

  • Hur ser mångfalden ut bland anställda inom förskoleförvaltningen?

– Det är en svår fråga att svara på. Vi vet att vi har få män inom förskolan, omkring 4 procent av de anställda är män, så det är en mycket kvinnodominerad verksamhet. I rekryteringen tänker vi på hur vi kan bli mer attraktiva för män, genom att finnas på arenor som besöks av både män och kvinnor men det finns ett utvecklingsarbete att göra. Jag tror att det kan vara en generationsfråga, och att det finns möjlighet att förändra attityderna till tidigare klassiska omsorgsyrken.

– När det gäller ålder så har vi samma struktur som i andra kommunala verksamheter, med många anställda som är över 50 år. Jämfört med till exempel äldreomsorgen så är förskolan också attraktiv för yngre. När det gäller etnisk mångfald så vet vi att knappt 50 procent av våra barnskötare är födda utanför norden och cirka 17 procent av våra förskollärare.

  • Hur värderar förskoleförvaltningen flerspråklig kompetens?

– Jag tror att vi hittills har fokuserat på att kompetensen ska vara svenska, och att anställda har kompetens i språkutvecklande arbetssätt. Men att kunna många språk är värdefullt i förskolan. Vi behöver kunna möta barn och föräldrar där de är och att ha språk och kulturkompetens är då en fördel.

  • Hur arbetar förskoleförvaltningen för att locka fler att vilja jobba i förskolan?

– Kompetensförsörjningen till förskolan är en väldigt viktig fråga, som vi jobbar med på många olika sätt, eftersom det är brist på behöriga förskollärare och utbildade barnskötare. En satsning vi gör är att vi infört en ny befattning, förskoleassistent, från 1 januari 2020. Medarbetare som idag arbetar i våra förskolor och saknar barnskötarutbildning får erbjudande om att utbilda sig till förskoleassistent. Utbildningen motsvarar 500 gymnasiepoäng och den första omgången startar i höst. Sedan finns möjlighet att studera vidare på barnskötarutbildningen. För att kunna få en tillsvidareanställning i förskolan så måste man nu ha minst en 500-poängsutbildning till förskoleassistent.

– Förvaltningen har också satt igång ett utvecklingsarbete ihop med fackförbunden Kommunal och Lärarförbundet för att tydliggöra yrkesrollerna i förskolan, vem som gör vad, och för att skapa en karriärtrappa för både förskollärare och barnskötare. De flesta andra yrkesgrupper har en sådan trappa för yrkesutveckling, som vi saknat inom förskolan, så det är viktigt.

  • Vad tror och hoppas du att detta ska leda till?

– Att vi tydliggör roller och uppdraget i förskolan, och att vi möjliggöra kontinuerlig kompetensutveckling. Att vi visar att förskolan har yrken med bra möjligheter att genomföra sina uppdrag och att vi visar att förskolans verksamhet är avgörande för barnens framtida möjligheter i livet – att våra jobb gör skillnad. Det hoppas jag ska få fler att förstå och vilja arbeta med våra barn. Barnen är framtiden.