Malin Gren Landell är psykolog, psykoterapeut och författare. I 20 år har hon arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin och är nu anställd i Norrköpings kommun för att utveckla och stärka kommunens närvaroarbete för barn och unga. 2010 disputerade hon med en avhandling om social rädsla hos ungdomar. Det ledde till uppdraget att göra en statlig utredning kring skolfrånvaro.
– Det här är inte något som bara skolan ska fixa, det handlar om allt som händer kring våra barn, om samhället i stort, säger hon. Syftet med utredningen, som var klar i slutet av 2016, var bland annat att uppmärksamma frånvaro och ge kommunerna bättre förutsättningar att kunna agera tidigare. Utredningen ledde till flera viktiga förändringar, bland annat en lagändring som trädde i kraft i juli förra året.
Ofta standardåtgärder
Lagändringen innebär att rektorn numera har ansvar för att starta en utredning som ska ta reda på orsaken till att en elev inte vill gå till skolan.
– Fortfarande är det så att vi ofta sätter in standardåtgärder istället för de åtgärder som behövs just för den eleven det gäller. Men det är positivt att kommunerna börjar organisera för att kunna ta ansvaret att starta utredningen, säger Malin Gren Landell.
En annan viktig förändring är att elevens hemkommun är skyldig att samordna olika aktörer för att motverka skolfrånvaro.
– Vi vet ännu inte effekterna av den här förändringen. Kommunerna behöver fundera mera på hur vi kan främja och förebygga, det är svårt för skolorna att själva komma tillrätta med skolfrånvaron. Men jag möter mycket vilja att göra rätt och göra bra.
Svensk forskning behövs
Hon konstaterar också att det saknas svensk forskning i ämnet.
– Det är allvarligt att vi i Sverige saknar sambandet mellan skolfrånvaro och skolresultat och det vore också intressant att titta på förhållandet mellan lärares arbetsmiljö och elevers frånvaro. Många kommuner tar nu själva fram statistik över elevernas frånvaro i förhållande till meritvärde och gymnasiebehörighet, och den statistiken stämmer väl överens med internationell forskning som visar att frånvaron påverkar skolresultaten negativt. Vi behöver också forskning som tittar på arbetsmodeller där fler samverkanspartners ingår.
Elevhälsan har kunskap
Den statliga utredningen innehöll också förslaget att skolan ska organisera så att lärarna får bättre tillgång till elevhälsans kunskap om hur eleverna mår. Förslaget ledde till en specifik utredning om stärkt elevhälsa, en utredning som ännu inte är klar.
– Elevhälsans personal har mycket kunskap att dela med sig av när det gäller att förstå bakgrunden till att eleven inte är i skolan. Skolfrånvaro hör ihop med allt som elevhälsan ska arbeta med, men den kan inte ses som ett eget spår i elevhälsoarbetet. En bra samverkan mellan elevhälsan och resten av skolan handlar inte bara om resurser utan också om organisation, menar Malin Gren Landell.
– Skolan behöver se till att elevhälsan är tillgänglig, integrerad och synlig, säger hon.
Fakta: Malin Gren Landell
- Föreläser för bland annat skolpersonal och personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård samt för studenter och politiker och medarbetare inom psykologi, pedagogik, socialt arbete och psykoterapi.
- Författare bland annat till boken Främja närvaro – att förebygga frånvaro och skriver för lärare, elevhälsa, rektorer och personal som arbetar med barn, ungdomar och familjer.
- Medlem i kommittén för INSA (International Network for School Attendance), ett internationellt nätverk av forskare och kliniskt verksamma personer som arbetar med skolnärvaro.
