Translanguaging är ett begrepp som har spridits mer och mer de senaste åren, men forskning på flerspråkighet är såklart inget nytt. Carla Jonsson doktorerade 2005 med en avhandling om så kallad kodväxling i pjäser i sydvästra USA. Där studerade hon hur pjäsförfattarna växlade mellan spanska och engelska i dialogen. Hon undersökte varför författarna använde flera språk på detta sätt, och vad de såg för värde i det. I sin studie såg hon att författarna använde olika språk till exempel för att markera nyansskillnader mellan ord på olika språk. Tvåspråkigheten bidrog alltså till en mer kreativ språkanvändning i pjäserna.
Skillnaden mellan det etablerade begreppet kodväxling och det nyare begreppet translanguaging, är inte helt solklar.
– Vissa föredrar att fortsätta kalla det för kodväxling när man pratar om att växla mellan flera språk medan andra börjat använda termen translanguaging för en mer integrerad språkanvändning. I och med att man börjat luckra upp och nyansera begrepp som ”språk” ligger begreppet translanguaging kanske mer rätt i tiden, säger Carla Jonsson.
Fokus på talarna
Vad är då egentligen skillnaden? Enligt Carla Jonson har translanguaging ett större fokus på att lyfta talarna, som kan fler än ett språk, och att gränserna mellan språken är inte lika starkt betonade. Språkkunskaperna ses som en helhet där man behärskar flera språk i olika hög grad, men alla är del av personens repertoar. Talarna väljer när de använder språken integrerat och när de vill separera dem.
– Translanguaging är närmare verkligheten, och man hör på namnet att det utgår från flerspråkigheten – att språka över gränser. Translanguaging utgår ifrån och bejakar ett flerspråkigt perspektiv. Men det finns inte en term som är rätt eller fel. Det är viktigare hur man tänker som lärare snarare än vad man kallar det. Och att vi får syn på de enspråkiga normer som finns i skolan och i samhället i stort och försöker skapa förändring i våra klassrum.
All personal är viktig för flerspråkigt arbete
I Göteborg har till exempel Bergsjöskolan skapat en organisation för att hela skolan ska arbeta med translanguaging. Under höstlovsveckan föreläste Carla Jonsson inför personal på fritidshem från både Bergsjöskolan, Ryaskolan och Talldungeskolan. Utbildningen för fritidshemspersonal är en pilot, men Carla Jonsson tycker att det är bra att kunskapen når all personal på skolan, inte bara lärarna.
– De som arbetar på fritidshem har en viktig roll för barnen – de är ofta den första och sista personen de träffar under skoldagen, de som ramar in dagen. De kan signalera att barnen får lov att använda sina språk.
Hon betonar att det är viktigt att barnen själva får vara med och avgöra vilket språk de vill använda, eftersom vissa barn kanske inte vill tala ett annat språk inför andra barn.
– Det finns fritidshemspersonal som inte vet om skolan vill att de talar olika språk med barnen. Fritidspersonalen borde uppmuntras att göra det då de har så viktig social roll för barnen och kan vara med dem under stunder när de ordinarie lärarna inte är med. Då kan fritidspersonalen vara ett särskilt viktigt stöd.
Fritidspersonal är ibland en outnyttjad resurs när det gäller språkkunskaper.
– Språkkunskaper är ofta osynliga i arbetslivet. Det är viktigt att den språkliga kunskapen hos till exempel en fritidspedagog ses som en kompetens, som belönas och stöttas till exempel i utvecklings- och lönesamtal.
Film med kommentarer från fritidshemspersonal efter deras första utbildningsdag på pilotutbildningen i translanguaging:
Translanguaging i framtiden
Carla Jonsson har just avslutat ett forskningsarbete kring flerspråkiga arbetsplatser, och konstaterar att flerspråkighet redan idag är efterfrågat på arbetsmarknaden.
– Vi har till exempel sett att när man kommer till ett möte kan det vara nödvändigt att vara beredd att presentera på både svenska och engelska, och att vilket språk man använder bland annat beror på situationen och vilka som är med på mötet.
När flerspråkighet är självklart på många arbetsplatser blir det extra viktigt att bejaka användandet av flera språk även i skolan.
– Barn och ungdomar använder ofta de språk de kan på ett integrerat sätt när de talar med varandra. Språken är ihopvävda i vardagen, inte minst i användningen av internet, chattar och spel. Skolan borde vara länken som jobbar vidare med den språkanvändning som barnen redan har. Translanguaging handlar om att representera ungas vardag. Det betyder inte att man ska använda språken tillsammans hela tiden, utan om en flerspråkig kompetens som gör att man som talare kan avgöra när man kan använda ett visst språk, och när man kan använda språken tillsammans på ett mer integrerat sätt.
Hemmiljö nästa steg
När det senaste forskningsarbetet med arbetsplatser är helt klart skulle Carla Jonsson vilja undersöka hur språkanvändandet ser ut inom flerspråkiga familjer.
– Jag har i min forskning gått från teater till skola till arbetsliv, och nu är jag nyfiken på hur en familj skapar sin interna språkpolicy. Allt hänger ihop, och det är intressant att se vad det finns för länkar i språkanvändningen mellan skolan, jobbet och hemmet.
