Eleverna i klass 7D har provat på programmering flera gånger tidigare. Men då har det varit så kallad blockprogrammering. idag ska de för första gången lära sig de första stegen i att skriva öppen kod.
– Vi ska använda programmet Python. Har någon testat det tidigare?, frågar matematik- och teknikläraren Sophia Ericsson.
Någon enstaka elev har använt det på fritiden. Men för de flesta är det helt nytt. Det är en lektion i geometri och mer specifikt vinklar och vinkelsumma. Sophia Eriksson skriver upp de matematiska begrepp eleverna ska arbeta med: kvadrat, liksidig triangel, månghörning och vinkelsumma, samt de nya begreppen i programmering de ska lära sig: t.forward(n), t.left(n) och loop som skrivs ut ”n in range (0,n)”.
Med hjälp av de kommandon ska eleverna lösa en rad uppgifter. De ska få en markör att rita upp olika geometriska figurer, och för att lyckas måste de låta den svänga rätt antal grader för att det ska bli en komplett triangel, kvadrat, femhörning, och så vidare.
Eleverna provar sig fram
Eleverna är ivriga och är snabbt igång med att testa. Det första misstaget för många är att inte vara tillräckligt noggrann. Flera elever misslyckas eftersom de glömt någon bokstav när de skrivit kommandon. Nästa hinder är att räkna ut rätt vinkel. Triangel och kvadrat klarar många direkt. Men sedan blir det svårare. Sofia De Jonge försöker att göra en åttahörning.
– Jag testade först att den skulle svänga 50 grader varje gång. Men då gick den inte ihop. Så då testade jag 45 grader istället, säger Sofia och visar upp en åttahörning på sin dataskärm.
När markören svänger 45 grader åtta gånger är den tillbaka på nollpunkten eftersom 360 grader (vinkelsumman) är ett helt varv.
Sofia och hennes bänkkamrat Filip Arnkil tycker att det är roligt att använda programmering.
– Det blir något annat. Inte bara att man sitter med en bok och räknar, säger Filip.
Programmering i den nya läroplanen
I den nya reviderade läroplanen som gäller från och med den 1 juli kommer programmering att ingå som ett centralt innehåll i matematik. I lågstadiet ska eleverna testa på grunderna i programmering, i mellanstadiet lära sig hur algoritmer skapas och i högstadiet ska eleverna dessutom använda programmering vid generella lösningsmetoder och i problemlösning.
Sophia Ericsson, lärare i matematik och teknik, Torslandaskolan.
Sophia Ericsson har använt programmering i flera år i både matematik och teknik. Hon tycker att det är viktigt att programmering integreras på ett naturligt sätt i undervisningen istället för att det är roligt inslag som bryter av ordinarie undervisning.
– Den här klassen har jobbat med geometri och då får de använda programmering som ett verktyg för att öka förståelse för vinklar. På det sättet blir programmering en del av det området vi jobbar med, säger Sophia.
– Den uppgift eleverna gjorde övar dem också i problemlösning. Det finns inga givna svar hur uppgiften ska lösas. De får prova sig fram. Det leder till en fördjupad förståelse för området vi arbetar med.
I den reviderade läroplanen står det att eleverna i högstadiet ska lära sig hur ”algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning” och hur ”algoritmer kan skapas och användas vid programmering”. Förutom i geometri tycker Sophia att detta också kan göras inom procenträkning, algebra och generella lösningsmetoder.
Programmering ökar elevernas motivation
När programmering från och med nästa läsår finns med i hela grundskolan tänker sig Sophia att eleverna i de lägre årskurserna testar att programmera analogt, för att sedan övergå till blockprogrammering på mellanstadiet och att skriva kod på högstadiet.
– Det är viktigt att ta det steg för steg, att de får prova sig fram och inte behöver vara rädda för att göra fel. När man skriver kod är det lätt hänt att en bokstav hamnar fel, och då fungerar ingenting.
Hennes erfarenhet är att de allra flesta elever lär sig snabbt och tycker att det är roligt.
– De får lära sig matematik på ett nytt sätt. Det ökar motivationen. Jag tror vi kan få ett större intresse för ämnet tack vare programmering.
En del elever har redan skrivit kod på fritiden. Deras kunskaper kan vara ett draglok och öppna upp nya ingångar. Men det faktum att de programmerat på fritiden betyder inte att de redan kan allting.
– De har oftast lekt sig fram eller jobbat med andra typer av uppgifter. När det ska använda programmering i matematik blir det ändå något nytt för dem. De får lära sig matematiken i programmering.
Hjälps åt att ta fram uppgifter
I stadsdelen Västra Hisingen har lärare på grundskolan haft nätverksträffar för att diskutera hur den nya reviderade läroplanen ska implementeras, och på Torslandaskolan arbetar matematiklärarna mycket kollegialt för att fortbilda sig inom programmering och tillsammans ta fram uppgifter som kan användas i undervisningen.
– Det är många av oss som inte har med sig det här från lärarutbildningen. Därför måste vi söka kunskap tillsammans och utmana oss själva. Vi kan inte allt. Men jag tycker att vi ska se möjligheterna istället för svårigheterna.
Sophia tycker att det är bra att programmering har införts i läroplanen. Dels för att eleverna ska ha rätt kompetens för morgondagens digitala arbetsmarknad, men också för att de få kunskap om vårt digitala samhälle.
– Programmering ligger bakom väldigt mycket. För att förstå hur samhället fungerar måste vi förstå programmeringen som ligger bakom.
Vad har du för tips till de lärare som inte har kommit igång med programmering?
– Att våga. Ta hjälp av kollegorna för att hitta uppgifter och våga testa. Om man sitter själv kommer man ingen vart. Man behöver en kollega som utmanar en.
