I Örgryte Härlanda får alla elevhälsoteam utbildning och stöd i att utveckla sitt kvalitetsarbete. För Torpaskolan har satsningen bidragit till en positiv förändring. Från en situation präglad av akuta, åtgärdande insatser med ständigt samma elever i fokus till ett strukturerat, främjande arbetssätt i nära samarbete med lärarna.
– Idag pratar vi mycket mer om elevernas behov på gruppnivå. Och de barn som får särskilt stöd är ”rätt” barn, säger specialpedagogen Eva Olofsson.
Fortbildning efter förändrat uppdrag
Hösten 2015 startade Örgryte Härlanda en fortbildning för den samlade elevhälsan med syftet att kvalitetssäkra teamens arbetssätt. Bakgrunden till satsningen var elevhälsans förändrade uppdrag i skollagen 2010 som innebär att tyngdpunkten ska ligga på det främjande och förebyggande arbetet, med elevens lärande och utveckling i centrum.
– Syftet med att jobba främjande på gruppnivå är att använda elevhälsans olika professioner mer effektivt. Riktningen är att eleverna ska nå målen och få godkända betyg.
– En viktig del i processen är att få kunskap om vad de andra professionerna gör och vad alla kan bidra med, säger Filippa Norlin Wiedel som har hållit i utbildningen tillsammans med Maria Kempe Harryson. *
Från akut till hälsofrämjande
En utmaning är att skapa strukturer och arbetssätt som flyttar fokus från de akuta åtgärderna, menar hon.
– I skolans värld är det ju många processer igång samtidigt. Då blir det lätt att man tar tag i det akuta. Men vad kan vi göra för att minska de situationerna och öka det förebyggande arbetet? Det är ganska svårt att flytta fokus från det akuta – för det prioriterar sig själv. Man måste bestämma sig för att arbeta mer hälsofrämjande.
– Att få till tiden att sitta tillsammans i elevhälsan, alla yrkesgrupper, är också en utmaning. Liksom att få till analyssamtalen så att barnet eller gruppen får rätt insats. Och att man utvärderar efter ett tag hur det fungerar, säger Maria Kempe Harryson.
Årshjul med samlade data
Att samla in och analysera data om elevernas kunskapsutveckling, trivsel och trygghet är en del i ett systematiskt kvalitetsarbete. Här arbetar Örgryte Härlanda utifrån ett årshjul.
– I årshjulet får vi in alla yrkeskategoriers datainsamling. Det är till exempel elevenkäter, hälsosamtal, klasskonferenser, lässcreening och närvarotrappan. I nästa steg gäller det att systematisera kring underlaget och tillsammans göra en analys av vilka insatser som är bäst.
Förberedelserna inför satsningen var viktiga för att utbildningen skulle tas emot väl och bli ett verkligt stöd i arbetet. Filippa och Maria träffade inledningsvis varje rektor och biträdande rektor för att få veta vad de behövde för sin elevhälsa och skola. Därefter besökte de alla elevhälsoteam och frågade: vad behöver ni?
– Då fanns rektor med och pushade på. Det här förarbetet har bidragit till att det fungerat bra. Alla yrkesgrupperna inom elevhälsan har varit positiva, säger Maria Kempe Harryson.
Orolig situation på skolan krävde åtgärder
För rektorn och elevhälsoteamet på Torpaskolan kom stödet vid precis rätt tidpunkt. En kartläggning av elevernas läsförmåga hade visat att undervisningen brast och att alla elever inte fick tillräckligt stöd. Skolan hade också en stökig situation socialt. Ungdomar som inte gick på skolan kom på besök och skapade oro.
Rektor hade påbörjat vissa insatser tillsammans med socialtjänsten och kultur och fritid. Men det var isolerade öar. De olika professionerna i elevhälsan jobbade på så gott de kunde utan att ha någon gemensam struktur. Elevhälsoteamet bytte dessutom ofta personal, vilket gjorde att de hela tiden befann sig i ”lära känna varandra-fasen” i sin grupprocess. Samtidigt hade skolan haft många rektorsbyten.
– Våra elevhälsomöten var åtgärdande och akuta. Och de handlade om samma elever varje gång, säger Marita Nertby, biträdande rektor.
Struktur skapar trygghet
Idag har Torpaskolan en struktur för elevhälsoarbetet som skapar trygghet i det systematiska kvalitetsarbetet. Roller och rutiner finns tydligt beskrivna i en elevhälsoplan. De olika insatser som ska göras – planering, genomförande och uppföljning – är inlagda i ett årshjul.
Screening avgör stödet
Varje år görs en screening av elevernas läsförmåga i årskurs 2, 5 och 7. Specialpedagogen Eva Olofsson är med vid screeningen och analyserar resultatet ihop med läraren. De elever som man i årskurs 2 upptäcker behöver extra stöd i läsningen får en intensivträningsperiod med speciallärare under några veckor.
– Tidigare var det så att när eleven fått en tid hos specialpedagogen då förväntades hen gå där i flera år. Så är det inte längre.
– Grundprincipen är att stödet ges under 6-8 veckor. Vi förtydligar sedan för eleven vilket resultat stödet gett, när det avslutas. Sedan är det såklart vissa barn som går hos specialpedagog längre perioder, säger Eva Olofsson.
Elevhälsoteamets egna veckomöten har fått en tydlig struktur. Agendan är uppdelad utifrån eleverna åldrar, 1-3, 4-6 och 7-9. Tyngdpunkten ligger på de främjande och förebyggande behov som finns, på gruppnivå.
