– Vi skulle gå till skogen med de yngsta barnen häromdagen. När vi kom över gatan så var det två barn som stannade och skrek stopp. Vi måste gå och titta på skylten! Så vi kom aldrig till skogen den dagen. Men vi fotograferade väldigt många skyltar. Och barnen tyckte det var jätteroligt, säger My Grann, förskollärare på avdelningen Bagaren.
Forskning visar att barn väldigt tidigt har en förståelse för symboler och deras funktion. Det betyder att de också kan tillägna sig skriftspråk i tidig ålder, och utveckla sin förståelse med stigande ålder. På Årekärrsvägens förskola hade pedagogerna uppmärksammat att barnen var intresserade av bokstäver, och av böcker och läsning, särskilt de lite äldre barnen. Förskolechefen och pedagogerna bestämde sig därför för att ha skriftspråk som ett gemensamt lärtema för alla tre avdelningarna.
– När vi läser för barnen, vilket vi gör väldigt mycket, lägger de små barnen märke till bilder och detaljer i bilderböcker. Och det är ett första steg till att utveckla en förståelse kring skriftspråket, säger My Grann.
Bokstäver i ett meningsfullt sammanhang
Förskolan kan ge barnen möjlighet att lägga grunden för språket och för skriftspråket, men då är det viktigt att arbetssättet utgår från läroplansuppdraget och forskning om hur lärande och utveckling bäst främjas för de yngre barnen. På avdelningen Bagaren, där barnen är 1-4 år, har pedagogerna valt att introducera temat med flickan Maja från böckerna och sångerna om Majas alfabet. Genom henne får barnen en spännande karaktär att relatera temats innehåll till.
– Varje vecka har Maja kommit med nya bokstäver som vi har valt utifrån barnens begynnelsebokstäver för att väcka nyfikenhet men också för att barnen ska möta bokstäver i ett meningsfullt sammanhang. Maja har tagit med barnen på bokstavsjakt och engagerat dem i olika aktiviteter på avdelningen.
– Vi har dessutom arbetat med skriftspråket utifrån olika barnböcker, där vi pedagoger genom Maja har presenterat nya böcker för barnen. På så sätt kan barnen få samma referensramar in i leken och väva in skriftspråket på ett lekande och lustfyllt sätt.
Pedagogerna uppmärksammar skriftspråket i olika vardagssammanhang, och ser till att skapa lärandesituationer i de miljöer som finns på förskolan, både inne och utomhus. Ute på gården har barnen till exempel fått bygga bokstäver med hjälp av pinnar. Vid tankstationen där barnen tankar sina trampbilar har man satt upp ett tangentbord med siffor och bokstäver, där kan de knappa in sitt namn och kod när de ska fylla på bränsle.
Miljön ska inspirera till lek
Forskning visar att miljön ska vara inspirerande för att lärandet ska stimuleras, det måste finnas mycket material som bjuder in till lek. När kollegorna på en av de andra avdelningarna byggde en affär upptäckte de att det gav skjuts åt lekande där skriftspråket kan involveras. Då bestämde My och kollegorna på Bagaren att de skulle fixa en egen kiosk.
– På det här sättet har vi också fått med oss de yngsta i leken. Barnen ville göra skyltar om det vi ska sälja i kiosken. De har också fått göra egna pengar och skrivit listor på vad de ska handla, säger hon.
Temaarbetet med skriftspråk startade höstterminen 2018 och ska pågå fram till sommaren 2019, med en utvärdering i juni. Förskolans tre avdelningar arbetar tillsammans och lär av varandra, men de väljer arbetsformer och tempo utifrån sin egen barngrupp.
På alla avdelningar läser pedagogerna ofta högt med barnen, och bilderböcker finns tillgängliga på många ställen. Förutom ett rikt utbud av böcker har förskolan också digitala bilderböcker genom bokinläsningstjänsten Polyglutt. Polyglutt-appen underlättar för barnen att hitta intressanta böcker. Eftersom bokuppslagen också kan projiceras på väggen blir det enklare att följa med i text och bilder vid högläsning.
Intresset för läsning ökar
Efter ett drygt halvårs arbete med skriftspråkstemat ser pedagogerna många positiva effekter i barngrupperna.
– Det märks tydligt ett ökat intresse. Barnen börjar skriva bokstäver, och en del börjar läsa. De frågar mycket mer om ord och vad som står i olika texter. De äldre inspirerar de yngre, säger Lena Villadsen Persson, barnskötare på avdelning Snickaren.
I den äldsta barngruppen finns barn som börjat att ljuda ord. Och intresset för läsning märks även hos ettåringarna, berättar My Grann.
