“Läxor ska ges av rätt anledning”

Läxor är ett av verktygen lärare använder i undervisningen, till exempel för färdighetsträning, repetition, som introduktion inför ett nytt ämnesinnehåll etcetera. Men även om hemuppgifter historiskt varit en del av skolans arbetssätt så har synen på läxor varierat, vilket också avspeglats i läroplanerna. I nuvarande läroplan nämns inte hemuppgifter eller läxor alls, utan det är en fråga som lärare och rektor nu själva får besluta om.  Skolverket har istället tagit fram material för stöd och inspiration, som bygger på forskning om när och hur läxor bäst stödjer elevernas lärande.

På Johannebergsskolan montessori, där eleverna är mellan sex och tolv år, har lärarna haft kollegiala samtal kring läxor. De har lett fram till att arbetslagen enats om ett gemensamt synsätt: läxan ska ha ett tydligt syfte – och den ska främja elevens lärande.

– Alla lärare i arbetslaget ska känna sig säkra på att de ger läxor av rätt anledning utifrån vad forskningen säger, säger Charlotta Andersson, som är lärare i F-2. Däremot har vi inga gemensamma rutiner kring hur läxor introduceras och följs upp.

Viktigt med förberedelser och uppföljning

I John Hatties stora metastudie Visible learning (2008) jämförs läxors effekt på elevers lärande med andra faktorer som lärarens tydlighet, formativ bedömning och återkoppling. Slutsatsen är att effekten av hemläxor är svagt positiv, men att det finns tydliga skillnader mellan yngre och äldre elever och mellan elever som presterar bra i skolan och de som presterar sämre.  För yngre elever tillför läxläsning mindre medan den kan ha en mycket mer positiv effekt för högpresterande elever på gymnasienivå.

Viktigast, oavsett elevernas ålder, är hur läxorna utformas, visar studien. Tydligt avgränsade, korta och av läraren kontrollerade uppgifter där eleven får regelbunden återkoppling har större positiv effekt på elevers lärande. Uppgifterna behöver förklaras så att alla elever förstår vad de ska göra, och varför, skriver Skolverket i sitt stödmaterial. Läxan ska också följas upp, och då gärna genom att den diskuteras i klassrummet.

Prioriterar läsläxa

Detta läsåret har Johannebergsskolan montessori valt att prioritera läxa i läsning för de yngre eleverna, eftersom en god läsförmåga är viktig för lärandet i alla skolämnena, och många av eleverna behöver träna mer intensivt för att få upp ett läsflyt.

I årskurs 3 innebär det att eleverna har en läsläxa varje vecka. Vera, som undervisar i årskurs 3-5, ger eleverna i läxa att läsa ett kapitel i en gemensam bok. Fokus ligger på mängdträning, men har tydlig koppling till den övriga undervisningen, vilket är viktig, menar hon. Inför läsningen av varje nytt kapitel har hon först en genomgång i klassen.

– Vi läser och samtalar kring texten. Vi använder olika lässtrategier och förutspår vad som kommer att hända i berättelsen, tar reda på nya eller svåra ord och uttryck, ställer frågor till texten, sammanfattar och gör olika textkopplingar.

Själva läsläxan är sedan att träna läsningen och få upp flytet, men utifrån att eleverna redan har förståelsen. När alla har läst kapitlet har klassen boksamtal i grupp.

Hur mycket tid den enskilda eleven behöver lägga på läsläxan beror på hur långt hen kommit i sin läsning.

– Någon kanske läser en sida fem gånger medan det räcker med en gång för en annan. Därför får eleverna tid för läsningen i skolan men de kan också ta hem boken och läsa hemma, säger Vera.

Alla elever kan inte få hjälp hemma

Att läsa högt för en vuxen är bra, därför att det ger direkt återkoppling och motiverar eleven att ta nya steg i läsutvecklingen. Men eftersom alla elever inte säkert har någon hemma som kan lyssna erbjuder skolan också möjlighet att läsa högt för en pedagog under läxhjälpstiden eller på fritids. Utgångspunkten är att alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar att klara uppgiften.

Charlotta Andersson, som undervisar i F-2, ger bara läsläxa till de barn som ännu inte har uppnått flyt i sin läsning. Lästräningen för de yngsta eleverna sker i nära samarbete med vårdnadshavarna, vilket hon tycker fungerar bra.

– När jag får en ny elev så kollar jag av med ett bedömningsstöd var eleven befinner sig i sin läsinlärning. Sedan pratar jag med föräldrarna och vi kommer överens om hur vi i skolan ska stötta eleven och hur hemmet kan bidra.

De elever som har knäckt läskoden läser både i skolan och hemma. Elever som är i början av läsningen har Lära läsa-böcker, som de också kan läsa individuellt hemma. När de läst boken tre gånger byter de bok.

