Hur ser ditt uppdrag ut idag som modersmålslärare?
– Jag har tre olika uppdrag – att undervisa i modersmålet serbiska på grundskolan i olika åldrar, det vill säga från årskurs 1-9, att jobba som studiehandledare och också som lärare i serbiska inom moderna språk på gymnasienivå. Min arbetsplats ligger på flera olika ställen i Göteborg och kan ändras varje år. Just nu undervisar jag i tre grundskolor i fyra grupper, samt i fyra grupper på gymnasiet. Min bas är Språkcentrum Göteborg där modersmålslärarna och studiehandledarna har möte och planerar undervisningen tillsammans med kollegor.
– Som studiehandledare hjälper jag nyanlända elever att nå målen i olika skolämnen, oftast SO och NO, eller andra ämnen där svenska språket kan vara ett hinder för att eleverna fortsätter med sin inlärning. Att studiehandleda är att bygga broar mellan svenska och modersmålet.
Vad betyder ditt uppdrag för dig?
– Mina uppdrag känns viktiga eftersom jag stödjer barn i deras utveckling. Eleverna kan använda sitt modersmål som resurs i andraspråksinlärningen och tvärtom. De kan ha nytta av alla olika kunskaper. Som studiehandledare känner jag att våra insatser ofta kan vara avgörande för att eleven kommer att nå målen. Utan studiehandledarens hjälp blir det nästan omöjligt för många högstadieelever att få betyg i många ämnen och kunna fortsätta på gymnasiet.
Vilken är din största utmaning som modersmålslärare?
– Största utmaningen är att undervisa i ett ordinarie skolämne enligt kursplanen och kunskapskraven på icke ordinarie skoltid. Eleverna läser ofta modersmål på eftermiddagen när de är trötta, hungriga eller ska till någon annan aktivitet. Då är det verkligen en utmaning att planera lektioner som är både roliga och lärorika.
– Våra grupper är oftast väldigt heterogena, åldersmässigt och kunskapsmässigt. Det finns stor kunskapsspridning i våra grupper, inte bara för att vi har olika årskurser i en grupp utan också för att vi samtidigt kan undervisa nyanlända elever som presterar väldigt bra i språket för att de har gått hela sin skolgång i ursprungslandet och elever som knappt kan förstå och prata språket för att de till exempel kommer från familjer som prioriterar svenska hemma.
Vilket skulle du ge för råd till dina kollegor som har flerspråkiga elever på sina skolor?
– Jag skulle rekommendera att de samarbetar med modersmålslärarna och studiehandledarna och försöker använda elevernas kunskaper i andra språk eller i modersmålet som en resurs. Ett förslag är att bjuda in oss till ett möte och lyssna på hur vi planerar undervisningen. Då kan vi få ett utbyte kring vad vi vet om elevernas kunskaper och behov och ge eleverna ett bättre stöd.
Vad är det roligaste med ditt jobb?
– När man jobbar med barn vet man aldrig hur nästa arbetsdag kommer att se ut. Varje dag är en helt ny berättelse. Jag lär mig mycket själv hela tiden.
Vem är du nyfiken på?
– Jag vill gärna ställa frågor till SVA-läraren Maria Elofsson Öhman på Torpaskolan. Här är mina frågor:
- På vilket sätt stödjer skolan nyanlända elever att uppnå målen med tanke på språkhinder? Hur ser din roll ut i arbetet?
- Vilken erfarenhet har ni av studiehandledning?
- Vilka råd skulle du ge andra skolor när det gäller studiehandledning?
- Funderar ni på att schemalägga modersmålsundervisningen under ordinarie skolschema?
