Team med förskollärare och barnskötare skapar förutsättningar för undervisning och lek

Sedan 2017 jobbar förskolorna med två lag, bestående av en förskollärare och en barnskötare, på varje avdelning. Barnskötarna öppnar och stänger förskolorna och erbjuder barnen genomtänkta upplägg för lek och lärande kring dessa tider, och lägger grund för utbildning och undervisning. Förskollärarna har huvudansvar mitt på dagen och fokuserar då på sitt läraruppdrag och undervisar barnen.

– Varje yrkeskategori gör det den är bra på och utbildad för. Nu säger ju läroplanen så tydligt att förskollärare och barnskötare är två olika professioner och att det ska särskiljas, säger Helén Löfgren, förskolechef.

I den omorganisation förskolorna genomgått de senaste åren har det skapats specifika arbetsbeskrivningar för de olika yrkesgrupperna och personalens scheman har ändrats utifrån teamupplägget.

– Att barnskötarna har huvudansvar för morgon- och eftermiddagsverksamheten gör att de får chans att växa och de har ett mandat att driva och ta ansvar för den utvecklingen. Samtidigt är det inte så att bara för att någon inte har huvudansvar så är den ansvarslös. Det behövs hela tiden samarbete, men man får växa in i de olika arbetsrollerna, säger Anna Nyqvist, verksamhetutvecklare.

Att arbeta på det här sättet har gett personalen en möjlighet att göra och hinna med det de är bäst på, och lägga sin energi på rätt saker.

– Vi klockade hur mycket vi gjorde en vecka, som inte ryms i läroplanen och insåg att det var jättemånga timmar. Samtidigt hann vi inte med det vi ville. Den största vinningen jag känner idag är att jag gör rätt saker på rätt tider. Jag finns där när min kompetens behövs som bäst på dagen. Nu finns ett utrymme att hinna med så mycket mer, säger Jennie Algotsson, förskollärare på Smaragdgatans förskola.

Upplägget gör att barnen får färre, fasta kontakter och kontakten mellan förskolans personal och vårdnadshavarna har stärkts.

– Barnskötarna får ett stort ansvar i hämta- och lämna-relationen, säger Anna Nyqvist.

– Förskollärarna möter inte vårdnadshavarna lika ofta men det som blivit positivt med det är att de behöver mötas på andra sätt vilket skapat mer professionalitet, säger Helén Löfgren.

Det är något som Jennie Algotsson märkt av.

– Nu får jag mer tid att träffa föräldrar och vårdnadshavare, på ett sätt som inte sker i hallen. När jag har planering kan jag boka in möten. De kan vara allt från två till 45 minuter, men den tiden är avsatt för att det är viktigt och vi får sitta ner och prata – jag behöver inte jaga dem i hallen.

Strukturerad planeringstid

Det nya schemaupplägget har gjort att barnskötarna får två timmar planeringstid i veckan, och förskollärarna sex timmar. Tre dagar i veckan har förskollärarna gemensam planering, och de olika dagarna är vikta åt reflektion, dokumentation och utvecklingsarbete. Fredagar ägnas åt kompetensutveckling för både förskollärare och barnskötare, där de delas in i grupper efter yrkeskategori.

– I år har vi till exempel implementerat läroplanen och alla har läst och diskuterat utifrån sin profession. Det blir ett kollegialt lärande där vi möts mellan både hus och avdelningar. Det stödjer vårt arbetssätt och vår kompetens att mötas i de olika arbetsgrupperna och stöta och blöta. Vi diskuterar samma teorier, men samtalen blir väldigt olika eftersom ingångarna är olika utifrån våra olika behov, säger Anna Nyqvist.

Helene Löfgren var rädd att uppdelningen skulle göra att personal kände sig nedvärderad, och Anna Nyqvist håller med.

– Det fanns en farhåga i att uppdelningen skulle göra att någon kände sig mindre värd, att det blir hierarkiskt, men så har det inte blivit. Alla har känt att det är skönt att vara i en grupp med högt i tak, där de vågar ställa frågor som ger dem större förståelse, samtidigt som de utmanas. Alla har varit jättepositiva, säger hon.

