— Vi ville öka tillgängligheten och öka antalet behöriga till våra utbildningar. Sedan ligger det också i tiden med digitalisering. Vi vill utvecklas, vara moderna och erbjuda våra studerande de bästa möjligheterna för att lyckas, säger Sandra Andersson, utbildningsledare på yrkeshögskolan Yrgo i Göteborg.
I höstas genomfördes den första kursen med livesända lektioner. Det var en så kallad preparandkurs för de som saknar den särskilda behörigheten till kurserna inom transport och logistik. De studerande fick välja ifall de ville sitta i lektionssalen eller delta på distans via streaming. I klassrummet fanns en kamera som följde läraren Håkan Martinsson.
— Det gick jättebra. Jag var rädd för att tekniken inte skulle fungera. Men det flöt på bra, säger han och fortsätter:
— Utmaningen är att du har dels en klass framför dig och dels studerande som sitter på olika platser runt om i landet. Det gäller att ha dialog både med dem i klassrummet och dem på distans. Det var ovant i början men man kommer in i det. Man vänjer sig efter ett tag vid att vända sig till flera målgrupper.
Diskussioner på distans
De studerande på distans har möjlighet att ställa frågor i en särskild chat. Under de första tillfällena var det en extralärare som höll koll på frågor i chatten, men senare har Håkan skött chatten själv.
På sikt är tanken att de som läser på distans också ska kunna prata direkt via mikrofon.
— De som satt på distans blev en del av gruppen. Jag läste upp deras frågor, och det hände att andra studerande i klassen svarade. På det sättet kommunicerade de faktiskt indirekt med varandra, säger Håkan.
Yrgo har yrkeshögskoleutbildningar inom bland annat logistik, IT, besöksnäring, ekonomi, vård, hotell och bygg. De studerande kommer från hela Västsverige. Att erbjuda preparandkurser på distans är enligt Håkan en win-win-situation.
— Många av våra studerande på preparandkurserna har redan jobb och har kanske svårt att komma loss för att åka till lektionssalen. Särskilt de som inte bor i Göteborg. De ges nu en möjlighet att delta och sedan bli antagna till yrkeshögskoleutbildningarna. Samtidigt är det positivt för oss. Vi kan visa vad utbildningarna faktiskt handlar om. För många är det lite oklart vad en utbildning i till exempel spedition innebär. På en preparandkurs förstår man det bättre, säger Håkan.
Fler blev antagna
Jessica Johansson har deltagit på livesända lektioner, och tycker att det fungerade smidigt. Efter preparandkursen läser hon nu Internationell spedition.
Resultatet av höstens test med livesända lektioner blev att fler gick preparandkurserna och fler blev även antagna till en relevant yrkeshögskoleutbildning. I utvärderingar har de studerande sagt att det kändes flexibelt och enkelt att kunna följa lektioner via streaming. Den bilden bekräftas av Jessica Johansson. Hon gick preparandkursen i höstas och går nu Internationell spedition med inriktning miljölogistik.
— Jag ville prova det. Jag tyckte att det lät nytt och spännande. Jag streamade fyra lektioner. Den första på jobbet, de andra hemma. Det var väldigt smidigt och bekvämt. När jag hade frågor kunde jag skriva dem i chatten, säger hon.
Jessica bor i Göteborg, men tycker ändå att det var skönt att inte behöva åka in till skolan.
— Det blir inte alls samma stress på morgonen. Det är i princip möjligt att ställa klockan fem minuter innan lektionen börjar och sätta på datorn. Så lite lathet spelar såklart in också, säger hon och skrattar.
Ett första test
Yrgo ser den här första livesända preparandkursen som ett test. Syftet är att lektioner på fler kurser och utbildningar ska livesändas så småningom.
— Det här är framtiden. Vi kommer att behöva göra mycket mer av distansutbildning. Det behövs och det är också något som Myndigheten för yrkeshögskolan säger att vi ska göra, säger Karin Omsén, rektor på Yrgo.
På sikt är tanken att ett särskilt klassrum ska riggas permanent för livesändning. Upphandling av ny utrustning pågår. Bland annat ska de installera mikrofoner i taket som slås på och av beroende på vem som talar, och de studerande ska som sagt kunna delta direkt i diskussioner hemifrån.
— Det här skapar enorma möjligheter. Vi kan nå så många fler. Vi kan ha utbildningar på distans, de som är sjuka eller vabbar kan titta på lektioner och vi kanske kan nå ut till hemmasittare. Man skulle kunna tänka sig att det blir ett avstånd när de studerande sitter hemma, men jag tänker tvärtom att det leder till en större inkludering, säger Karin Omsén.
LeadMeet
LeadMeet är en mötesplats där rektorer inom UBF kan delge varandra erfarenheter inom digitalisering. I en trevlig miljö ges tillfälle till korta presentationer. Presentationerna är cirka sju minuter och efterföljs av en kort frågestund, vilket innebär att varje inslag blir högst 10 min.
— Det går att säga väldigt mycket på sju minuter. Men vår förhoppning är också att presentationerna leder till fördjupande samtal och nätverkande mellan rektorerna efter LeadMeet, säger Peter Stöök, utvecklingsledare på UBF.
Idén till LeadMeet föddes ur utvärderingen av kompetensutvecklingsinsatsen ”Leda digitalisering”. Där framkom att det fanns ett behov av fortsatt diskussion mellan rektorerna om digitalisering ur ett mer klassrumsnära perspektiv. Det första LeadMeet hölls i höstas och redan i vår planeras för ett nytt möte.
— Vi har fått bra respons. Detta ger rektorerna ett forum där de kan diskutera utvecklingsfrågor och lyfta blicken från de administrativa frågor som tar mycket fokus i vardagen, säger Peter Stöök.
Övre bilden: Sandra Andersson, Håkan Martinsson och Karin Omsén.