Elevhälsan träffar arbetslagen regelbundet
En annan förändring är att elevhälsoteamet idag har fler forum för samarbete med pedagogerna. Varje tisdag träffar de lärarna i de olika arbetslagen, på ett rullande schema. Varje arbetslag träffar elevhälsan två-tre gånger per termin.
Marita Nertby ser många fördelar med täta, schemalagda möten med pedagogerna.
– Det är jättebra. Då får vi elevhälsoärendena direkt av lärarna på de här mötena, och de får återkoppling på vem som tar sig an ärendet.
– Vi i teamet ansvarar för dokumentationen under mötet, vilket innebär att lärarna slipper förbereda så mycket underlag innan, säger Marita Nertby.
Alla barn blir sedda
Elevhälsan deltar också på klasskonferenserna som hålls en gång per termin och klass. Där går man går igenom varje elev, tillsammans med elevens mentor, undervisande lärare och fritidshemspersonalen.
– Det gör att vi inte missar någon – och det är en styrka. Annars glömmer man lätt bort att se alla barn, säger Eva Olofsson.
I årskurs 1 träffar skolsköterskan alla elever enskilt, både på hösten och våren för att prata om individen, om närvaro, om hur det är i klassen etcetera. Informationen skrivs in i ett protokoll som blir underlag för planering av insatser. Även i årskurs 4 träffar kurator och skolsköterska eleverna i halvklass för att lyssna in vad barnen tycker och tänker. Hur tycker de att skoldag fungerar? Hur skulle de vilja ha det?
Fokus på språk och värdegrund
Kvaliteten i undervisningen är självklart grundläggande för elevernas möjlighet att nå målen. Torpaskolan har bland annat valt att satsa på språkutvecklande arbetssätt redan från förskoleklass, där specialpedagogen finns med som stöd. På högstadiet har man ett provschema för att minska elevernas stress.
Likaså finns ett aktivt värdegrundsarbete som en del i det främjande arbetet. Alla klasser jobbar gruppstärkande på olika sätt. I sjuan åker eleverna på läger. Då deltar även personal från socialtjänsten och kultur- och fritids.
– Vi har skapat tydligare rutiner kring elevnärvaro. Efter fjärde frånvaron blir det ett möte med föräldrarna. Efter det sjunde tillfället deltar också rektor på mötet med familjen.
Den som har mycket sjukfrånvaro får ett samtal med skolsköterskan.
– Alla dessa saker syftar till att öka elevens anknytning till skolan, säger Marita Nertby.
Vilka resultat kan skolan då se av utvecklingsarbetet?
Om satsningen har förbättrat elevernas lärande är svårt att säga säkert. Men betygen i både årskurs 6 och 9 har förändrats i klart positiv riktning sedan 2014. För biträdande rektor Marita Nertby har den nya arbetsorganisationen givit en större trygghet och ett lugn, säger hon.
Den mest påtagliga effekten är att elevhälsan och lärarna kommit närmare varandra och samarbetar bättre.
– När jag kom hit hade vi ett remitterande arbetssätt. Det fanns lärare som ville att elevhälsan skulle ta över ansvaret för eleven. Nu är lärarna mer medvetna om att eleven är deras ansvar hela vägen. De vet också att de får stöd och vilket stöd de kan förvänta sig. Man förväntar sig inte att kunna lämna in eleven till verkstaden och få tillbaka hen återställd, säger hon.
Skolsköterskan Annette Karlsson håller med.
– Idag gör lärarna mycket mer förarbete innan de kopplar in elevhälsan, säger hon.
Tydligare roller efterutbildningen
Utbildningen och ”hållandet” från processledarna Maria och Filippa har varit avgörande för resultatet. Det intygar samtliga i teamet.
– Utbildningen har givit oss inspiration och tid. Vi tog tag i saker som vi inte annars hade tagit tag i. Till exempel att förtydliga de olika rollerna och skriva in i elevhälsoplanen vilket stöd vi erbjuder. ”I den här butiken säljer vi det här”, säger Eva Olofsson.
Det fortsatta stödet från processledarna efter själva utbildningen är minst lika betydelsefullt.
– Vi har fått hjälp med analysen och utvärderingen av läsårets arbete. Jag tror inte att vi hade sett de mönster vi upptäckt annars, säger Marita Nertby.
Långsiktigt är Örgryte Härlandas plan att regelbundet följa upp elevhälsans hälsofrämjande arbete och det systematiska kvalitetsarbetet. För att inspirera till fortsatt arbete planerar man också att erbjuda föreläsningar kring forskning och styrdokument.
– Tillsammans med pedagogerna hittar vi utvecklingsområden att arbeta med för att ge alla elever möjlighet att nå kunskapskraven och trivas tillsammans, säger Marita Nertby.
Tips för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet inom elevhälsan:
- Skriv ett årshjul
- Avsätt tid för att diskutera. Det behövs tid för att samprata och för att bli ett team. ”Respekten för varandra får man genom att få tid att lyssna på vad andra gör”.
- Ta små steg i förändringsarbetet. Håll i och håll ut.
*Fotnot: Filippa Norlin Wiedel är inkluderingsutvecklare i Örgryte Härlanda, ett uppdrag som Maria Kempe Harryson tidigare haft. Båda är också specialpedagoger.
