– Mina elever har blivit bättre på att använda sig av strategier, de har blivit bättre på att utföra matematiska uträkningar i huvudet och har fått en ökad förståelse för bråk-, procent- och decimalform och hur det hänger ihop, säger Roland Andersson, förstelärare i matematik, som undervisar 6-9 på Lövgärdesskolan och är den som samlar in data från screeningsuppgifter och håller i matematikkonferenser på skolan.
Screeningarna har fått Roland Andersson att fundera mycket på sin undervisning och förändra
den på ett sätt som gör att eleverna bättre tar till sig undervisningen. Det handlar om att använda sig av nytt material, filmer på Youtube, nya undervisningsmetoder på tavlan, men framförallt att ha en dialog i klassrummet.
– En matematisk dialog går inte bara ut på algoritmer och enhetsomvandlingar, utan att rent muntligt kunna förklara vad man har lärt sig. Förut när jag höll genomgångar gick jag bara vidare och trodde att eleverna kunde och jag ställde kanske någon kontrollfråga för att få den bekräftelsen. Nu får jag eleverna att förklara med egna ord för mig och varandra vad de har lärt sig och visa att de har förstått. Det blir mer av en dialog och det gynnar alla i gruppen, oavsett nivå. Ju fler som lyssnar på varandra, desto mer lär de av varandra och får fler instrument att välja på.
Kollegiala samtal betyder mycket
Roland Andersson, matematiklärare på Lövgärdesskolan. Foto: Hanna Sandgren
Samarbetet och diskussioner med kollegorna är mycket viktigt för Roland Andersson.
– Samtidigt som jag genomför förändringar efter screeningarna har vi kollegiala samtal på skolan för att se hur vi kan hjälpa varandra i vår undervisning. Vi diskuterar vad vi kan göra annorlunda, vad vi behöver fortsätta med och vilka förändringar vi tror på.
Roland har märkt att när han pratar med sina kollegor som undervisar i andra årskurser ser de i princip samma resultat som han gör på sina elevers screeningar.
– De kritiska områdena, liksom styrkorna, är samma i min klass och i de andra årskurserna. Och utvecklingsområdena förbättras inte alltid mellan två screeningar – det tar tid. Vi tvingas konstatera att det blir oerhört viktigt att undervisa på ett sätt så att eleverna förstår undervisningen på ett tidigt stadium. Får man en osäkerhet inom ett visst område inom matematiken bär man med sig det i nästa årskurs och det tar tid att justera en felaktighet. Man måste först bryta upp det som var fel och sedan lära in på nytt.
Mellan screeningarna träffas matematiklärare från hela Angered på så kallade resultatkonferenser, något Roland Andersson tycker ger mycket.
– Vi ser att elevernas resultat är snarlika på våra skolor. Vi försöker tillsammans komma fram till om det finns brister i undervisningen, om det är samma brister på olika skolor och vad det i så fall beror på. Man får fler infallsvinklar och olika pedagogiska problem att fördjupa sig i, säger han.
Det kollegiala lärandet sker också i form av erfarenhetsutbyten och tips.
– Samtalet lyfts och vi kan till exempel dela med oss av något vi har gjort på vår skola, och andra blir nyfikna. Ibland vill de direkt testa själva och ibland avvaktar de och ser hur det går för oss först.
Materialet som används till screeningen är Förstå och använda tal av Alistair McIntosh, en bok som innehåller färdiga screeningar och tips till läraren.
– Där beskrivs vilka falluckor som finns i de olika momenten och McIntosh tar upp exempel på vanliga fel elever gör och hur jag som lärare kan jobba med dem. Boken är en handbok på det sättet, säger Roland.
Screeningen behövs när resultaten sjunker
Nils Johansson, matematiklärare på Vättleskolan. Foto: Hanna Sandgren
På Vättleskolan undervisar Nils Johansson i matematik och NO-ämnen i årskurs åtta.
– Screeningen är en möjlighet att se om och hur eleverna utvecklar sin taluppfattning och grundläggande matematik. I förlängningen handlar det om att anpassa sin undervisning för att stärka de delarna, säger han.
– Även om man som lärare känner till en viss problematik gör detta att man ser vidden av den och den blir tydligare. Screeningen är tydlig i sin resultatredovisning, men jag tycker ibland den är hård i sina bedömningar. Mina elever förstår inte heller alltid vad som efterfrågas i uppgifterna, säger Nils Johansson.
Nils Johansson poängterar hur viktigt det är att ha tid och förutsättningar för att hinna med screeningen.
– Ofta blir det en stress med allt som ska hinnas med inför de nationella proven och då hinner vi inte alltid lägga större vikt vid de områden där screeningen visar brister. Det har även varit stor omsättning på lärare i matten detta år. Alla har inte hunnit göra screeningen och vi har kanske inte haft uppföljning för ögonen som vi borde haft.
Samtidigt ser Nils Johansson att resultaten försämrats på hans skola de senaste åren, vilket visar att screeningen och uppföljningen verkligen behövs.
– Vi har sett att eleverna har sämre förkunskaper med sig från tidigare årskurser, och då blir det tungrott. Men vi har påbörjat ett arbete med att följa upp resultaten på screeningarna på ett bättre sätt än tidigare. I matematiksämnesgruppen träffas lärarna för klass 4-9 var fjärde vecka och där har vi en samsyn.
Det arbetet innebär bland annat att vid minst ett tillfälle i veckan ha diskussioner kring taluppfattning i klassen, och göra uppgifter som tränar grunderna. Det handlar främst om bråk, positionssystemet och decimaltal.
– Det tar tid, men det är viktigt att jobba aktivt med det.
Tips på fortsatt läsning
Förstå och använda tal av Alistair McIntosh, 2008.
Läs mer om matematikscreeningen i Angered: Mattescreening höjer resultaten i Angered
