Skolverket bedömer att var tjugonde elev är särskilt begåvad. Det är elever med förmågor och kunskaper utöver det vanliga. Någon exakt definition finns inte. Men en som ofta används är att det är elever som ”förvånar vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet” (myntat av Roland Persson, professor i pedagogisk psykologi vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping).
Finns i alla ämnen
Särskild begåvning förekommer inom alla områden. I matematik kan det röra sig om en utmärkande förmåga av abstrakt tänkande och logiska resonemang.
– De glimrar till på ett utmärkande sätt. Det kan till exempel vara en elev som snabbt förstår även svåra och komplexa saker jag skriver på tavlan, och återkopplar spontant på ett sätt så att jag förstår att han eller hon har tagit till sig det. Den som visar en sådan extraordinär förmåga upprepade gånger kan vara särskilt begåvad. Men man behöver samla på sig erfarenhet för att se vilka elever det är, säger Henrik Petersson, matematiklärare på Hvitfeldtska gymnasiets spetsutbildning i matematik.
Spetsutbildningen på Hvitfeldtska gymnasiet är det Naturvetenskapliga programmet kryddat med fler kurser i matematik som till exempel kurser i problemlösning. Av naturliga skäl finns det flera elever med särskild begåvning på utbildningen vilket innebär att lärarna har fått en bred erfarenhet av att bemöta dem.
Negativa erfarenheter av skolan
Det är viktigt att skilja på högpresterande elever och särskilt begåvade elever. Medan högpresterande förstår vad som förväntas av dem och ofta drivs av att få höga betyg, kan särskilt begåvade elever ha svårt att förstå skolans koder och ha helt andra drivkrafter än betyg.
De elever som är både högpresterande och särskilt begåvade klarar sig bra i skolan. Men de som inte är högpresterande riskerar att inte upptäckas alls. Det kan leda till att de trots sin begåvning får det svårt i skolan. När de inte blir bemötta på ett bra sätt riskerar de att bli uttråkade, tappa lusten och kan bli stökiga.
Henrik har mött flera talangfulla elever med negativa erfarenheter av sin skolgång.
– De kan befinna sig på ett sluttande plan. De har tappat lusten och förtroendet för skolan, och vi måste arbeta mycket med att försöka bygga upp det igen. De har ingen erfarenhet av att deras förmåga tas tillvara i skolan. De har kanske fått sitta själva med någon “högre” lärobok eller arbetat med extrauppgifter utan återkoppling. Andra har aldrig fått arbeta med mer utmanande stoff.
Låt eleverna blomstra
Henrik anser att det är ett systemfel som gör att de här eleverna många gånger begränsas. Han säger att skolan har en tendens att fokusera på det som eleverna inte är duktiga på. “Eftersom du ligger före i matematiken så kan du arbeta med svenskan istället”, kan det låta.
– Låt eleverna blomstra i det de är bra på istället. Då kommer lusten att lära och det andra på köpet. De här eleverna behöver utmaningar. Det håller inte att möta elevernas nyfikenhet med att säga att det här ingår inte i kursen. Det står i styrdokumenten att eleverna ska få utvecklas att nå sin fulla potential.
Erfarenheter från Henriks egen skolgång gör att han förstår hur viktigt det är med rätt bemötande. Han minns särskilt en gymnasielärare som istället för att uppmuntra honom kunde säga saker som ”det får du fråga Einstein, Maxwell och de andra grabbarna om”. Det var först när han påbörjade en civilingenjörsutbildning som han förstod att han hade en särskilt fallenhet för just matematik. Det ledde så småningom till att han doktorerade i matematik och efter flera år på Chalmers hamnade han på Hvitfeldtska som lärare på spetsutbildningen.
– Jag fick rätt knuffar till slut. Men det är inte alla som får det. Det gör att vi missar talanger. Det har vi kanske inte råd med i ett litet land som Sverige.
Förhållningssättet är viktigt
Hur ska man som lärare då bemöta särskilt begåvade elever?
– Det viktigaste är förhållningssättet. Att läraren ser och bemöter de här eleverna på ett positivt sätt i klassrummet. Det handlar om sättet att ställa och besvara frågor. Det handlar också om att våga arbeta utanför boxen, och det är givetvis ett plus om man själv har lite djupare ämneskunskaper och kan hjälpa eleven vidare.
Två centrala begrepp i arbetet med särskilt begåvade elever är acceleration och berikning. Acceleration innebär att låta eleven arbeta på i ett högre tempo och beta av kurser eller årskurser. Berikning står för att bredda och fördjupa kunskaperna. På Hvitfeldtskas spetsutbildning arbetar de i första hand utifrån berikning.
– Vi erbjuder fördjupningskurser redan från årskurs ett. Detta förutsätter ett bra breddningsmaterial. I brist på sådant är den enklaste lösningen att låta eleven ta sig fram fortare i kurssystemet, vilket jag inte förordar främst.
Stödmaterial och läromedel
Henrik har varit med och tagit fram Skolverkets relativt nya stödmaterial för arbetet med särskilt begåvade elever i matematik. Han har också skrivit två läromedel. Det första, ”Problemlösningens grunder”, är just ett breddningsmaterial som kan användas som komplement eller extraläsning. Det är i första hand avsett för gymnasiet, men kan också användas i grundskolans senare del och på högskolan. Boken används som kursbok i problemlösning på Hvitfeldtskas spetsutbildning.
Det andra, ”Undersökande matematik”, utgår från kursplanerna för gymnasiets nationella matematikkurser och fungerar också som ett stöd i arbetet med särskilt begåvade elever.
– Boken utgör en bank med kursplansnära problem som alla elever kan arbeta med. Problemen är uppbyggda på ett sätt så att eleverna kan komma olika långt vilket gör att varje elev utmanas på sin egen nivå.
Särskilt begåvade har olika behov
En fördel med spetsutbildningen, som Henrik lyfter fram, är att de kan erbjuda flera ”kontaktytor” som bidrar till att fånga upp de elever som är särskilt begåvade: Genom att eleverna på spetsutbildningen går i samma klass så får de möjlighet att träffa likasinnade, de har två matematiklärare i varje klass vilket gör att de kan möta eleverna på olika sätt och de låter eleverna vara med i olika matematiktävlingar där de utmanas och kan komma i kontakt med matematikintresserade elever på andra skolor.
– Särskilt begåvade elever är olika och de har olika behov. Därför är det viktigt att försöka möta dem på olika sätt, utifrån olika infallsvinklar, säger Henrik.
