I vårt samhälle är enspråkighet norm, och translanguaging utmanar den normen. Världen blir allt mer globaliserad och det ställs större krav på oss att kunna använda flera språk. Begreppet translanguaging är ett nytt sätt att tänka utifrån lärande och undervisning, och utgår från tanken att flerspråkighet är en tillgång och inte ett hinder, både för individen och gruppen, till exempel i ett klassrum eller på en arbetsplats.

– Redan nu krävs flerspråkighet på många arbetsplatser och det kommer att bli ännu viktigare i framtiden, säger Carla Jonsson, docent i tvåspråkighet vid Stockholms universitet och en av föreläsarna under fortbildningsdagarna för Göteborgs pedagoger vecka 44.

Bidrar till likvärdighet

Två forskare som undersökt effekterna av att arbeta med translanguaging är Ofelia García och Li Wei. I deras bok Translanguaging, som Carla Jonsson skrivit förord till, beskriver de hur translanguaging i undervisningen bidrar till en likvärdig skola genom att ta vara på alla språk som eleverna talar. Garcia och Wei menar att olika språk inte ska separeras från varandra. När eleverna får möjlighet att använda alla sina språkliga resurser i undervisningen gynnar det kunskapsutvecklingen i alla ämnen. Dessutom stärker det elevens samtliga språk att använda alla sina språkliga resurser. På det sättet underhåller eleven och bygger vidare på de språk som hen har med sig till skolan.

Carla Jonsson.

Men translanguaging handlar inte bara om språk och kunskap utan också om identitet. När skolan vågar utmana den enspråkiga normen och tillåter flera språk i klassrummet, oavsett ämne, får de flerspråkiga eleverna större tillit till sig själva och känner stolthet över sin bakgrund.

I den svenska skolan har vi traditionellt undervisat våra nyanlända elever i att först lära sig svenska för att sedan gå vidare till de olika ämnena i kursplanen. Men idag har alla elever rätt till undervisning i skolans alla ämnen från första skoldagen. Pedagogerna har också fått fler verktyg och stöd för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper och förmågor i olika ämnen så att undervisningen kan planeras bättre. Translanguaging är ett sätt att kunna erbjuda ämnesundervisning för nyanlända elever, parallellt med att de lär sig det nya språket svenska.

Bygger på kollegialt lärande

Bergsjöskolan F-6 har skapat en organisation för att hela skolan ska arbeta med translanguaging. Arbetet bygger på kollegialt lärande. En av lärarna på Bergsjöskolan är Amanda Vernersson:

– Som lärare måste du våga släppa kontrollen och acceptera att du inte förstår allt som sägs i klassrummet. Våga prova och ta små kliv med rimliga förväntningar. Ett första steg är att visa ett genuint intresse för dina elevers språkliga resurser och med det kan du komma långt.

För henne har translanguaging också inneburit att hon själv har utvecklats i sin roll som lärare.

– Jag har blivit intresserad av de språk som talas i vårt klassrum. Det har utmanat mig, samtidigt som jag kan bekräfta allt det som eleverna är. Att jag anpassar mig för de elever jag har, det gör förhoppningsvis mycket med eleverna. Till exempel att jag kan säga “hälsa hooyo” till en somalisktalande elev istället för att säga “hälsa mamma”.

Flerspråkiga lärare en brygga

För att kunna jobba utifrån det här synsättet är det viktigt att ta tillvara den språkliga kompetens som finns hos både pedagogerna och eleverna. Det är en fördel om skolan har flerspråkiga lärare eller studiehandledare i alla de språk som pratas av eleverna eftersom de kan fungera som en brygga mellan de olika språken. Även elever som har samma modersmål är en viktig resurs för varandras lärande. Det är bra att ha tillgång till material på det språk som eleven behärskar bäst. Då får eleven möjlighet att förstå och bearbeta ämnesinnehållet på sitt modersmål.

Hur kan det då konkret se ut i klassrummet när undervisningen inspireras av translanguaging? Ett exempel är att läraren delar in eleverna i språkgrupper, så att de får möjlighet att använda sitt starkaste språk i lärandet. När Amanda Vernersson undervisar om begreppet demokrati i klass 4A får eleverna inledningsvis se en film om demokrati, först med ljud och text på sitt modersmål och sedan på svenska. Därefter får de frågor att diskutera i grupp och kan välja att prata på det gemensamma språket, blanda språken eller prata på svenska.

En av eleverna i klassen är Bashar Badawi. Han tycker att det är bra att också få använda sitt modersmål i skolan.

– Jag gillar det verkligen. Eftersom, om någon inte förstår, kan man till exempel säga ord på hans språk. Man kan också förklara ord på andra språk. Jag tycker att det är jättebra, säger han.

Föräldrar blir mer delaktiga

Att skolan gör det möjligt för föräldrarna att bli delaktiga i sina barns utbildning är också centralt i translanguaging. Ett första steg kan vara att involvera vårdnadshavarna i läxläsningen genom att utforma läxorna så att de får möjlighet att samtala om uppgiften på modersmålet. På det sättet kan de också stötta sina barn på en kognitivt utmanande nivå.

För ett framgångsrikt arbete med flerspråkighet i klassrummet krävs en skolledning som tydligt visar vägen, skapar förutsättningar och låter införandet ta sin tid. Det anser Gudrun Svensson, lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet, som i sin forskning har följt Centrumskolan i Växjö där skolledningen har infört translanguaging som pedagogisk policy. ”Det måste få ta tid, för många lärare har inte tidigare tänkt i banor som handlar om att de själva är viktiga resurser för att stimulera en kunskapsutveckling som bygger på en flerspråkig bas”, skriver Gudrun Svensson i sin bok Transspråkande i praktik och teori.

Se filmen där Amanda Vernersson och hennes elever intervjuas. 

Vill du jobba med translanguaging?

Center för skolutveckling har tillsammans med stadens språk-, läs- och skrivutvecklare samt processtödjarna för mottagande och undervisning av nyanlända elever i uppdrag att stötta translanguaging i Göteborg.

Vill du veta mer om vilket stöd som finns att få kan du kontakta utvecklingsledarna på Center för skolutveckling. Se kontaktuppgifter nedan.

Fyra fördelar med translanguaging i undervisningen:

1. Det kan förstärka en djupare och mer omfattande förståelse av ämnet.

2. Det kan bidra till det svagare språkets utveckling.

3. Det kan underlätta kontakter och samarbete mellan hem och skola.

4. Det kan underlätta integrationen mellan sådana som är nybörjare och sådana som redan behärskar språket Colin Baker (2001)

 

Se en längre intervju med Amanda Vernersson, lärare på Bergsjöskolan:

Se en längre intervju med elever i klass 4a på Bergsjöskolan: