Hur arbetar ni på biblioteket med MIK och digitalisering tillsammans med era kollegor och elever?
– Vi arbetar dels formaliserat utifrån ett slags trestegsmodell där vi möter lärare och elever i klassrummen:
Steg 1 (År 1). Biblioteksintroduktion genom visning av biblioteket, katalogen samt de digitala resurserna.
Steg 2 (år 2). Strategisk informationssökning: källanvändning, citering, upphovsrätt. (Genomförs i samarbete med lärarna inom lämpliga karaktärsämnen)
Steg 3 (år 3). Genomgång inför gymnasiearbetet: repetition av tidigare kunskaper i källkritik och upphovsrätt/plagiering, fördjupade sökstrategier och källanvändning.
Utöver det erbjuder vi gymnasiets pedagoger fortbildning i informationssökning, nya medier, databaser och bedriver som alla bibliotek ett kontinuerligt arbete baserat på spontana möten och frågor.
Vad är ert bästa tips för att arbeta litteraturfrämjande mot elever i gymnasieåldern?
– Liksom främjande arbete i andra ålderskategorier handlar det om att på olika sätt levandegöra materialet, beståndet, litteraturen – i biblioteksrummet eller genom mer utåtriktad verksamhet i form av bokprat, bokcirklar, uppläsningar och så vidare. Det är en levande kreativ process och vilka metoder eller verktyg som används avgör situationen och sammanhanget. Så tipset får väl helt enkelt bli: Håll lusten levande!
Hur kom ni fram till beslutet att skapa en världslitteraturavdelning?
– Två av våra lärare, Katarina Andersson och Lina Aamot Carlsson, tog kontakt och ville samarbeta kring ett projekt de driver i ämnet svenska som andraspråk. I korthet handlar deras projekt om att öka medvetenheten kring ämnet och att utveckla den språk- och identitetsstärkande undervisningen. Vi funderade och diskuterade hur vi bäst skulle kunna stödja deras ambitioner och beslöt oss för att skapa ett bestånd av litteratur översatt till svenska från de 38 språk som finns representerade på skolan. För att synliggöra och skapa en tydlighet – kring projektet och litteraturen – valde vi dessutom att göra en specifik avdelning för samlingen.
Vilken var processen vid urvalet av litteratur på de olika språken?
– Vi började med att scanna av utgivningsläget på språken och gjorde därefter ett visst urval. (Vissa av språken hade så få titlar utgivna på svenska att ett urval var överflödigt.) Urvalsprocessen var egentligen inte annorlunda än vid det kontinuerliga bestånds- och inköpsarbetet. Olika aspekter – popularitet, kvalitet, svårighetsgrad – beaktades, med en önskan om att skapa ett attraktivt bestånd för så många som möjligt i den avsedda målgruppen.
Vem är ni nyfikna på?
– Jan Mellgren, verksamhetschef, Center för skolutveckling. De frågor vi vill ställa är:
- Vi har noterat att ni inte valt att ha någon utvecklingsledare för biblioteksområdet i staden och är nyfiken på hur detta kommer sig? Är det ett beslut som ni själva tagit eller har ni helt enkelt inte fått uppdraget?
- Tror du att det skulle vara en god idé med en utvecklingsledare för skol- och gymnasiebiblioteksverksamheterna?
- Vad är annars aktuellt på Center för skolutveckling? Är det något ni arbetar särskilt intensivt med?
Sedan den här texten först publicerades har skolbiblioteket på Schillerska fått utmärkelsen “Skolbibliotek i världsklass” av fackförbundet DIK.