Gör individuella överenskommelser med föräldrarna

– Vi gör individuella överenskommelser, antingen att barnet ska läsa högt för föräldern eller för läraren. Vårdnadshavarna kan till exempel ta ansvar för att barnet ska läsa minst en kvart om dagen. Och jag ser då till att de har tillgång till det som ska läsas.

– Det har givit väldigt bra resultat, eleverna har kommit igång och fått självförtroende. Och det har inte varit något problem att få med sig föräldrarna, säger Charlotta Andersson.

Definitionen av vad en läxa innebär är inte glasklar, tycker både Vera och Charlotta. Eleverna gör ofta en koppling till var någonstans uppgiften genomförs; allt skolarbete som görs hemma uppfattas som någon form av läxa. Lärarna utgår istället från uppgiftens syfte. Viss träning och repetition kan eleverna göra utanför klassrumsundervisningen så att lärarens tid med eleverna utnyttjas till uppgifter som kräver närvaro och stöd från läraren.

– En elev som varit sjuk och vill jobba ikapp hemma tycker kanske att hen har läxor. Jag tänker nog att om man vill jobba hemma så är det ju ett eget val och inte en läxa som läraren gett. Sen kanske jag inte tycker att man ska ta hem och jobba med vad som helst, säger Vera.

Tränar barnen i studieteknik

Mängden läxor anpassas till elevernas ålder och skolan försöker skapa en progression i utmaningarna.

– Vi tränar barnen väldigt mycket i studieteknik. Vi ger dem tydliga planeringar med bilder på det materiel de ska använda, de får välja vilken ordning de vill göra sina uppgifter och en arbetsgång att följa. De lär sig utvärdera sitt arbete ihop med läraren så de så småningom vet vad de kan, kan snart eller ännu inte kan, säger Charlotta.

I årskurs 3 är har eleverna generellt en läxa i veckan, läsning, och i årskurs 4 och 5 har de två, matematik och engelska. För Charlottas elever ökar kraven något i årskurs 2, när eleverna ska förstå och kunna mer.

– Då kan jag sätta upp deadlines för förhör i till exempel automatisering av matte-tabeller. Barnen kan ibland, på eget initiativ eller på förslag från mig, ta hem och öva om de inte känner att tiden i skolan räcker till eller att de vill jobba med annat i skolan.

Eleverna behöver vila och fritid

Kunskapsutvecklingen är viktig, men den får inte gå ut över eleverna behov av vila och fritid, menar Vera.

– Jag vill inte inkräkta på deras fritid. En del yngre elever är på fritids till klockan 18, medan femteklasseleverna kan sluta klockan 14. Att läsa i 20 minuter och träna på engelskaglosor är ändå en nivå som jag tror att de flesta klarar, det är inte för mycket.

Vissa elever väljer själva att ta hem skolarbete, för att de vill komma längre, eller för att de tycker det är roligt att visa föräldrarna vad de lärt sig. Då blir ”läxan” också en länk i kommunikationen mellan hemmet och skolan. En del föräldrar kan också be läraren att ge barnet hemuppgifter, för att det skapar rutiner och struktur för barnet, istället för att de ”sitter och spelar vid datorn”.

Dialog med föräldrar

– När vi har utvecklingssamtal har vi en punkt kring ”hur gör ni med skolarbete hemma?”. Hur mycket tid lägger ni? Och så har via en dialog kring vad som kan fungera bra för eleven. Ibland tolkar föräldrar och barn det som att de måste göra skolarbete hemma. Då kan jag få förtydliga, till exempel att de inte måste läsa hemma fem gånger i veckan om det känns för tungt, även om jag sade det på samlingen. Eller ”oj, sitter ni så länge med matten hemma? Det är inte rimligt.” Men jag vill inte heller säga ”ni får inte jobba med matten så mycket”. Barnet och föräldrarna måste också få göra sina bedömningar.

Att eleven får återkoppling på sin insats är betydelsefullt för lärandet generellt. Det gäller också för läxor. Redovisningar och läxförhör kan ge ett kvitto på ansträngningen, ett boksamtal i grupp likaså. Charlotta är mån om att ge feedback även på ”frivilliga” läxor.

– När ett barn ber om att få ta hem och göra klart något säger jag nästan alltid ja. Då vill jag att de tar med arbetet tillbaka till skolan så jag får se hur det gått. Jag ögnar då igenom uppgiften och ser om det är något barnet inte förstått eller missuppfattat. Men jag rättar inte. Jag funderar istället ut vad jag ska ge barnet för uppgift framöver för att hen ska förstå. Frågar de om det var rätt, så säger jag att nästan allt var helt rätt. Och berättar sen det som inte stämmer, så de förstår att jag verkligen är noggrann och bryr mig.

En av de bästa, individuella uppgifterna som hon ger sina elever är att berätta om något spännande de varit med om för klassen, till exempel om en resa de varit på.

– De får i uppgift att ta bilder och berätta. Det känns som den mest naturliga läxan och de får även träna sig i att tala inför klassen. Och det är väldigt uppskattat av klassen.