Christina Malmström och Camilla Stalvik arbetar till vardags som barnskötare på förskolor i Norra Hisingen respektive Östra Göteborg. Båda har jobbat länge inom förskolan och berättar att de blev intresserade av utbildningen av ungefär samma anledning.
– Jag såg det som ett bra tillfälle att utbilda mig vidare i min barnskötarroll, fördjupa mina kunskaper utan att läsa till förskollärare. Förskollärarutbildningen är flera år och jag var inte beredd att lägga så mycket tid, säger Camilla Stalvik.
Även Christina såg möjligheten att stärka sin kompetens i rollen som barnskötare.
– Jag behövde nya perspektiv för att komma vidare och ändå stanna kvar inom barnskötaryrket.
Ska kunna jobba mer systematiskt
Att förskolan arbetar språkutvecklande är viktigt, av flera olika skäl, tycker de. Barn som har ett annat modersmål än svenska kan behöva extra stöd och stimulans för att utveckla svenskan. En annan grupp barn som har nytta av språkstärkande lärmiljöer är de med språksvårigheter och språkstörningar. Men behovet finns också mer generellt.
– Numera hamnar barnen mycket vid surfplattor och datorer, och bokläsandet är inte så stort. Det gör att barnen tappar mycket av det språkliga och lär sig färre ord, säger Christina.
Syftet med utbildningen, som ges på halvfart under två år, är att barnskötarna ska kunna jobba mer systematiskt och medvetet med språkutveckling och vara ett pedagogiskt stöd i arbetslaget för att utveckla arbetssätt och lärmiljöer.
– Vi och förskollärarna har olika roller. Vi ska komplettera varandra, säger Camilla Stalvik.
Varvar teori och praktiska uppgifter
I utbildningen varvas teoretisk undervisning om språkinlärning med praktiska uppgifter i den egna barngruppen.
– Sedan reflekterar vi tillsammans. Det blir ett kollegialt lärande med kollegor från andra verksamheter och från andra kommuner. Vi ska mötas och dela erfarenheter, inte mätas, säger Christina Malmström.
Bland annat har de tagit bilder på olika lärmiljöer för att analysera dem och filmat sig själva ”in action” med barnen. En uppgift som väckt många nya tankar handlade om att identifiera ett språkutvecklingsområde utomhus.
– Utemiljön är ofta en situation man glömmer bort att man kan vara med barnen och mer aktivt ta del i samtal, säger Camilla Stalvik.
En aktiv pedagog gör skillnad
Christina Malmström berättar att hon fick en ”wow-upplevelse” när hon tog en mer aktiv roll i barnens lek i sandlådan, och tillförde material som väckte deras intresse.
– Jag blev som en magnet för barnens uppmärksamhet. Jag tror att det var på grund av att jag tog en mer aktiv roll, inte på själva materialet. Det blev en sådan interaktion mellan barn från olika avdelningar. Det jag tar med mig från detta är att det är bra att gå ur sin vanliga roll, observera och sedan prata om vad som hände i ett kollegialt lärande.
I utbildningen ingår också åtta veckor heltidspraktik på heltid, så kallad LIA, på en annan förskola. Camilla, som praktiserat på en förskola i Kungälv, tycker att det givit värdefulla perspektiv.
Gör praktik på andra förskolor
– Du har möjlighet att gå bredvid och bara observera, och det är inte möjligt på den egna arbetsplatsen. Det har gett mig jättemycket. Man reflekterar och får ett annan synsätt på sin egen verksamhet.
På grund av Corona-pandemin har Christina däremot valt att ändå göra sin praktik på sin egen arbetsplats.
– Även om det blivit så att jag fått jobba som vanligt så har jag ändå fått stunder att reflektera. Det har till exempel handlat om situationer där barnen är för sig själva, och de vuxna är en bit bort. Här finns det ju jättemycket möjligheter att jobba språkutvecklande.
I berättarkursen har de tillverkat egna sagolådor och fått lära sig hur man kan använda ”sagolek” för att dramatisera bokberättelser tillsammans med barnen. Den kursen lyfte också fram kroppsspråkets betydelse, hur viktigt det är att ha ögonkontakt och kommunicera med mimik och gester.
– Alla barn har ju inte det talade språket, och då är det viktigt att använda andra uttrycksformer, säger Camilla.
Berättande med många uttrycksformer
Något Christina tar med sig är hur hon kan göra barnen mer delaktiga vid högläsning.
