Det är dagens sista lektion för eleverna på Barn- och fritidsprogrammet på Burgården. Det är samhällskunskap och idag ska det handla om nationalekonomi. För att fånga gruppens fokus söker läraren Henning Setterberg ögonkontakt med var och en av dem och frågar om allt är bra.
– För att klara den här lektionen behöver ni bara papper, penna och markeringspenna. Det har jag lagt fram på bänkarna. Vi behöver inte dator, mobil eller andra digitala utrustningar. Så dem kan ni lägga undan. Hörlurarna också.
Det tar en stund. Men sedan sitter alla med endast en text om inflation framför sig och väntar på att Henning ska dra igång lektionen.
Reading to Learn
En grundtanke i Reading to Learn är att språk och text är centralt i alla ämnen. Eftersom varje ämne dessutom har sina egna typiska textgenrer och ämnesspecifika språk måste alla lärare arbeta språkutvecklande.
Det är också en explicit undervisningsmetod där läraren ger tydliga instruktioner och stöttar eleverna genom hela lärprocessen. Henning börjar därför med att förklara vad texten kommer att innehålla och vad eleverna förväntas lära sig under den lektionen. Det kallas för ”förberedelse för läsning” och säkerställer att alla har en förförståelse av ämnet.
Detaljerad läsning
Därefter läser klassen texten tillsammans. Det är en avancerad text om prisökningar, inflation och deflation. För att alla ska hänga med pratar de om textens uppbyggnad och läser stycke för stycke. Med hjälp av färgpennorna markeras nyckelinformation och viktiga begrepp. Det är bland annat ”inflation”, ”prisökning”, ”relativprisförändringar”, ”konsumentprisindex”, ”inflationsmål”, ”Riksbanken” och ”deflation”.
I nästa steg skriver eleverna en egen text gemensamt. Det görs genom att rekonstruera den lästa texten. Klassen delas in i tre olika lag. De får varsitt stycke och ska hjälpas åt att skriva upp de markerade orden på tavlan. Tillsammans bildar orden ett koncentrat av kunskapsinnehållet och när eleverna sedan gör fullständiga meningar av dem har de snart skrivit en text som förklarar allt man behöver veta om inflation.
Noggranna förberedelser
– Tanken med den här lektionen var att eleverna skulle förstå innehållet: vad inflation är. Men också att de skulle få träna på orden, språket och hur man skriver en informerande text i samhällskunskap, säger Henning.
Reading to Learn kräver mycket förberedelser. Det är svårt att hitta lämpliga modelltexter och planera hur texten ska plockas isär och sedan rekonstrueras.
– Utmaningen är att hitta bra texter som jag kan använda. Vi har märkt att många lärobokstexter är för lätta. I samhällsdebatten pratas det också mycket om lättläst och att använda lättare texter. Reading to Learn går på tvärs mot det. Vi jobbar med svårare texter. Det är min uppgift att packa upp dem och få eleverna att förstå att det finns en verklighet bakom de här svåra orden.
Fortbildning
Henning är en av flera lärare på Burgården som de två senaste åren deltagit i Center för Skolutvecklings fortbildning i Reading to Learn. Första läsåret är en grundutbildning på åtta heldagar plus handledning på skolan. Det andra läsåret är en fortsättning med fyra heldagar plus handledning.
Henning är i slutet av grundutbildningen.
– Jag är inte svensklärare och känner att jag har brister i min kompetens i språkutvecklande arbetssätt. Språket är ju nyckeln till kunskap. Alla måste arbeta med det. Det gäller inte bara om det finns elever med annat modersmål än svenska. I skolan finns det många språk- och textgenrer som är svåra för alla elever.
Har förändrat undervisningen
Upplägget på fortbildningen har inneburit att den har fått genomslag i undervisningen.
– Den vanliga typen av fortbildningen är en föreläsning och sen en fikapaus. Det ger inte så mycket. Det här har varit helt annorlunda. Vi har fått arbeta under hela läsåret och har stöttat varandra, säger Henning.
– Min undervisning har blivit mer lärarledd och jag undervisar mer på en kollektiv nivå. Innan kunde jag kanske ha en genomgång och sen dela ut en uppgift. Nu har jag ett tydligare mål och riktning med varje lektion, och leder eleverna framåt.
De tydliga instruktionerna och det gemensamma arbetet gör att alla kan följa med. Under den här lektionen var majoriteten av eleverna framme vid tavlan och deltog aktivt i skrivandet. De mest ovilliga gick med på att gå fram efter att ”lagkamraterna” utlovat sitt fulla stöd och sedan också gav det med varma applåder och hurrarop.
– Alla får en chans att ta till sig innehållet. Även de som har svårt med språket eller saknar studieteknik. En elev utbrast ”Varför har vi inte gjort så här förut, det här är lätt, jag vet vad jag ska göra under lektionen”.
Ökad måluppfyllelse
Henning säger att elevernas måluppfyllelse har ökat. Det är hälften så många elever som har f-varning nu jämfört med tidigare. Det stämmer väl överens med forskningen som säger att Reading to Learn lyfter de svagaste och minskar glappet mellan låg- och högpresterande elever.
– Metoden ökar jämlikheten i klassrummet. Det är en del av vårt demokratiuppdrag, att alla elever ska lära sig att uttrycka sig i tal och skrift, säger Henning.
– Men jag ser också att alla har nytta av det. De elever som redan ligger långt framme får ett metaspråk. De lär sig att läsa mellan och bortom raderna, och ord och begrepp för att kunna uttrycka sig på en högre och mer nyanserad nivå.