Delaktighet och inflytande för barnen

De ser att det förändrade arbetssättet ger effekter även för barnen.

– De är tryggare. Även om de ofta är fantastiskt bra på att ha många relationer, är det skönt med färre vuxna för dem. De har också ramar och en tydlighet de mår bra av – de vet vad de ska göra under dagen, säger Jennie Algotsson.

– Nu har vi en organisation som skapar förutsättning att jobba i liten grupp och det ger barnen inflytande och delaktighet. Och med ett projekterande arbetssätt får de i större utsträckning möjlighet att jobba med det de är intresserade av, säger Anna Nyqvist.

Helene Löfgren betonar att hela verksamheten, som är inspirerad av Reggio Emilia-pedagogik, går ut på delaktighet och inflytande.

– Vi bestämmer inte vad vi ska prata om, utan det är barnen som visar vägen och så följer pedagogerna barnen. Vi ska jobba med exempelvis tåg för att barnen visar att de är intresserade av det. Samtidigt kan det börja där och sluta i bondgården – vi följer och ser hur det utvecklas.

Utvecklingsteam och språkutveckling

Personalen på förskolorna har också bildat så kallade utvecklingsteam, som träffas en gång i månaden: Pedagogiska miljöteamet, MIK-teamet, barnteamet och språkteamet. Skolorna jobbar språkutvecklande och med hundraspråklighet.

– Språk kan vara mer än det talade språket: musik, dans, rörelse, programmering, matematik  – vi skapar förutsättningar för att lära sig på fler språk än det talade. Det är också ett sätt att skapa relationer, säger Anna Nyqvist.

– Det har hjälpt oss att få en relation till de vårdnadshavare som inte kan så mycket svenska. Vi kan närma oss varandra genom andra språk. Vi har workshops istället för föräldramöten, vi målar tillsammans och vårdnadshavarna får komma hit och göra det deras barn gör på förskolan, berättar Jennie Algotsson.

Stärkt relation med vårdnadshavare

Två projekt förskolorna deltagit i, Futura och Parenthood 2.0, har också hjälpt dem att stärka relationen till vårdnadshavarna. Projekten innebar bland annat ett utbyte med Reggio Emilia i Italien.

– Vi kom hem med ett årshjul från Italien, som vi halverade. Hos oss startar vi med ett informationsmöte för föräldrarna på hösten. Sedan börjar vi tillsammans med barnen undersöka vad vi är intresserade av och i oktober-november kommer föräldrarna och ser vad vi gör under vårt förprojekt – vad vi har valt att gå vidare med och fördjupa. Förra året jobbade vi med barns rättigheter och inför FN-dagen anordnade vi en ljusmanifestation. Föräldrarna var här och gjorde lyktor som vi ställde upp, berättar Helén Löfgren.

Vårterminen börjar med en dialogkväll kring ett tema tillsammans med vårdnadshavarna och en inbjuden expert. I år var temat tandvård, och förra året Bris. Under våren hålls även en workshop, där vårdnadshavarna får prova det barnen jobbat med, som till exempel programmering, ösa-hälla-material, filmning och lera.

“Låt det ta tid!”

Andra som vill göra en liknande omorganisation ger de rådet att ta tid på sig, att lyssna in pedagogerna och göra dem delaktiga.

– Som förskolechef måste du veta vem du ska hålla nära dig och vilka hörnstenar du ska bygga på. Ha en finkänslighet när du ska introducera nytt och bygg på till exempel fyra pedagoger som agerar hörnstenar. Sedan sprider det sig självt, säger Helén Löfgren.

Konferens om barns plats i staden

På konferensen Förskolesummit 2019 lyfter staden fram goda exempel och skapar idéer kring hur vi arbetar med det kompensatoriska uppdraget i förskolan. Konferensen går av stapeln på Lindholmen den 5-6 december 2019.

Temat är Barns plats i staden, med inriktning på förskolans utveckling kring social hållbarhet. Syftet är att lyfta förskolans goda arbete samt öka kunskap, skapa inspiration och kreativa utvecklingsidéer. För mer information kontakta: forskolesummit@forskola.goteborg.se