– Religionskunskap är en liten kurs och vi har inte utrymme att lägga till något mer, så vi behövde hitta ett annat sätt att arbeta med det vi redan gör, berättar Jonas Granath som är lärare på det samhällsvetenskapliga programmet. Och här såg vi en bra möjlighet att kunna samarbeta med bibliotekarierna.
Sagt och gjort så bjöd ämneslaget in bibliotekarierna till ett första idémöte. Att bibliotekarierna var med från början, att alla var med på lika villkor och att ingen hade några färdiga förslag bidrog till att det blev så bra.
– Ofta kommer vi in i slutet på planeringen när lärarna nästan är klara, och då kan vi inte bidra med lika mycket, berättar gymnasiebibliotekarie Karin Wessman. Nu kände vi oss väldigt välkomna och märkte att lärarna litade på vår kompetens.
Resultatet blev ett lektionsupplägg som hämtat inspiration från universitetsbibliotekens elevaktiva arbetssätt, kopplat till ALC (Active Learning Classroom) som bibliotekarierna tillsammans med Jonas arbetat om och diskuterat fram och tillbaka.
– Det var viktigt att det skulle bli bra och vara genomarbetat, säger Karin, och därför har det fått ta tid. Nu har vi ett färdigt lektionsupplägg och vi har haft en pilotlektion i Jonas samhällstrea. Vi ska göra vissa justeringar och prova i en tvåa också innan vi presenterar upplägget för de övriga lärarna.
Granskar sökresultaten
Lektionsupplägget går i korthet ut på att eleverna gruppvis får i uppgift att söka på varsin specifik fråga, där det inte finns något självklart rätt svar, till exempel ”Hur ser kristendomen på abort?”. Samma fråga ges även på engelska till en annan grupp. Sedan ska gruppen närgranska de fem översta träffarna, analysera dem, rangordna dem och så presentera och motivera sina svar. Därefter ska de söka på samma fråga men ändra meningen till mindre strikt språk för att se vilka resultat de får.
– Så istället för att granska texterna, granskade vi sökresultaten, säger Jonas. När eleverna hade presenterat sina resultat, kunde vi gemensamt reflektera över hur olika träffar man fick beroende på hur man sökte. Vad är åsikter, vad är fakta? Hur relevanta och hur säkra är källorna? Kan man lita på den här texten? Vem ligger bakom? Varför kom den här sidan högt upp i sökresultaten? Är det generella svar eller är det röster från en enskild person eller riktning inom religionen?
- Vad tyckte eleverna om lektionen?
– Jag blev överraskad över att eleverna var så väldigt aktiva, ambitiösa och intresserade, säger Karin. De verkade gilla uppgiften och bad om mer tid och trots att det var en 90-minuterslektion en fredagseftermiddag innan sportlovet så tappade de inte tempot någon gång.
– Att det är eleverna som jobbar, tänker, resonerar och presenterar gör att det sätter sig bättre än om någon bara föreläser om källkritik, säger Jonas. Även om eleverna redan är mycket källkritiska så tror jag att de fick med sig några viktiga lärdomar. Vi gjorde den här lektionen som en förberedelse inför att vi ska arbeta med några problematiska frågor i olika religioner.
- Hur är det att samarbeta om en lektion?
– Som lärare är det väldigt positivt att få in en annan yrkesgrupp i klassrummet, säger Jonas. Det blev nästan som ett tvålärarsystem. Jag fick tid att reflektera över vilka strategier eleverna använde, och det hade jag inte fått om inte Karin varit med.
– Det blev tydligt att vi kompletterade varandras kunskaper, säger Karin, och vi hade en öppen och bra diskussion. Vi var fler vuxna i klassrummet, vilket gav mer dynamik. Men man måste vara lite modig när man gör en sådan här lektion, för man vet inte vart diskussionen leder en.
”En ständig utmaning”
I grunden är det en enkel övning – att söka, källkritiskt granska träffarna man fått och slutligen diskutera resultaten. Själva strukturen går att använda i olika ämnen och för olika åldrar, och innehållet kan utgå från aktuellt kursinnehåll.
– Det är en ständig utmaning att få eleverna att förstå att det de lär sig i ett ämne också kan vara användbart i ett annat, säger Jonas. Man kan hoppas att de tänker på detta när de googlar i andra sammanhang – att den som söker ska finna, men att vad man finner beror på hur man söker. Eller som det stod i en av elevkommentarerna:”Stora skillnader beroende på hur sökorden formuleras. Källornas kvalitet varierar från högt till lågt, och verkar snarare vara graderade efter rubrik eller antalet besökare”.
