– Det handlar om att få till ett systematiskt kvalitetsarbete vid enheterna, att få en samlad bild av fritidshem och att varje enhet reflekterar över sitt eget arbete. Sedan kan det sammanställas och analyseras även på sektorsnivå, säger Helena Adolfsson, utvecklingssamordnare i sydöstra Angered.
Kvalitetsbedömningen av fritidshemmen i Angered har utarbetats i ett samarbete mellan enhetschefer, områdeschefer och facket. Den bygger på en liknande modell för kvalitetsbedömning för förskolan och är nu inne på sitt tredje år. Kvalitetsbedömningen är en självskattning där rektorer bedömer sin verksamhet. Frågorna handlar om allt från personalens syn på och förhållningssätt till eleverna till hur den pedagogiska lärmiljön ser ut. Rektorerna får värdera den egna verksamheten, utifrån påståenden som är poängsatta på en skala mellan 1 och 3. Ett exempel är: “I vilken utsträckning har pedagogisk personal i fritidshemmet en tilltro till elevers egen förmåga vad gäller kunskap och lärande?”
Innehållet i självskattningen bygger bland annat på Skolverkets kunskapsöversikt Möten för lärande av Eva Johansson. Rektor får också svara på frågor om verksamhetens resurser. Har fritidshemmet specifika resurskrävande behov utöver de som resursfördelningsmodellen bygger på, till exempel många nyanlända och elever i behov av särskilt stöd? En annan fråga är: “Har fritidshemmet en planering som gör det tydligt hur verksamheten ska organiseras och genomföras så att den leder till en kontinuerlig utveckling av utbildningen?”
Helena Adolfsson, utvecklingssamordnare, sydöstra Angered. Foto: Hanna Sandgren
Om rektorerna svarar att de har specifika resurskrävande behov utöver de ordinarie behoven får de argumentera för sin sak tillsammans med övriga rektorskollegor och områdeschef.
– Vanligen kommer man då fram till att resursfördelningssystemet är rimligt när man ser det i relation till organisation och man ser om det finns förändringar som kan göras organisatoriskt för en bättre kvalitet. I sista hand är det områdeschefens beslut om man får tillskott eller om pengar ska omfördelas, säger Helena Adolfsson.
Handlar inte alltid om förändring
Påståendena som rektor ska värdera sin egen verksamhet utifrån har fokus på fyra områden: pedagogisk närmiljö i skolan, elevsyn, kunskap och lärande, samt jämställdhetsperspektiv.
– Rektorerna gör en bedömning av alla fyra områden och har sedan en dialog med sin personal om vad de sett och vad de ska fokusera på. Men det behöver inte nödvändigtvis handla om att förändra. Det kan lika gärna vara att man ska hålla kvar i något som man tror på, säger Helena Adolfsson.
Helena Adolfsson betonar vikten av att personalen samtalar med varandra, om frågor som hur en bra lärmiljö och en god elevsyn ser ut och vad det innebär att ha en god kvalitet.
– Många fritidshem har en ganska låg andel högskoleutbildad personal. Då är det jätteviktigt att ha de här diskussionerna och få reflektera kring begrepp som alla kanske inte har hört innan. Det väcker tankar som gynnar barnen, att personalen reflekterar över vad de gör när de jobbar. Vi behöver lära av varandra.
En väckarklocka för rektorerna
Kvalitetsbedömningen görs på våren och rektorn skriver sedan en rapport till områdeschefen om vilka insatser man ska göra för att utveckla och förbättra.
– Om till exempel en avdelning har en tvåa och en annan avdelning en trea – då kan de se vad de kan lära av varandra. Det är viktigt att rektorn inte håller självskattningen för sig själv utan har en dialog med personalen, så att de får en chans att få jobba för och få verktyg för att kunna uppnå en trea till exempel, säger Helena Adolfsson.
Helena Adolfsson beskriver kvalitetsbedömningen som en enkel modell, som ändå ger mycket.
– Det kan vara svårt att komma åt kvalitet i fritidshem. Dels är det inte en obligatorisk verksamhet för eleverna och dels tror jag att det är fler rektorer som har koll på skola än fritidshem. Då är det här ett ganska enkelt material, enkla frågor men som ändå täcker viktiga frågor i fritidshem. Chefer kan ganska snabbt svara på hur det ser ut. Det svåra är nog dialog och hur vi går framåt. Det är en jätteviktig del av att vara ledare för en pedagogisk verksamhet.
Hon tycker att det är bra att bedömningarna görs på våren, så att rektorerna kan se vad de behöver ta tag i inför nästa läsår.
– Det här blir en väckarklocka för rektorerna, att de behöver se över sin verksamhet och ha en dialog med sin personal. Bara det är en kvalitet – att prata om sin verksamhet och dem vi är till för. Om vi sedan ser saker som vi kan utveckla och gör det, är det också bra.
Resultat som kräver tid
En av de rektorer som använt kvalitetsbedömningen i sin verksamhet är Liselott Svedjeland, som just nu är tillförordnad områdeschef och tjänstledig från sin rektorstjänst på Tretjärnsskolan. I hennes fall har kvalitetsbedömningen inte lett till någon förändring av arbetet, men den utgör en summarisk del i det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmet, menar hon.
– I stort är det ett bra instrument för att kommunicera till huvudmannen kring kvaliteten i fritidshemmet. Det fungerar även som stöd för intern dialog på det egna fritidshemmet.
Hon har som rektor gjort självskattningen tillsammans med förstelärare, i dialog med kollegiet kring utvalda delar.
– Den har hjälpt mig att bedöma och kommunicera kvalitet, säger Liselott Svedjeland.
Även om kvalitetsbedömningarna inte gjorts under så lång tid, går det att se effekter, säger Helena Adolfsson.
– Många rektorer skattar sin egen verksamhets kvalitet något högre idag än när vi startade och färre svarar ja på frågorna om resurskrävande behov.
Rektorernas svar analyseras på Angeredsnivå, men resultaten är så skiftande att det inte gått att dra några generella slutsatser.
– Vi identifierar utvecklingsområden, men behöver fler år för att se sammanhang och effekter över tid.
Tips på fortsatt läsning
Möten för lärande av Eva Johansson, 2011.
Pedagogisk kvalitet i skolan – PQS av Gunni Kärrby, Sonja Sheridan, Joanna Giota, Anette Däversjö Ogefeldt och Åke Björck, 2003.
Utvärdering och utveckling i förskolan av Thelma Harms, Richard M Clifford och Debby Cryer, i svensk version av Mona Andersson och Ulla Löfgren, 2010.
