Det var några hundra lärare som under fortbildningsdagen samlades ämnesvis på de olika skolorna. Respektive rektor tog emot på sin skola, och där fanns också värdlärare som höll i gruppdiskussionerna. Med utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd ”Betyg och betygssättning” diskuterade lärarna frågor som ”Hur dokumenteras olika examinationsformer?”, ” Hur hjälper vi eleverna att tolka kunskapskraven?” och ”Hur jobbar ni för att säkerställa en likvärdig bedömning i kurser med och utan nationella prov”?
Från rektorsnätverk till lärarkonferens
Martin Jonson, rektor på Polhemsgymnasiet berättar att rektorerna på de aktuella skolorna länge har haft ett nätverk för att samarbeta och diskutera olika frågor.
– Nu tyckte vi att det var dags att involvera lärarna. I grund och botten så handlar det om att kvalitetsgranska och rättssäkra betygsättningen och motverka eventuell betygsinflation, för elevernas skull.
På Sigrid Rudebecks gymnasium träffades lärare i matematik, idrott och samhällskunskap.
Gabriella Bengtsberg
– Det här är jättekul! Det är alltid intressant att höra hur andra tolkar betygskriterier och de allmänna råden. Synd att man bara hinner skrapa på ytan, men förhoppningsvis kan det bli ett långsiktigt samarbete, säger Gabriella Bengtsberg som är lärare i samhällskunskap på Hvitfeldtska gymnasiet.
– Det är ett brett område och väldigt ambitiösa frågor.
En av mattegrupperna diskuterade bland annat hur man ska förhålla sig till resultatet på nationella proven i förhållande till andra prov, att delproven har så olika svårighetsgrad olika år samt hur man fördelar de olika kurserna över tre år.
– Det bästa med dagen är själva utbytet. Vi upplever ju samma saker men hinner inte prata med varandra. Det här är inte för allmänt, utan tillräckligt specifikt för att vara intressant. Vi var överens i det mesta, men det blev en liten diskussion om hur svåra förberedelseproven inför nationella prov ska vara. Det visade sig att vi utgick från olika elevgrupper, så egentligen var vi överens. Vi ställde oss också frågan om man kan bedöma på andra sätt än genom skriftliga prov, och i så fall hur.
Samhällslärargruppen startade sin diskussion i undervisningens utformning och hamnade sedan i hur dokumentationen skiljer sig åt mellan de olika skolorna. Det visade sig att den såg väldigt olika ut.
– Det är mer intressant att utbyta erfarenheter än att komma fram till resultat, säger de. Samhällskunskap är en stor kurs med mycket innehåll. Man gör lite olika, anpassar sig efter elevgrupperna och väljer olika ämnen att fokusera på.
Martin Sjögren
Mattegrupp 2, som bland annat diskuterade hur man ska göra med kompletteringar för elever som missar nationella prov, insåg att de hade ganska stor samsyn.
– Det händer att eleverna säger att ”På den skolan får man göra det”, men vi har diskuterat och kommit fram till att vi gör likadant.
Det känns skönt. Däremot kan vi ha olika förutsättningar som påverkar, bärbara datorer till exempel.
Martin Sjögren är lärare på Sigrid Rudebecks gymnasium. Han säger så här om dagen:
– Det är så bra att få utbyta tankar. Man får inspiration, tar del av goda exempel och man märker att det finns stor kunskap i rummet. Men sådant här får sjunka in och tankarna kommer ikapp en så småningom.
Johan Lundqvist på Polhemsgymnasiet har varit med på det här tidigare, för fem-sex år sedan.
Johan Lundqvist
– Det bästa med dagen är diskussionen och utbytet med kollegorna. Som pedagogiskt verktyg behöver det dock vara mer kontinuerligt. Nästa gång skulle det vara intressant att konkretisera frågorna och diskutera utifrån olika elevarbeten.
Viktigt att lära av varandra
Martin Jonson, rektor på Polhemsgymnasiet, varför är det så viktigt att träffas och diskutera?
– Det är alltid positivt att träffas även om man inte tycker likadant. Vi har diskuterat betyg på våra egna skolor, men nu vill vi se hur de andra skolorna gör – om vad som är lika och vad som skiljer sig åt. Dessutom är det en fantastisk tillgång för de som är ensamma lärare i sitt ämne på skolan. Nu får man chansen att diskutera med andra lärare som undervisar i samma ämne.
Varför just dessa skolor?
– Vi är alla teoretiska gymnasieskolor med samma kategori av elever. Våra elever har kontakt med varandra, inte minst när det gäller betyg. Att skolorna är kommunala eller fristående är en onödig inbyggd motsättning och vi vill försöka bryta den barriären. Oftast är det inte så stor skillnad och det är viktigt att lära sig av varandra. Vi ser det som en vinna-vinna-situation. När det gäller fortbildning kan vi samarbeta, men på gymnasiemässan kan vi konkurrera med varandra, skrattar Martin.
Vad hoppas ni rektorer på att dagen ger?
– Att lärarna känner att de får ut något av dagen. Lärare som är tryggare i betygssättningen, större rättssäkerhet, kanske en aha-upplevelse för någon. Gruppernas svar ska mynna ut i en rapport och det ska bli väldigt spännande att läsa den. Först då vet vi hur vi ska gå vidare.
