Måltiden har alltid varit en viktig del av skoldagen på Lillebyns skola F-6, berättar Katarina Särnholm, rektor för F-3.
– Laddar man inte där så orkar man inte med skolan. Att knyta upp lärandet kring kost, hälsa och hållbarhet kring måltiden passar också bra – för äter gör vi ju allihop.
Att undervisa om kostens betydelse för hälsan och om hur vår matproduktion påverkar jorden och klimatet är en del i skolans uppdrag, som ingår i flera av kursplanerna. Men på Lillebyns skola har även kökschefen och måltidspersonalen en aktiv roll i elevernas lärande.
– Vi är ute i klasserna och pratar om varför det är viktigt att äta bra mat. Och varför det är bra att välja ekologiska grönsaker, vad det är för skillnad. Vi pratar även om djurhållning och varför vi har ekologiskt kött. För att bidra till en hållbar utveckling är det viktigt att börja redan i de lägre årskurserna, så att barnen kan välja miljösmarta och klimatsmarta livsmedel när de växer upp, säger Susanne Forsberg, som är kökschef.
Lockar eleverna att testa nya smaker
För att inspirera barnen att äta mer ”grönt” har köket introducerat Veckans grönsak på salladsbordet. Då serveras många olika variationer på en och samma grönsak, med olika smaksättning, tillagningsmetod och konsistens. Majs kan exempelvis presenteras i form av rena korn, rostad, som en majsailoi eller i en smaksatt polentakaka. Den här veckan står kål på menyn: grön, vit, röd och brun, strimlad, grovhackad, marinerad, inlagd, rå, förvälld, och i allehanda olika dressingar och blandningar.
– Veckans grönsak är bra för att få barnen att våga prova någon ny grönsak varje vecka. Många barn är kanske mest vana vid att bara äta gurka och tomat. Men om de får valmöjligheter hela tiden så ser vi att de vågar de prova och är mer öppna för att testa nya saker.
Lärarna involveras också i Veckans grönsak. På fredagen skickar Susanne Forsberg alltid ut ett faktablad om den aktuella grönsaken till alla pedagoger.
– Vi brukar prata om veckan grönsak i klassen, till exempel vad de vet om kål och vilka olika sorter det finns. Jag uppmanar barnen att prova något de aldrig smakat förut när de kommer till matsalen. Ettorna har också en egen liten trädgårdsodling, där vi bland annat har odlat grönkål. Så då kunde vi gå ut och tittade på den, säger Pernilla Niklasson, lärare i årskurs 1.
Pratar om matsvinn
Kollegan Martina Folkar Flohdin, som undervisar i årskurs 5, ser att måltiden och maten kan kopplas till undervisningen i flera av skolans ämnen.
– Det kommer in både i SO och NO, och i matematik, vad man köper och vilka alternativ som är bra ur olika perspektiv. Och i biologin kan man blanda in vad kroppen behöver för att vi ska kunna koncentrera oss på skolarbetet, säger hon.
Matsvinn är en fråga som pedagoger och kökspersonalen pratar mycket med eleverna om eftersom det påverkar klimatet och kostar pengar som istället kan användas för att utveckla måltiderna. Ibland kan köket bjuda på något extra, exempelvis en efterrätt, när det blivit pengar över. I skolans matsal finns en skylt med en glad eller sur smiley som signalerar hur mycket mat som slängdes föregående dag. Det blir väldigt konkret för eleverna.
Måste få provsmaka
Om eleverna ska våga smaka på nya rätter måste de dock ha möjlighet att få slänga rester, så det är en avvägning skolan måste göra.
– Vi delar maten i mindre bitar så de får provsmaka om de är osäkra på om de tycker om det, fram för allt när det gäller ny, vegetarisk mat.
Det viktigaste är att ha en dialog med eleverna, säger Susanne Forsberg.
– Vi är jämt ute i matsalen och pratar med dem, berättar om maten och ber om deras åsikter om rätterna. Tyckte de om gratängen? Vad var det som var gott, eller mindre gott?
– Är eleverna delaktiga har vi större möjlighet att få dem att tycka om den vegetariska maten. Vi kan anpassa smaksättningen och ändra matsedeln lite grann, även om den i stort ska vara samma i hela stadsdelen. Till exempel kan vi laga fyra olika sorters biffar och fråga eleverna vilken de tycker är godast.
Eleverna hjälper till i köket
Allra viktigast – ur både hälso- och hållbarhetsperspektiv – är ju att barnen tycker om maten.
– För det spelar ju ingen roll att vi har mycket vegetarisk mat om de inte tycker om det. Då missar vi ju effekten.
Varje läsår får eleverna också önska maträtter de skulle vilja se på skolmenyn, och några av mest populära önskemålen infrias. Spagetti och köttfärssås, tacos och kyckling i curry brukar ligga i topp.
Att låta eleverna vara med i köket och hjälpa till i matlagningen är en annan del av strategin för större delaktighet. I årskurs 3 får alla elever hjälpa till med att hacka grönsaker och förbereda salladsbordet, på ett rullande schema, och på loven är det fritidshemmets elever som tar över uppdraget.
Fem tysta minuter ger matro
Miljön i matsalen är viktig för hur barnen äter, visar erfarenheter bland annat från Lärande Hållbara Måltider. Lillebyns skola har ett medvetet tänk även om måltidsmiljön. Det första matgästerna möts av är det dignande salladsbordet, som ofta är lite extra pyntat, idag med höstlöv och levande ljus. Dämpande plattor i taket och skärmar som skapar avskilda rum i rummet ska ge en bättre ljudnivå och en trivsammare känsla. Under måltiden har alla klasser fem tysta minuter för att ge eleverna lugn och ro att äta.
– Då hinner de äta och smaka oavsett om de är långsamma eller snabba. Och det är ingen risk att man glömmer av att äta för att man pratar. Sedan sitter vi kvar en stund och då är det okej att prata. De får inte rusa ut på rast bara för de har ätit upp, säger Martina Folkar Flohdin.
På Lillebyns skola är både personalen och eleverna överlag mycket nöjda med skolmaten. Rektorerna och pedagogerna vittnar om att eleverna steg för steg vågar testa mer vegetarisk mat. Att påverka vanor och kulturellt förankrade tankemönster tar dock tid, och är en process som måste ske långsiktigt.
I det fortsatta utvecklingsarbetet har skolan nu ett samarbete med stadens resurs Lärande Hållbara Måltider, som ger fortbildning och stöd till måltidspersonal och pedagogisk personal.
– Det har hjälpt skolan att hålla fokus, säger rektor Katarina Särnholm. De jagar på oss på ett positivt sätt.
Elevernas önskelista – fem i topp:
- spaghetti och köttfärssås
- tacos
- kyckling i curry
- panerad fisk
- lasagne
Recept på populära vegetariska lunchrätter:
Vegetarisk Tacogratäng och Currygryta
Läs mer:
Hitta fortbildning, stödmaterial och inspiration på Lärande Hållbara Måltiders webbplats
