Se barnen som fullvärdiga medborgare

Demokratiuppdraget kommer ur barnkonventionen, som blir svensk lag i januari nästa år, och är nu inskrivet i styrdokumenten.

– Förskolebarnen ska ingå i demokratiska sammanhang på förskolan och där har vi som personal en viktig roll. Mitt fokus är att visa hur vi kan jobba med det i praktiken och sedan kvalitetssäkra att vi verkligen gör det.

Enligt Martina Lundström handlar det till stor del om att se barnen som fullvärdiga medborgare även om de inte fyllt 18 år och att möta barnen utifrån var i sitt liv de befinner sig just nu. Ofta kanske pedagogen måste göra upp med sitt eget sätt att se på barnet, något hon menar är viktigt i allt förändringsarbete.

– Ser jag som pedagog på barnet som en ofärdig, ofullständig människa som jag ska leda till någonting eller tar jag barnet på allvar? Barnet är visserligen försvarslöst och kan utsättas för risker i ett samhälle, och ska därför skyddas av oss vuxna, men samtidigt måste vi ta ansvar för att stödja och stimulera deras utveckling av samhällsdeltagande. Att därför ta barnet och vad det försöker uttrycka och kommunicera på allvar redan från deras första dag är oerhört viktigt.

Hon betonar att allt ansvar inte ligger hos pedagogerna, utan att cheferna är minst lika viktiga, men på ett annat sätt.

– Cheferna behövs för att fastställa policyn för organisationen och så vidare och pedagogerna behövs för att verkställa uppdraget.

– Det är svårt att som ensam pedagog upprätthålla det – man måste jobba tillsammans. Då är man hjälpt av att organisationen har olika policydokument som konkretiserar hur det ska omsättas i praktiken.

– Som kollegor är det viktigt att stötta och uppmuntra varandra till att våga pröva, släppa in och lyssna till barnen.

”Barns rätt att höras, synas och uttrycka sig får inte stanna i förskolan”

– Det är otroligt viktigt att barnen får en positiv upplevelse av demokratiska processer, som de sedan kan ta med sig ut i livet. Vi har ett uppdrag att förbereda dem för fortsatt samhällsdeltagande och då är det viktigt att de känner tillit till demokratin.

Hon tycker det är viktigt att pedagogerna inte tänker på förskolan som en egen värld, utan som en del i ett samhälle.

– När vi bygger förskola skapar vi ett samhälle. Det är viktigt att barns rätt att höras, synas och uttrycka sig inte stannar i förskolan, utan tas med ut i samhället. Förskolan är en liten del av samhället och vi måste tänka på hur vi får deras röster och perspektiv att nå ut även utanför förskolan.

Genom att utöva och uppleva demokrati kan barnen se sig själva som någon vars perspektiv och röst betraktas som viktiga, och då växer självkänslan, säger Martina.

– Barnen märker att de kan tillföra något, att andra vill höra vad de säger och att det kan påverka sin situation. Det är också viktigt när det gäller välmående och hälsa. Det är inte samma sak som att alltid få göra precis som man vill, men ändå att man ses som en individ som är betydelsefull för sitt sammanhang.

Utmaningar och möjligheter i arbetet med demokrati

I demokratiarbetet finns också utmaningar. Hur kan vi jobba med genuin demokrati med de som inte har det talade språket? Hur kommunicerar vi demokratiupplevelsen med ettåringar?

– Det handlar om att ge alla uttrycksmöjligheter och då måste vi jobba brett. Vi har ett uppdrag som säger att vi inte bara ska jobba med talspråket som kommunikationsform utan vi ska använda andra former och uttryckssätt.

Det mest grundläggande menar hon är att säkerställa att barnen får en stor tillgång till uttrycksmedel, analoga och digitala. Nästa steg är att se till att pedagogerna verkligen tar barnens uttryck i beaktande i sitt beslutsfattande.

– Man måste kunna lyssna in barnens olika sätt att uttrycka sig. Det är lätt att hamna i att de barn som är talstarka får mest plats. Precis som det ofta är med oss vuxna – de som kan prata för sig är de som hörs mest och kommer fram mest.

En annan utmaning handlar om påverkan som kommer utifrån, och strömningar i samhället som kräver att pedagogerna står upp för sitt uppdrag, säger Martina Lundström.

– Som pedagog är du inte en vuxen i största allmänhet utan en tjänsteutövare för ett samhällsuppdrag. Du kommer att mötas av andra perspektiv, som kanske riktar sig mer till föräldrar. Det kan handla om psykologer som menar att det är farligt om barnen tar makten. Då är det viktigt som pedagog att vara kunnig i sitt uppdrag och kunna förklara och försvara varför barnen ska vara med och påverka sin situation i förskolan.

Hon säger att det naturligtvis också finns dilemman och risker, men att om man är kunnig i det demokratiska uppdraget så förstår man att det inte bara handlar om att barnen ska utöva rättigheter utan att de också ska få utveckla en ansvarstagande relation till andra.

– Det handlar inte om att jag alltid ska få som jag vill utan jag ska kunna ingå i ett kollektiv.

Samtidigt finns det en inbyggd paradox i att få fler perspektiv.

– Det är såklart enklare att fatta beslut om jag har all makt och självbestämmande. Om fler får komma med förslag blir det inte enklare – men det är inte det enkla vi ska sträva efter heller. Man måste bestämma sig för att se det berikande i att fler är med och tänker. Bjuder man in barnen i att vara med och tänka så får man förslag som de själva accepterar fortare.

Hon ger också exempel på ett dilemma som kan uppstå på en förskola, om till exempel en pedagog sitter och läser för en grupp barn, och inte alla ser bilderna. Hur ska vi göra då?

– Ofta har barnen förslag så att alla blir nöjda, även om alla ändå inte ser bilden. Bara man som vuxen har det naturligt i sitt förhållningssätt att bolla tillbaks till barnen så brukar det lösa sig. När barnen involveras kan det vara så att deras förslag är sådana man själv skulle ha haft, men det ger barnen en känsla av att de är med och påverkar situationen.

”Ge barnen inflytande inom förskolans ramar!”

Det är viktigt att det är genomtänkt när barnen ges möjlighet att ge sin syn på större beslut gällande förskolan till exempel. Martina nämner ett exempel med ett rum på förskolan som man frågar barnen vad de vill göra med. Då kanske de kommer med förslag som inte är genomförbara.

Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för oss att också verkställa barnens idéer. Vi kan inte lägga ansvaret för att vi efterlever vår läroplan på barnen, det ansvaret ligger alltid hos oss. Det gäller då även att ge någon sorts ramar som barnen får hålla sig inom, eftersom det kan bli en negativ effekt om de kommer med förslag som inte kan genomföras.

– Då känner de att det inte spelar någon roll vad de säger. Vi ska hela tiden ge barnen inflytande inom förskolans ramar.

Demokrati som självklarhet

På förskolesummit kommer Martina Lundström föreläsa om hur demokratiuppdraget ser ut i våra styrdokument och hur det kan omsättas i praktiken på förskolorna.

– I Sverige är så många födda in i en demokrati, vilket gör att vi ofta tar den för given. Ofta när jag föreläser har jag åhörare som berättar att de har flytt från diktaturer och då blir jag påmind om att demokratin inte är självklar. Vi måste se hur fantastisk demokratin är och tillsammans upprätthålla den i våra verksamheter.