– Idag bombarderas vi av falska nyheter på internet. Det är viktigt att vi granskar källorna och funderar på vem som har lagt ut det här och varför, säger gymnasiebibliotekarien Karin Wessman.
Hon står i en föreläsningssal inne på Älvstrandens bibliotek och är i färd med att starta en baslektion i källkritik för eleverna i år 2 på Restaurangprogrammet på Ester Mosessons gymnasium. Under den 40 minuter långa lektionen går hon igenom begreppen äkthet, närhet, beroende och tendens, och använder sig av aktuella händelser och nyhetsartiklar för att exemplifiera.
En av dem handlar om nyheten att Sverige skulle förbjuda julbelysning på bilgator i städerna eftersom muslimer kände sig förolämpade av det. Den spreds över hela världen. Men egentligen handlade det om att Trafikverket hade beslutat att inte sätta upp julbelysning i vissa orter på av trafiksäkerhetsskäl.
Eleverna nickar igenkännande. De har stött på flera av de exempel Karin Wessman tar upp och är väl medvetna om problemet med kapade eller fejkade konton, falska nyheter, ryktesspridning, med mera på nätet. De har också arbetat med källkritik i flera olika ämnen tidigare, och förra året fick de lyssna på en föreläsning med Jack Werner från Viralgranskaren. Men det hindrar inte att det är viktigt att återkomma till frågan.
– Det är lätt att glömma bort källkritiken när man till exempel tittar på Facebook. Men det är jättemycket som inte stämmer. När man sedan pratar med kompisar om det kan de säga att det var fejk, säger Sara Jillgart.
Internet används i skolarbetet
Den här lektionen i källkritik är uppstarten på ett nytt arbete i samhällskunskapen där de ska skriva om en aktuell samhällsfråga.
– Mina elever söker information på internet. Det är nästan bara snabba googlingar. De letar inte efter faktaböcker i ämnet eller gör intervjuer. Därför är det väldigt viktigt med källkritik. Numera finns all information de behöver på internet. Men där finns också mycket felaktig information, säger Maja Eklund, lärare i samhällskunskap och idrott och hälsa på Ester Mosessons gymnasium.
Älvstrandens bibliotek ligger på Lindholmen och är ett gemensamt skolbibliotek för sju gymnasieskolor i närheten. Biblioteket ska serva cirka 4 000 elever och tar emot klasser från alla program: introduktionsprogram, studieförberedande och yrkesprogram.
– Vi är informationsspecialister. Vår roll är att främja kritiskt tänkande och ge eleverna verktyg för att hantera informationsflödet. De flesta vet vad källkritik är. Men i verkligheten är det inte så enkelt. Vi behöver lära alla att söka på internet och att förstå vad de hittar. Det är viktigt för dem att ha med sig både i och utanför skolan. Nätet är deras verklighet och vi behöver guida dem i den djungel det är, säger Karin Wessman.
Biblioteket ger undervisning i informationssökning, källkritik och källhantering. De kan ge både baslektioner, eller skräddarsydd undervisning utifrån lärarnas önskemål.
– Samarbetet mellan oss och lärarna är A och O. När vi får ta del av deras kursplanering och pratar med läraren är det lättare att göra något som passar, säger Karin Wessman.
Tydligt i styrdokumenten
Källkritik är tydligt framskrivet i läroplanerna. I Lgr11 och Lgy11 skrivs i kapitel 1 under rubriken Skolans uppdrag att ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
Källkritik återkommer också i flera ämnens syfte och centrala innehåll. Dessutom beslutade nyligen regeringen om en rad förändringar i styrdokumenten för att stärka digital kompetens. De förstärker skrivningarna om källkritik. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt att börja arbeta utifrån dem redan från 1 juli 2017.
– Våra elever är de som ska bära upp det här samhället i framtiden. De måste lära sig att kritiskt granska information, säger Maja Eklund.
För henne är det också en bonus att få komma iväg till biblioteket. Det blir ett miljöombyte för eleverna och de får en introduktion till biblioteket.
– Biblioteket ligger nära vår skola. Men eleverna hittar ändå inte hit på egen hand. Jag vill att de ska känna sig hemma här.
