Barbro Bruce är legitimerad logoped och docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot specialpedagogik och föreläste nyligen för specialpedagoger i Göteborgs grundskolor och gymnasier. Hennes erfarenheter från 30 år i logopedyrket har gett insikten att ett barns språkförmåga måste sättas i relation till de språkliga förutsättningar som barnet har, de krav som skolan ställer och det stöd som den kan erbjuda.
– Ofta tar skolan elevens förmåga att förstå, tänka, resonera och behålla kunskap för given. Fokus ligger på att se brister och sätta en diagnos, säger Barbro Bruce.
Bjuda in till samförståelse
När lärare inte är medvetna om elevens språkliga sårbarhet blir också kunskapsutvecklingen lidande.
– Om en elev har svårigheter att hänga med på lektionerna, då har eleven också snårigt med språket. Utmaningen är att försöka förstå vad som är pudelns kärna, vad som ligger bakom, säger Barbro Bruce.
För att hitta den kärnan behövs ett särskilt slags bemötande. Att agera professionell samtalspartner i mötet med barnet genom att se, lyssna och anknyta till den man har framför sig. Inte fråga ut, utan vara följsam och bekräftande i sin samtalsstil.
– Ta gemensamt reda på saker, bjud in till samförståelse. Eleverna tycker om att bli medbjudna till ett samtal som gäller dem själva, säger Barbro Bruce.
Kartläggning med lexigram
Som en metod för att hjälpa barn att bli medvetna om sin språkliga förmåga använder Barbro Bruce ett lexigram under samtalet. Lexigrammet är en kartläggning där man tillsammans tittar på det språkliga som fungerar och inom vilka områden barnet har sina svårigheter. Eleven får också möjlighet att skatta sig själv.
– Det är ett sätt att få en gemensam överblick. Lexigrammet är inget test utan ger en bild av den komplexitet som ett språk består av. Det visualiserar var skon klämmer men också vad du har i ditt skafferi, förklarar Barbro Bruce.
Tanken med lexigrammet är också att analysera det stöd som eleven får. Det blir sedan ett bra underlag att arbeta vidare med. Idag finns mycket hjälp att få för barn med språklig sårbarhet:
– Det finns så många multimodala verktyg – appar, dikteringsstöd, uppläst tal. Vi ska inte gå på niten att sänka kraven på eleverna. Istället ska vi göra det möjligt att leva upp till de utmaningar som vi ställer och ger.
Språkutveckling i alla möten
Under hösten kommer Barbro Bruce att forska kring hur man kan använda virtual reality som hjälpmedel för att utreda, kartlägga och bedöma språklig sårbarhet, för att ge blivande speciallärare och specialpedagoger chans att öva sig i att möta utmaningar innan de kommer ut på sin VFU, verksamhetsförlagd utbildning. Hon kommer också vara medförfattare i två böcker, den ena om digitalisering i förskolan, den andra en grundbok för blivande svensklärare.
Språkutveckling bör finnas med i alla möten, under hela dagen, i alla aktiviteter. Skolan behöver präglas av ett språkutvecklande förhållningssätt med större medvetenhet om barns språkförmåga, summerar Barbro Bruce.
– Resurserna finns såväl inom individen, både eleven och läraren, som i organisationen. Och vi behöver hjälpas åt. Vi behöver en omsorgsfull skola som ser språket som en nyckel till ny kunskap.
