På Högsbodals gymnasiesärskola går 20 elever som läser gymnasiesärskolans individuella program. Det innebär att de följer en individanpassad studieplan utifrån övergripande ämnesområden, som Natur och miljö, Språk och kommunikation och Estetisk verksamhet.
De flesta av ungdomarna har någon form av utvecklingsstörning och autism, många har också ytterligare handikapp som diabetes och epilepsi. En del elever med autism är högfungerande och kan läsa och räkna, men behöver mycket stöd. Det finns också elever som inte kommunicerar alls med talat språk, så personalen använder även tecken som stöd (TAKK), bildstöd och ibland också fysisk kommunikation genom beröring.
Kommunikation viktigt
– Målet är att våra elever ska kunna få ett så självständigt liv som möjligt. Det viktigaste eleverna ska få med sig i livet är att kunna kommunicera – med bild, tecken eller på annat sätt. Det gör att de kan få ett bättre och rikare liv. Ett liv som de själva kan styra, säger läraren Magnus Hillerström.
Skolans fyra lärare ansvarar var och en för en grupp om fyra-fem elever. Varje elev har hjälp av en elevassistent under hela skoldagen och även under eftermiddagen när det är ”fritids”*. Sexton elevassistenter delar på uppdraget och normalt byter eleverna assistent tre gånger per dag.
Både lärare och assistenter undervisar
Lärarna står för den pedagogiska planeringen mot läroplanens mål, men själva undervisningen delas mellan läraren och elevassistenterna. Skälet är att undervisning i grupp inte fungerar, annat än under kortare stunder.
– Som lärare undervisar jag en elev i taget och har lektioner med varje elev en halvdag i veckan. De andra lektionerna håller elevassistenterna i. Här är mitt ansvar att förmedla till elevassistenterna vad som står i elevens individuella plan, säger Helena Hellberg, som är lärare.
Uppdraget som elevassistent är inte tydligt definierat i de nationella styrdokumenten. Det krävs heller ingen formell utbildning eller behörighetsgivande examen för arbetet. Samtidigt är assistenternas insats oerhört viktig för att undervisningen ska fungera.
Lär känna elevens behov och förutsättningar
Eftersom de är tillsammans med eleverna så stor del av dagen så lär de känna elevens behov och förutsättningar på en annan nivå än pedagogerna gör. Elevens personlighet, sätt att kommunicera, vad som kan trigga igång oro eller tvångstankar, vilka saker i omgivningen som kan störa elevens fokus etcetera. Elevassistenten blir den trygga, förutsägbara relationen i elevens skolvardag.
– För vissa elever märks detta tydligt. ”Nu har du inte varit med mig på ett tag, då kan du inte komma här och förvänta dig att vi ska samarbeta bra”. Och det kan vara ett problem för mig, säger läraren Helena Hellberg.
Stort förtroende för elevassistenternas kompetens
En nära dialog mellan lärare och elevassistenter är därför a och o. Även om lärarna har längre utbildning så har de stort förtroende för assistenternas kompetens.
– Det kan lika gärna vara en assistent som kommer med lösningen, som ger förslag på hur vi ska organisera och lägga upp undervisningen, säger Magnus Hillerström.
Erika Nyman är elevassistent och har arbetat drygt fyra år på skolan. Hon bekräftar hur viktigt samarbetet är.
– Det är det viktigaste av allt. Vet inte vi vad vi ska göra och har samma mål och samma metoder så kan det blir extremt förvirrande för eleverna. Så vi måste ha ett samarbete för att det ska bli bra.
Att upprätthålla invanda rutiner och arbetssätt är särskilt viktigt för elever med autism, förklarar Bernt Carlberg, som arbetat som elevassistent på skolan i elva år.
– Annars kan det bli ett vredesutbrott, eller att eleven vägrar att delta. Det tar lång tid att bygga upp ett förtroende, vi brukar säga att det tar ett halvår och ibland ett år.