– Du kan skapa mer relation till barnen i muntligt berättande om du använder öppna frågor, och inte ja eller nej-frågor. Vad tror ni kommer att hända? Varför tror ni att hen gjorde som hen gjorde? Frågan är mer hur och varför.
Båda är väldigt nöjda med utbildningen så här långt, och rekommenderar den gärna till andra.
– Det allra bästa är att få se att vi redan gör mycket som är väldigt bra. Men vi får också se vad som kan utvecklas, säger Christina.
När de tar examen 2021 hoppas de få användning för sin nya kompetens, och kunna bidra med kunskap, inspiration och stöd till kollegorna. Ett mål med utbildningen är att de ska kunna handleda kollegor.
De ser fram emot att ha en sådan roll, men med lite skräckblandad förtjusning.
– Det vill till att de som ska handledas inte ser det som kritik. Men har man ett bra klimat och förhållningssätt i arbetslaget ska man kunna handleda och ge varandra konstruktiv kritik för att jobba bättre mot barngruppen, säger Christina.
Läs mer om Förskoleförvaltningens satsning på fortbildning för barnskötare längre ner på sidan (Intervju med Lotta Forsberg, enhetschef på HR-avdelningen och rektor Helén Löfgren).
FAKTA om utbildningen:
Yrgo (Högre yrkesutbildning i Göteborg) är en yrkeshögskola som drivs av Utbildningsförvaltningen i Göteborgs stad. Alla utbildningar inom yrkeshögskolan svarar mot ett behov på arbetsmarknaden och tas fram i nära samarbete med olika branscher.
Utbildningen är kostnadsfri och deltagarna har rätt att ansöka om studiemedel genom CSN.
Sedan 2019 har Yrgo två utbildningar till specialistbarnskötare, den ena med inriktning språkutveckling och den andra med inriktning lärmiljöer. Båda ges på halvfart under två år. Ordinarie ansökningsdatum har passerat men det finns fortfarande möjlighet att skicka in en sen ansökan.
Läs mer om utbildningarna och hur du ansöker:
Specialistbarnskötare med inriktning lärmiljöer
Specialistbarnskötare med inriktning språkutveckling
Professionsutveckling för barnskötare ökar kvaliteten i verksamheten och gör barnskötaryrket mer attraktivt. Det säger Lotta Forsberg, enhetschef på Förskoleförvaltningens HR-avdelning.
– Vi behöver höja den totala kvaliteten och kompetensen i förskolan. Idag är det ganska ont om utbildade förskollärare. Höjer vi kompetensen hos barnskötarna så främjar det barnens undervisning. Att barnskötare erbjuds möjligheter att vidareutveckla sig inom sin profession, med stöd från arbetsgivaren, är också ett sätt att kunna behålla personal som verkligen behövs, säger hon.
Lotta Forsberg understryker att Yrgo-utbildningarna till specialistbarnskötare inte är tänkta att lösa bristen på behöriga förskollärare med högskoleutbildning.
– Det är ju två olika uppdrag i läroplanen för de båda yrkesgrupperna. Men vi behöver se barnskötarna och deras kompetens mer än vi har gjort, så att de också får känna att de har en progression och en karriärutveckling.
Helen Löfgren, som är rektor i Göteborg, sitter med i ledningsgruppen för Yrgos två specialistbarnskötarutbildningar tillsammans med Lotta Forsberg. Barnskötaryrkets status behöver höjas, menar hon.
– De är en kategori som ibland hamnar i bakgrunden i läroplanen men som är oerhört viktig för förskolan. Den här utbildningen gör att de blir ett komplement till all den kunskapen som förskollärarna kommer med.
Vad ska kompetensutvecklingen bidra till i verksamheten?
– Idag är de pedagogiska miljöerna oerhört viktiga, framförallt för barn som inte har det svenska språket med sig. På den förskola där jag arbetar finns det 23 olika språk. Att då både förskollärare och barnskötare har en kompetens kring hur man skapar miljöer som stödjer barnets lärande är guld värt, säger Helen Löfgren.
På sikt ska förskoleförvaltningen ta fram en kompetenstrappa för både förskollärare och barnskötare, som ska tydliggöra vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom de båda yrkesgrupperna. Om dessa ”trappsteg” också ska ha koppling till specifika titlar och hur de ska påverka lönesättningen finns det inget svar på än. Dessa frågor ska utredas och även samverkas med fackförbunden. Men generellt är det inte bara utbildningsnivå utan också den enskilda medarbetarens uppdrag och kompetens som ska ligga till grund för lönen.
