• Vilka är de största utmaningarna du stöter på hos förskolorna kring hållbar utveckling?

– Det är hur vi får miljöarbetet att nå barnen. Den största miljöpåverkan vi har är att utbilda barnen, men det är svårt att mäta med siffror hur det når dem. Tänk vad spännande det skulle vara om man kunde koppla på ett forskningsprojekt som följde barn under hela förskoletiden för att se vilka kunskaper och perspektiv de får med sig.

– Ytterst har rektor det övergripande ansvaret för miljöfrågorna på sin förskola. Det finns även miljöombud på många förskolor, ett arbetssätt som hänger kvar från tiden när förskolorna tillhörde stadsdelsförvaltningarna. Miljöombudet är en person i personalgruppen som håller sig uppdaterad kring området miljö och delger och inspirerar vidare till sina kollegor.

– Vi vet att miljöarbetet ökar om man erbjuder resurser och stöd, att någon åker ut till förskolan och inspirerar personalen, till exempel kommer på ett APT. Ett önskeläge hade varit om det fanns miljöombud på alla förskolor som fick möjlighet att träffas och dela erfarenheter och kunskap mellan förskolor.

– Det finns redan mycket stöd att få från flera av stadens förvaltningar, inom olika områden. Kretslopp och vatten har till exempel en vägledning om hur man kan förebygga avfall på förskolan. Det kan handla om att minska användningen av plastpåsar, att ta bort sina engångstossor, att minska ner matsvinnet och restavfall. Ett 40-tal förskolor är igång med ett sådant arbete. På Göteborgs stads intranät har Miljöförvaltningen en temasida om miljöarbetet i staden med bra tips och exempel. Lärande hållbara måltider är en resurs som riktar sig till skolor och förskolor i alla stadsdelar och ger stöd för samverkan och pedagogik kring hållbar utveckling och mat.

  • Hur undervisar förskolorna idag kring hållbar utveckling?

– Det görs mycket miljöarbete ute i förskolorna, hela tiden, som vid matbordet där man för samtal med barnen om var maten kommer ifrån och varför det är viktigt att ta lagom mycket mat på tallriken. Man pratar om varför maten är viktig för kroppen och hälsan, och om varför det är bra att stänga av vattenkranen och inte låta det rinna. Barnen får vara med och sortera material för återvinning, och man använder återvunnet material i sitt skapande.

– När förskolorna är ute i naturen med barnen pratar man om kretsloppet, allemansrätten, djur och ekologi. De får möjlighet att utforska själva, till exempel kan barnen få gräva ner olika saker, som kapsyler och bananskal, för att se vilka som blir till jord och vilka som inte bryts ner. En del förskolor har egna odlingar i pallkragar, där barnen är med och planterar och skördar, och andra odlar i kartonger på fönsterbrädan.

– Det gäller att inte göra det mer komplext än vad det behöver vara. Att koppla de där små sakerna man gör i vardagen till läroplanen och miljöarbetet. I den reviderade läroplanen Lpfö18 (Skolverket, 2018) som började gälla första juli 2019 är det tydligt att förskolan ska arbeta med hållbar utveckling inom alla tre dimensionerna; den ekologiska, den ekonomiska och den sociala.

  • Vilka prioriteringar utifrån hållbar utveckling har förskoleförvaltningen arbetat med under det senaste året?

– Förskoleförvaltningen har gjort en kartläggning av vad förskolorna har gjort inom hållbar utveckling fram till idag, till exempel vilka som har gjort miljödiplomering, vilka som har jobbat med Grön flagg, hur långt förskolorna har kommit i arbetet med Giftfri förskola och i Lokalförvaltningens energisparprojekt ”Vi kan påverka”.

– I några stadsdelar har man haft egna miljöledningssystem, alltså en organisation och rutiner för hur alla verksamheter ska arbeta med hållbarhet och på en del förskolor gick personalen en grundläggande miljöutbildning.

– Miljöarbetet ska in i förskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete och i styr- och stödkedjan på ett sätt så att vi kan arbeta för att nå läroplansmålen samt stadens miljömål. Miljöförvaltningen håller på att ta fram ett gemensamt miljöledningssystem för alla verksamheter som vi kan anpassa oss till.

– När det gäller social hållbarhet så höll förvaltningen i början av december en förskolesummit, en konferens, på just det temat. Personal från förskolan, forskare, politiker, lärarutbildare och näringsliv, möttes och samtalade om förskolans betydelse för ett socialt hållbart samhälle och hur vi då tillsammans kan skapa likvärdighet för barnen i Göteborgs stad. I summiten ingick ett särskilt projekt där åtta förskolor arbetade med barns delaktighet och relation till platser i staden.

  • Hur skulle du vilja utveckla utomhuspedagogiken?

– Jag skulle vilja att alla förskolor får mer kompetensutveckling kring utomhuspedagogiken. Att de får mer inspiration ”hands on” om hur man kan arbeta mot miljömålen i läroplanen. Min erfarenhet är att utomhuspedagogiken ökar när man får kompetensutveckling. I Östra Göteborg, där jag arbetade tidigare, hade vi fortbildning med Botaniska trädgården. Där fick pedagogerna möjlighet till fortbildning, bland annat med temat maskar och jord, och material som de fick med sig till avdelningarna. Botaniska har även skolträdgårdar och mycket information på sin hemsida.

– Fördelen med utomhuspedagogik är att man är ute, man får naturlig rörelse, och kan få in många olika kunskapsområden i förskolan. Barnen lär sig att vara rädda om naturen och ha ett ekologiskt förhållningssätt.

  • Jag vet att du är involverad i Göteborgs stads nya fossilfria förskola som är den första i sitt slag i Sverige. Varför bygger vi en fossilfri förskola?

– Kommunfullmäktige har gett Lokalförvaltningen i uppdrag att bygga en fossilfri förskola och projektet är ett led i att skapa förutsättningar för att nå Göteborg Stads mål om en klimatneutral stad med en hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser år 2050. Det är ett pilotprojekt, tanken är att vi ska ta med oss erfarenheter till framtida byggen. Förskolan, som än så länge har arbetsnamnet Hoppet, kommer att ligga på Backa kyrkogata 11.

– Förskoleförvaltningens uppdrag med den fossilfria förskolan är att anpassa den pedagogiska miljön så att även den är fossilfri i den mån det är möjligt. Vi ska jobba med inredningen, med leksaker och möbler och allt annat som ska stoppas in. Planen är att den ska vara klar hösten 2021.

  • Vem är du nyfiken på?

Jag är nyfiken på Marianne Nikitidis Claesson som är HR-specialist på förskoleförvaltningen. Mina frågor till henne är:

  • Hur tar Förskoleförvaltningen hand om medarbetare som är/har varit borta från jobbet en längre tid och behöver rehabilitering tex arbetsträna, stödsamtal, sjukgymnastik m.m.?
  • Tar Förskoleförvaltningen emot personer som arbetar utanför förvaltningen för att de ska rehabiliteras/arbetsträna på våra arbetsplatser? På förskolor och på kontoret Gamlestads torg?
  • Hur ser mångfalden ut bland anställda inom Förskoleförvaltningen? Ute på förskolorna och på kontoret Gamlestads torg?

Tips på stödmaterial om hållbar utveckling:

Giftfri förskola

Temasida för Miljöarbete i staden

Göteborgs botaniska trädgård – sidor för Barn och skola

WWF – förskola på hållbar väg

WWF lekhäfte (pdf)