Toppmöte om förskolan sätter barnen på kartan

Konferensen Förskolesummit hålls den 5-6 december 2019 på Lindholmen. De inbjudna gästerna är förskollärare, rektorer och andra medarbetare i förskolan, lärarutbildare, forskare, politiker och representanter för näringsliv och förvaltning.  

– Vi bjuder in de som vill vara med och driva på för att barn ska ha en plats i staden och för en likvärdig förskola, säger Beata Modigh, verksamhetsutvecklare och projektledare för Förskolesummit på förskoleförvaltningen.

Under de två dagarna varvas föreläsningar av forskare och barnrättsexperter med workshops där deltagarna själva är aktiva och tar fram idéer om hur förskolans kvalitet och likvärdighet kan behållas och utvecklas. Ett sextiotal förskolor i Göteborg kommer också att visa upp hur de arbetar med det kompensatoriska uppdraget, barns inflytande och delaktighet.

Förskolan kan förebygga samhällsproblem

I förskolans uppdrag ligger att den ska främja mångfald och integration och kompensera för barns olika förutsättningar och hemförhållanden. Det innebär att förskolan har en viktig roll i att skapa mer jämlika uppväxtvillkor för barn, vilket är grunden för ett socialt hållbart samhälle. Christian Eidevald, utvecklingschef på förskoleförvaltningen uttrycker det så här: Förskolan har potential att förebygga många av de sociala problem vi har i samhället.

– Förskolan kan kompensera för den ojämlikhet som idag finns när det gäller till exempel lärande och utbildning, delaktighet och inflytande. Därför är förskolans kvalitet och resurser en viktig fråga. Vi vill göra den mer synlig, som en del i utbildningskedjan, säger han.

Vill ge politiker fördjupad förståelse

Ett exempel är det språkutvecklande arbetet som görs i stadens förskolor, för att ge alla barn möjlighet att utveckla ett rikt språk. Det arbetet har stor betydelse för barnens fortsatta skolgång. Och att lyckas i skolan påverkar i slutändan både vår hälsa och möjligheterna att bli självständig och leva ett bra liv.

– Genom att bjuda in politikerna önskar vi att deras förståelse för förskolans arbete kring social hållbarhet fördjupas, och att deras förståelse för de utmaningar förskolan står inför kan ligga till grund för den politik de driver, säger Beata Modigh.

Och idag är utmaningarna stora.

– Hela välfärden står inför enorma utmaningar. Vi har akuta rekryteringsbehov i förskolan, och även i grundskolan, i sjukvården och äldreomsorgen. Samtidigt går vi in i en ekonomisk fas som gör att det blir lägre skatteintäkter. Allt färre personer som jobbar ska försörja allt fler yngre och äldre, säger Christian Eidevald.

– Vi vet inte riktigt hur vi ska möta de här utmaningarna. Det handlar om hur vi ska jobba pedagogiskt när en lägre andel har utbildning för att jobba i förskolan. Vi kommer att behöva rekrytera in nya yrkesgrupper. Vi måste organisera oss på nya sätt. Kanske måste vi tolka om uppdraget.

Samlar experter för att hitta nya lösningar

– En summit handlar om att samla experter inom olika yrkesfält och tillsammans se hur vi utifrån våra olika roller kan hitta nya lösningar. Ett samtal mellan olika grupper och människor med olika tankar och erfarenheter, där vi försöker lyfta vad som fungerar inom olika områden.

Samtalen kommer att ske i mindre grupper, där förskolans representanter möter politiker, forskare och deltagare från näringslivet, och arbetar tillsammans utifrån en så kallas styrkebaserad process.

– Deltagarna intervjuar först varandra, för att ta del av varandras berättelser om det som fungerar och de framgångsfaktorer man identifierat kring den sociala hållbarheten i förskolan. Sedan samtalar man kring önskade lägen för att kunna ta sina första steg mot ett faktiskt görande och det man kan samarbeta kring, berättar Beata Modigh.

Samarbete mellan forskning, näringsliv och förskola

En viktig fråga där man kan utbyta idéer är rekrytering av personal.

– Här kanske till exempel Volvo har hittat ett nytt sätt att jobba med rekrytering. Volvo har svårt att hitta montörer, men har istället börjat rekrytera anställda med en annan yrkestitel, som kan göra delar av montörernas jobb. Det gör att montörerna kan fokusera på andra delar i arbetet. Kan även förskolan använda en liknande strategi?, säger Christian Eidevald.

Ett annat exempel kan vara samarbeten mellan forskning, näringsliv och förskola, som gynnar alla.

– Säg till exempel att det vid ett bord sitter en rektor, en förskollärare, en forskare och en från näringslivet. Deras idé kan vara att låta förskolor vara med och tänka kring tekniska produkter. Kanske kan barn bidra med innovationer i teknik? Förskolan kan då också få draghjälp av näringslivet att arbeta med teknik som är en del av innehållet i LPFÖ 18, säger Beata Modigh.

Tar fram aktivitetslistor som följs upp

Varje grupp kommer att ta fram en aktivitetslista som beskriver vilka steg som behöver tas för att nå målet. Det kan vara så små steg som att boka in ett första möte att ses igen. Efter sex månader följer sedan förskoleförvaltningen upp vad som hänt.

Vad hoppas då projektledaren Beata Modigh på att Förskolesummit leder till?

– Målet är att vi får in 45 idéer. Vi kommer att ha 45 rundabordssamtal, med tio personer i varje grupp.

– Jag ser fram emot två dagar där kreativitet och innovation får sprudla och där alla deltagare har samma rätt att påverka barns sociala förhållanden. Och givetvis att det ska ge avtryck för förskolans barn. Att vi sätter förskolan på kartan och barns rätt att bli lyssnade på, säger hon.

Läs intervjuer med några av föreläsarna:

Ingrid Engdahl: ”Förskolan bidrar till ett hållbart samhälle”

Pirjo Lahdenperä: Flerspråkighet är en resurs

Åsa Ekman: Börja där du är – barnkonventionen i praktiken

Läs reportage om förskolor som deltagit i projektet Barns plats i staden:

Förskolan Nolviksvägen 3: Barnen tog över Amhults torg

Förskolan Bronsåldersgatan: Barn med hörselnedsättning tar plats i staden