Utvecklingsmässan startade 2014, som ett sätt att sprida goda exempel.
– Det pågår fantastiskt mycket gott utvecklingsarbete på alla våra skolor och förskolor. Vi ville hitta en form för att lyfta de här goda exemplen på positivt utvecklingsarbete och få en kollegial dimension där lärare och pedagoger kan sprida detta till sina kollegor. Vi behöver vara stolta över skolans och förskolans arbete och ett sätt att stärka den känslan av stolthet är att visa upp det man faktiskt gör, säger Anders Andrén, sektorschef, Norra Hisingen.
Alla förskole- och skolenheter inom stadsdelen bidrar under två dagar med minst ett seminarium och en utställning.
– Lärare och pedagoger berättar om sin vardag, vad de gör inom ramen för årets tema lärmiljöer och hur de jobbar och inspirerar sina kollegor i stadsdelen, berättar Pia Börjesson, verksamhetsutvecklare IKT, Norra Hisingen.
I år hade även externa föreläsare bjudits in, Intraservice var på plats för att svara på frågor om digitalisering och teknik och Norra Hisingens kreativa återvinningscenter Returen ordnade workshops för besökarna. Andra som deltog var stadsdelens utvecklingsledare inom IT, stadsdelens olika nätverk, skolbibliotekscentralen m.fl.
Lärmiljö i flera former
Allt på mässan kretsar kring lärmiljöer.
– Vi tänker att lärmiljön på något sätt är den tredje pedagogen, som kompletterar och samspelar med pedagogiken. Vi vill hitta former för att bryta upp det mer traditionella klassrummet och se hur vi kan använda miljön så att den stödjer elevernas lärande, säger Anders Andrén.
Begreppet lärmiljö kan innebära många olika saker.
– En lärmiljö kan vara fysisk och handla om hur man möblerar, vilka tyg och material man använder och så vidare, men det kan också vara en social miljö, som handlar om hur vi tar hand om varandra, hur alla blir sedda och lyssnade till. Det kan också vara en digital miljö, där vi jobbar med digitala verktyg och bygger upp miljön med stöd av digital teknik till exempel. Hela detta spektrum av vad lärmiljö kan vara finns representerat på mässan. Att bygga pedagogiska lärmiljöer är också ett pedagogiskt utvecklingsmål i stadsdelen, tillsammans med kollegialt lärande som också ingår i vårt systematiska kvalitetsarbete, säger Pia Börjesson.
”Går inte att planera för tidigt”
Ett femtontal personer har ingått i den grupp som organiserat mässan, som hade över 1000 besökare i år.
– En driven projektorganisation har jobbat under lång tid för att organisera detta, men det handlar också om en stor mängd pedagoger, rektorer och förskolechefer som är villiga att ställa upp och visa upp sin verksamhet, säger Anders Andrén.Planeringen av mässan drar igång så tidigt som ett år i förväg, och viktigt är att hitta två studiedagar som ligger bredvid varandra så att det går att dela upp mässan i en dag för förskola, fritidshem och förskoleklass och en dag för grundskola. Sedan bildas en arbetsgrupp bestående av pedagoger, rektorer, förskolechefer, verksamhetsutvecklare och intendenter.
– Den gruppen har sedan planerat och byggt upp mässan sedan en termin tillbaka. Det är ungefär sex månaders arbete, som blir väldigt intensivt i slutet. En lärdom är att det aldrig går att börja planera för tidigt, säger Pia Börjesson.
Trots mycket arbete är det värt det, tycker hon, och menar att en förutsättning är att man tycker att det är kul. Att höra att det tas väl emot av besökarna är också något som bidrar till viljan att arrangera mässan.
– Jag hör hur pedagogerna diskuterar i korridorerna, att de har varit på intressanta föreläsningar och att de sitter ner och pratar med varandra. Man kanske har bytt skola, möter gamla kollegor och hejar på varandra. Det blir mycket prat och mingel i workshops områdena och det låter som att pedagogerna får med sig mycket härifrån.
En utvärdering är en viktig del av efterarbetet och ger projektgruppen chans att se vad de kan förbättra och gör annorlunda nästa gång. Alla besökande pedagoger och lärare får svara på frågor i utvärderingen.
– Utvärderingarna visar att en majoritet av pedagoger och lärare tycker att utvecklingsmässan ger mycket inspiration och är viktig i utvecklingsarbetet, säger Pia Börjesson.
