Anette Fredriksson är lärare i åk 2 på Askimsskolan. Hon jobbar med språkutveckling i klassrummet på flera sätt, bland annat med tyst läsning, skrivövningar, högläsning, modellering av läsförståelsestrategier, rim och ramsor varje dag.
– Vi jobbar också tematiskt på hela skolan – i år har vi ett vattentema. Det bygger på att vi har ett kollegialt lärande vid våra pedagogiska diskussioner. Vi diskuterar olika arbetssätt och uppgifter för eleverna och tar sedan med oss det ut i klasserna och anpassar utifrån ålder. Det går att jobba mycket med ord och begrepp och variera arbetssättet utifrån vilka texter vi jobbar med.
När Anette jobbar med texter med sina elever jobbar hon oftast enligt cirkelmodellen.
– I korta drag bygger den på att eleverna först lär sig hur en texttyp är uppbyggd och dess speciella drag. Vi går igenom det väldigt tydligt och strukturerat och om vi till exempel jobbar med beskrivande texter så läser vi många sådana. Vi lägger dem under dokumentkameran och tittar tillsammans på hur de är uppbyggda och sedan skriver vi texter tillsammans. Sista steget är att kunna formulera och skriva en sådan här text själv med hjälp av stödstrukturer, tex. en tankekarta. Det har varit ett väldigt bra arbetssätt för att få alla elever att komma igång i sin skrivprocess och bli tryggare i vad som förväntas av dem.
Specialpedagogen träffar alla elever
I årskurs 1 utför klassläraren kartläggningar både på hösttermin och vårtermin enligt Skolverkets “Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i åk 1-3”. Men redan i förskoleklass arbetar de språkutvecklande på Askimsskolan, med språkstimulerande lekar, rim och ramsor, samt en kartläggning enligt Bornholmsmodellen.
– Sedan gör förskolläraren en överlämning till klassläraren i årskurs ett, både på individ- och gruppnivå. I början av årskurs ett träffar jag alla elever och ser hur långt de har kommit in sin läs- och skrivutveckling utifrån screeningen som är gjord i förskoleklassen, berättar Britta Börjesson, specialpedagog.
– Jag tittar på den fonologiska medvetenheten, bokstavskännedom med mera och gör sedan en sammanställning som jag går igenom tillsammans med årskurs ett-läraren för att på grupp- och individnivå se var vi har våra elever och hur vi ska arbeta vidare med dem. ”Huret” är viktigt – hur gör vi utifrån det vi ser?
Var tredje vecka har Britta Börjesson hon inbokade samtal med pedagogerna och då bollar de pedagogiska tankar om hur de kan arbeta vidare utifrån det de ser.
– Sedan följer vi upp vid nästa tillfälle vi träffas så på det sättet fungerar jag som ett pedagogiskt bollplank, säger Britta.
Hon betonar vikten av att specialpedagogen jobbar nära verksamheten och finns med i klassrummet, för att fånga upp barn som inte ”kommit med på tåget” än. Samtidigt träffar hon en gång i veckan en liten så kallad språkgrupp med elever som inte kommit så långt i sin läs- och skrivutveckling och behöver mer språklig stimulans och lekar.
– I årskurs två fortsätter vi med kartläggning. Det handlar om läskedjor, läsförståelse och stavning och ser vi då att några elever inte riktigt är med på tåget vad gäller läsning så har jag så kallad läskurs eller intensivläsning under en period, vilket innebär att jag kanske träffar en elev fyra gånger i veckan.
Föräldrarna spelar en stor roll för barnens språkutveckling, menar Anette Fredriksson, och det är viktigt att de vet vad som händer i skolan och hur barnen kan få språkutvecklande stöttning.
– Jag går ut med information på vårt första föräldramöte och jag betonar hur viktig läsningen i hemmet är. Vi behöver få med oss föräldrarna, och jag ger dem tips, råd och verktyg så att de kan känna sig säkra i hur de ska stötta sitt barn – för det är inte alltid så enkelt.
Råden kan handla om att föräldrarna när de läser tillsammans med sina barn kan följa med med fingret så att barnen lär sig läsriktningen, att tillsammans prata om bilderna eller att läsa vartannat ord eller varannan mening. Det är också viktigt att föräldrarna hör av sig till läraren om det inte fungerar. Då behöver man ofta backa tillbaka och hitta ett mer lustfyllt läsande tillsammans.
Språkutvecklande satsning i stadsdelen
Stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo har satsat på språkutvecklande arbetssätt sedan flera år tillbaka; först genom den nationella läsa-, skriva-, räknasatsningen och sedan genom sina lokala språk- läs och skrivutvecklare som ingår i ett stadenövergripande nätverk som samordnas via Center för skolutveckling.
– Det har handlat om utbildningar i språk- och kunskapsutvecklande undervisning inspirerad av Teachers College vid Columbia University i New York och fortsatt arbete med läslyftet. Vi har också arbetat med att implementera Skolverkets bedömningsstöd i stadsdelen och med insatser för nyanlända genom kartläggningsmaterial som ”Bygga svenska”, berättar Elin Persson, språk-, läs- och skrivutvecklare i Askim-Frölunda-Högsbo.
Arbetet ser dock inte likadant ut på alla skolor i stadsdelen.
– Alla skolor har fått samma erbjudande och grundutbildning, men sedan har deras arbete baserats på pedagogernas egna behov. Vissa har till exempel haft studiecirklar i ämnesgrupper och de har då valt att fördjupa sig i till exempel genrepedagogik. Det gestaltar sig inte på samma sätt på skolorna eftersom de sinsemellan är olika och har olika behov.
