Regeringen har beslutat om förtydliganden och förstärkningar i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag i att stärka elevernas digitala kompetens. Förändringarna innebär förtydligande i skolans ansvar samt uppdateringar i examensmål och i kursplaner.
Gymnasiet påverkas även av ändringar i grundskolans, särskolans och vuxenutbildningens läroplaner. Skolorna ska följa de nya styrdokumenten från och med 1 juli 2018.
På webbplatsen UBF Digitalisering, fliken Material & Fortbildning, Förändringar i kursplaner kring digitalisering hittar du sådant som kan stötta och underlätta omställningsarbetet.
Översiktlig information
En av användarna av resursen är Calina Folme, rektor på Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för rörelsehindrade Göteborg.
– Innehållet ger en mycket bra översikt över vad digitaliseringen innebär för skolan. Den information som lärarna behöver ta del av finns också väldigt lättillgänglig på sidan.
Hon har utgått från lärresursen när hon har planerat de förberedande insatserna inom området digitalisering på skolan under det här läsåret.
– Då har jag haft stor användning av ”Material och fortbildning” vid workshops. Lärresursen har definitivt underlättat vårt arbete med att sätta oss in i ämnesplanernas förändringar och börja anpassa undervisningen efter förändringarna. Jag kan verkligen rekommendera denna sajt, som underlättar såväl lärares som skolledares arbete.
Stora förändringar i matematiken
Hon säger att när det gäller ämnesplanerna i matematik för gymnasiet så kommer kravet på att digitala verktyg ska användas att förändra undervisningen.
– Idag använder inte mattelärarna digitala verktyg i någon större omfattning och kompetensen i att använda till exempel avancerade miniräknare och kalkylprogram ser olika ut. Det krävs fortbildning och ett förändrat förhållningssätt i kurserna. Många av matematikkurserna ställer också krav på att eleverna ska lära sig tänket kring programmering och att programmera. Där behövs en hel del fortbildningsinsatser framöver.
Kravet på hur man undervisar i källkritik skärps inom samhällskunskap och historia.
– Lärarna ser att de behöver samarbeta mer (genom projekt) för att skapa utrymme för källkritiska diskussioner kopplade till exempelvis informationssökning på nätet. Lärarna upplever också att de behöver fortbildning i källkritik i och med den ökande digitaliseringen.
Kollegialt lärande nyckeln till lyckad implementering
I svenskämnet ser man förutom fokus på digital källkritik ett förändrat fokus på hur man ska förhålla sig till upphovsrätt och integritet vid digital publicering – så att man vet hur man kan använda andras material på korrekt sätt och hur man kan sprida eget material på ett säkert sätt.
– Detta fokus kräver också att lärarna läser in sig på lagar och regler och håller diskussionen levande i ämneslaget. Samtliga lärare ser här kollegialt lärande som nyckeln till att lyckas implementera digitaliseringen i undervisningen. De ser att de behöver tid för att dela erfarenhet och färdigheter med varandra men de behöver också stöd i att organisera för lärandet kollegialt, säger Calina Folme.
Kvalitetssäkrad information på sajten
Daniel Kanje är samordnare inom området digitalisering på Utbildningsförvaltningen i Göteborg och är tillsammans med Mattias Lindskog den som ansvarar för sajtens innehåll.
Han säger att ambitionen är att detta ska vara en i högsta grad levande webbplats.
– Den ska förändras i takt med omvärlden och vårt mål är att användarna ska hitta kvalitetssäkrad och nyttig information samtidigt som de ska kunna hitta något nytt varje gång de går in på sajten.
