Ett stort antal nyanlända barn har de senaste åren börjat på Göteborgs förskolor. De kommer från många olika länder och bär på skilda erfarenheter. En del har upplevt krig och varit på flykt i flera år, andra är inflyttade från ett grannland och har redan gått på en förskola som liknar den svenska.
För att få kunskap om barnets bakgrund har förskolorna i stadsdelen Angered infört ett särskilt kartläggningssamtal. Det genomförs när barnet har gått på förskolan i ett par veckor.
– Det är mer detaljerat än ett vanligt inskolningssamtal. Vi frågar om barnets bakgrund och får reda på mycket om familjen som det är bra för oss att veta, säger Drazena Knezevic, förskollärare på förskolan Hammarkullegatan 3.
Ställer frågor om familjens bakgrund
Förskolan Hammarkullegatan 3 har använt sig av kartläggningssamtal i flera år. De hålls på ett språk som barnet och vårdnadshavarna förstår och syftet är att anpassa verksamheten efter de behov som barnet har.
De frågor som ställs handlar dels om familjens liv innan de kom till Sverige: hur de levde i hemlandet, om barnet gick i förskola eller motsvarande, hur resan till Sverige gick till och om barnet varit med om traumatiska händelser. Dels om hur deras nuvarande situation ser ut: är de asylsökande, vad har de för boende, vilka personer är viktiga för barnet och var finns de idag.
Drazena Knezevic brukar också låta vårdnadshavarna rita ett släktträd som de kan prata utifrån.
– Samtalen har varit väldigt givande för oss. Vi får en inblick i barnets historia och nuvarande situation. Det gör det möjligt för oss att planera en bättre verksamhet. Egentligen skulle vi göra sådana här samtal med alla barn och deras vårdnadshavare, säger Drazena.
I kartläggningssamtalen har det till exempel kommit upp att barnen är vana vid mer auktoritära förskolor och att de är i behov av särskilt språkstöd. Ett exempel från andra förskolor i Angered är ett barn som alltid blev rädd för skarpa ljud eftersom hen då påmindes om bombanfall.
Skapar bättre familjesamverkan
För att kartläggningssamtalen ska bli bra måste det finnas ett förtroende mellan personal och vårdnadshavare. De flesta föräldrar öppnar dock upp sig när de förstår att det är för barnets bästa och att personalen har sekretess.
– Det har även hänt att föräldrarna har börjat gråta och vi varit tvungna att bryta samtalet. Det finns många saker som det kan vara svårt att prata om. Men en psykolog som varit med i projektet ”Barnets bästa” brukar säga att det svåra redan har hänt, det blir inte värre av att vi pratar om det, säger Drazena.
Kartläggningssamtalen är oftast en dörröppnare som leder till att kontakten mellan förskolan och familjen blir bättre.
– För många är förskolan det första mötet med Sverige. Då är det viktigt med ett bra bemötande och att det är en trygg plats. När barnet ser att vi pratar och skrattar med föräldrarna skapar det en trygghet och då blir det också lättare med inlärning, säger Ulrika Boije, förskolechef på Hammarkullegatan 3.
Projektet ”Barnets bästa”
Kartläggningssamtalen är en följd av projektet ”Barnets bästa – för nyanlända barn i förskolan” som genomfördes av Angered under åren 2011-2012 i samarbete med bland annat Center för skolutveckling, stadsdelen Östra Göteborg och Göteborgs universitet. Syftet var att ta fram arbetssätt med vetenskaplig grund och sprida dessa till alla förskolor i stadsdelarna.
Projektets resultat är sammanfattade i en broschyr som finns tillgänglig på internet. Tre viktiga hörnstenar pekas ut: kartläggning, identitetsstärkande pedagogik och familjesamverkan. Identitetsstärkande pedagogik handlar om att ge barnet möjlighet att formulera och uttrycka sin egen livsberättelse och att få sin identitet, kultur och språk bekräftade. Familjesamverkan om insikten att familjen är barnets viktigaste sammanhang och att man därför stöttar barnet genom att fördjupa kontakten med och stötta familjen.
– Vi vill ge barn och föräldrar en bra landningsbana in i det nya landet. Tidigare har vi ofta fokuserat på brister, vad barnen har saknat. Men med det här förhållningssättet vill vi istället lyfta vilka erfarenheter, berättelser och förmågor barnet har med sig, och hur vi kan anpassa verksamheten efter det, säger Annki Beckman, verksamhetsutvecklare nyanlända i stadsdelen Angered.
Samarbetar med El Sistema
På förskolan Hammarkullegatan 3 går det drygt 70 barn. De flesta har ett annat modersmål än svenska. Därför har man lång erfarenhet av att arbeta språkutvecklande med både modersmålet och svenska språket, och har ett interkulturellt förhållningssätt.
– Integration handlar inte om att de ska anpassa sig till oss. Många av barnen här tillhör två kulturer och då måste vi skapa en miljö där de kan känna igen sig, säger Drazena Knezevic.
Förskolan har också en musik- och kulturprofil och samarbetar med El Sistema som startade sin verksamhet i Sverige i just Hammarkullen år 2010. Minst två gånger i veckan spelar de musik på förskolan, och de samverkar också med övriga förskolor och skolor i Hammarkullen.
– De nyanlända kommer direkt in i El Sistema. Musiken ger dem språket, gemenskap och självkänsla, säger förskolechefen Ulrika Boije.