Arbetar tillsammans för att lösa problem
Vilket är då elevassistenternas viktigaste uppdrag? Är de främst till för eleven eller för läraren? Svaret från Erika och Bernt är ”både och”.
– Jag ser ingen motsättning i att vara elevens förlängda arm och samtidigt lärarens förlängda arm. Vi arbetar tillsammans med att lösa problem. Men läraren är huvudansvarig och bestämmer vad vi ska göra. Läraren har också ett helt annat administrativt uppdrag än vi, säger Erika.
Samtliga i personalen som Pedagog Göteborg intervjuar vittnar om ett gott socialt klimat och mycket arbetsglädje. Att det alltid finns flera vuxna som hjälps åt ger en trygghet, menar Magnus Hillerström, som tidigare arbetat i särskilda undervisningsgrupper i både grundskolan och vanliga gymnasieskolan.
Stora möjligheter att individualisera
– Vi har möjlighet att vara individualiserade fullt ut, så att varje elev får så mycket som den behöver för tillfället. Hitta utmaningarna som gör att det blir roligt, och att man kommer längre. Det är jag mycket nöjd med att man kan göra här.
Det betyder inte att vardagen är problemfri. Även på Högsbodals GS finns arbetsmiljöfrågor som måste hanteras, berättar rektor Gabriella Nordenstam.
– I särskolan har vi elever som ibland är utåtagerande och våldsamma. Detta riktas oftast mot personalen, och sällan mot andra elever.
Förebygger risksituationer
För att undvika sådana situationer är det viktigt att eleverna har ett tydligt schema för dagen, att de vet vad som förväntas av dem när de kommer till skolan. Det, tillsammans med trygg personal, skapar goda förutsättningar för att minska situationer där elever blir utåtagerande.
– Ofta när elever blir utåtagerande mot personal eller elev så gör vi i efterhand en kartläggning. Vi försöker hitta bakomliggande orsaker till varför det blev som det blev. En del i arbetet är att ligga ett steg före eleven för att undvika missförstånd. Utöver det så jobbar vi med låg affektivt bemötande.
Både lärarnas och elevassistenternas uppdrag är brett och utmanande, säger hon. Några av assistenterna har ett utvidgat uppdrag och tituleras specialassistent, utifrån att de har särskild kompetens och erfarenhet. För att söka en tjänst som specialassistent ska man ha fem års arbetslivserfarenhet med målgruppen eller utbildning som undersköterska, barnskötare eller habiliteringspedagog.
Lärarna har komplex roll
Idag sker mycket kunskapsförmedling och kollegialt lärande spontant i det dagliga arbetet, där också elevhälsans kunskaper tillför en viktig del. Gabriella Nordenstams ambition är dock att både lärare och assistenter löpande ska få fortbildning, till exempel kring tecken som stöd och tydliggörande pedagogik.
Lärarnas roll är extra komplex, eftersom de förväntas leda assistenterna.
Så här beskriver läraren Helena Hellberg komplexiteten:
– Å ena sidan är arbetslaget ett team, och är helt beroende av varandra. Å andra sidan har läraren en ”chefsroll” gentemot elevassistenterna och ska handleda dem. Den rollen kan vara svår ibland, om man inte känner sig så bekväm med att leda andra vuxna. Det finns en risk att det blir ett ”vi” och ”dom”.
För att axla den rollen har lärarna gått en lärledarutbildning, anordnad av Center för Skolutveckling. Utbildningen har givit dem flera nya verktyg, säger de, bland annat metoder för samtal och nya idéer om hur möten kan planeras utifrån ett tydligare målfokus, till exempel möten för att utveckla de sociala relationerna i teamet eller kunskapsutvecklande möten.
Det som förenar alla som arbetar på Högsbodals GS är relationen till eleverna. Och det är det allra bästa med jobbet, menar Helena, Magnus, Erika och Bernt.
– Utvecklingsstegen är små och tar lång tid. Men när det sedan händer – det är inte klokt vad lycklig man blir, säger Helena.
* Efter skoldagen har eleverna fritidsverksamhet, men denna del styrs inte av läroplanen utan av LSS.