– De tycker nu att det är jättekul att bläddra på egen hand. De låtsasläser. Vi kan hitta två ettåringar som sitter tillsammans i ett hörn och pratar om en bok. Då är det viktigt att vi är med och fångar upp samt benämner vad det är som intresserar dem. Men även de större barnen kommer med böcker och vill läsa, säger hon.
Femåringar skriver egna böcker
Idag ska femåringarna på avdelningen Målaren få debutera som författare och bokmakare. Förskolläraren Margareta Ljungdahl påminner om vad de lärt sig om böcker: Att författarens namn brukar stå på framsidan, att berättelsen kan bestå av både text och bilder – och att boken behöver ha en titel, förstås. Medan varje barn väljer färg på pappret till sitt bokomslag, och bestämmer sig för ett lagom antal sidor att häfta ihop med omslaget, hinner de också fundera på titeln.
”Gustav och pappa vid havet”, ”Freja går på en promenad” och ”Den röda och den blåa ninjan” är några av berättelserna som ska skapas idag. När barnen ska skriva sitt författarnamn kan de ta hjälp av ett inplastat kort med det egna namnet skrivet i versaler, som var och en har i sin låda.
En av pojkarna skriver på utan stöttning från Margareta. Andra barn frågar om hjälp när de är osäkra på hur något ord skrivs. Hur ser ett R ut? Den som vill kan säga sina meningar högt och få hjälp av Margareta, som skriver orden på ett papper bredvid. Sedan kan de använda hennes text som stöd när de själva skriver.
Margareta ställer frågor om berättelserna, ger uppmuntrande feedback och tips så att de kan utveckla historien. Pojken som skrivit helt på egen hand har också börjat ljuda. Han vill gärna läsa upp sin inledning. ”Det var tyst vid stranden”…., säger han högtidligt och ser nöjd ut.
Strävansmål på gruppnivå
Margareta ser bara fördelar med att introducera skriftspråk och läsning tidigt.
– Kommunikation är så viktigt idag, det viktigaste, säger hon.
Samtidigt är det viktigt att inte ”jäkta fram”. Att sätta upp för höga mål om hur många bokstäver som ska hinnas med under en period skapar stress, det är pedagogerna överens om.
– Vi har kunskapsmålen i Lgr11 att förhålla oss till, men det är ju först i tredje klass som barnen har uppnåendemål. I förskolan har vi bara strävansmål, det är viktigt att ha i åtanke. Därför har vi inom ramen för skriftspråket satt upp egna strävansmål på gruppnivå. Det centrala blir då våra pedagogiska strategier, hur vi på bästa sätt inkluderar och stöttar alla våra barn att utveckla kunskaper om lärandeobjektet, säger My Grann.
Förskolechefen Kerstin Kvinné betonar också att förskolan har en viktigt roll för barns språkutveckling.
– Det är jätteviktigt för alla barn att utveckla ett rikt och nyanserat språk, både för att vara medborgare och kunna tillgodogöra sig nyheter exempelvis, och inför skolstarten. När jag började arbeta som förskollärare 1980 så sa vi att ”bokstäver får de vänta med tills de fyllt sju”. Så tänker vi inte idag. Idag ska vi ta vara på barnens intresse och ha det som utgångspunkt, säger hon.
Hennes roll i utvecklingsarbetet är att delta vid pedagogernas möten och att ställa frågor som kan hjälpa dem att utveckla det vidare.
– Pedagogerna delar med sig av hur arbetet fortskrider, vad som fungerar bra och mindre bra, ger varandra inspiration och feedback, som tas med sig tillbaka till barngruppen och så utvecklas det vidare. Det blir ett kollegialt lärande. Min roll är att ställa frågor och att uppmuntra. Jag har också bidragit med teorier och forskning kring barns lärande och språkutveckling.
Ser hon någon risk att förskolans arbete med skriftspråk kan leda till en ”skolifiering”? Att förskolan börjar fokusera på barnens resultat kopplat till specifika kunskapsmål. Istället för att stimulera till utveckling och lärande i ett livsperspektiv?
Ja, den risken kan finnas, svarar hon. Om man inte är uppmärksam på att det är barnen som ska få styra.
– Det är pedagogernas insatser som ska kopplas till resultat. Alltså hur pedagogerna har lagt upp undervisningen för att barnen ska kunna utvecklas mot målen.
– Det får man vara lite observant på och problematisera. Det ska inte vara så att man ”betar av en bokstav i veckan”, utan bokstäverna ska kopplas till ett meningsfullt sammanhang.
Lästips:
Skriftspråk i förskolan av Carina Fast
Barn utvecklar sitt språk av Louise Bjar och Caroline Liberg
Utbildningsvetenskap för förskolan av Bim Riddersporre, Sven Persson (red).
