Sverige, liksom alla länder i världen, är beroende av vad som händer på global nivå. Många av de största samhällsproblemen, som till exempel klimatförändringar, flyktingströmmar, terrorism och ekonomiska kriser, kan inte hanteras av enskilda länders regeringar, utan behöver lösas gemensamt på den internationella arenan. Eftersom hoten och utmaningarna dessutom är komplexa och nära länkade till varandra, måste insatser göras på flera olika fronter parallellt. Vi måste både förebygga fattigdom och konflikter, värna om demokrati och mänskliga rättigheter och anpassa vår konsumtion till jordens resurser och naturens ekosystem.
Mycket i förskolans uppdrag har idag en global dimension, och är kopplat till internationella överenskommelser. Förskolan ska bland annat lägga grunden till ett växande intresse och ansvar för hållbar utveckling, något som FN:s medlemsländer satt upp gemensamma mål för.
Förskolan har viktigt uppdrag kring hållbarhet
För Ingrid Engdahl, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet, är hållbar utveckling och barns rättigheter två områden som ligger henne nära. I hennes engagemang som projektledare och Europaordförande i OMEP, en fristående internationell organisation som arbetar för att förbättra barns rättigheter och livsvillkor, är det just dessa frågor som står i fokus. I höst är hon inbjuden att vara huvudtalare på Förskolesummit i Göteborg, en mötesplats för förskolepersonal, politiker och näringsliv kring förskolans roll i samhället, arrangerad av förskoleförvaltningen i samarbete med Svenska OMEP.
Att förskolan fått ett tydligt uppdrag när det gäller hållbar utveckling tycker hon är viktigt, av flera skäl. Ett är att barn har rätt att vara delaktiga i frågor som rör deras framtid. Dessutom är det viktigt vilka attityder och beteenden barn får lära sig under uppväxten, eftersom det kommer att påverka mänsklighetens möjligheter att skapa en bättre värld.
– Barnen ska få lära sig att de val man gör i vardagen kan påverka mot en hållbar utveckling. Och det är barn suveräna på. De är fantastiska på att se att ”det här kan man inte fortsätta med”. Eller ”det här är slöseri, det här måste vi göra på ett nytt sätt”.
Barn kan påverka andra
Barn har många tankar och idéer om hållbarhet. Det visar bland annat ett internationellt förskoleprojekt som OMEP genomfört i 37 olika länder och där pedagogerna ställde samma fråga till barnen: Finns det något här i förskolan som inte är hållbart? Pedagogerna, som ibland var ganska tveksamma till att barnen skulle kunna greppa ett så komplicerat ämne, blev överraskade av hur många kloka tankar och kreativa förslag på lösningar som kom fram.
– Barnen såg direkt vad som inte var hållbart. Forskning visar också att barn gör mer rätt än vuxna i valsituationer som handlar om ekologi.
– Vi ser vilken kraft det får när ett barn formulerar sig. Utgår man från barnens frågor så blir det inte heller laddat med moraliserande eller politiska värderingar.
Barnens beteende och attityder kan i sin tur påverka andra, mer än vi kanske tror.
– När små barn lär sig nya saker i förskolan så går de hem och lär upp familjen! Så har det varit sedan förskolan bildades i Sverige. Förskolan har till exempel lärt barnen hur man ska tvätta händerna, om vad som är sund mat. Ett sådant här fostransutbyte mellan hem och förskola har skett i alla tider.
Viktigt att visa hur barn kan påverka i vardagen
Vuxenvärlden behöver ge barnen möjlighet att utveckla handlingskompetens, säger Ingrid Engdahl. För pedagogerna i förskolan är det viktigt att visa på möjligheter till förändring i vardagen.
– Pratar man inte med barnen om det som är svårt, så att de får bearbeta det, så kan det skapa ångest. Det är viktigt att de vuxna kring barnen är engagerade och visar att valen spelar roll. Barnen behöver få utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling. Och då gäller det att de vuxna ställer upp.
Hon nämner Greta Thunberg som ett lysande exempel på att unga människor faktiskt kan göra skillnad, bara genom att göra sina röster hörda. Endast 16 år gammal har Greta Thunberg inspirerat hundratusentals ungdomar – och även makthavare – världen över att agera för kraftigare åtgärder mot klimatförändringarna.
– Skolstrejkerna är den största ungdomsrörelse vi har sett. Jag tror att det stora problemet när det gäller hållbar utveckling, och social hållbar utveckling, är de vuxnas föreställningar. Att vi lärt oss skärma av.
Förskolan lägger grund för social hållbarhet
Hållbar utveckling har tre dimensioner. Utöver den ekologiska dimensionen behöver samhället också vara socialt och ekonomiskt hållbart. ”Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader”. Det är ”ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen”. (Källa Folkhälsomyndigheten)
Hur kan då förskolan jobba kring social hållbarhet? Ingrid Engdahl förtydligar att det inte bara handlar om att barnen ska få lära om social hållbarhet.
– Man kan säga att förskolans verksamhet i sig ska bidra till ett socialt hållbart samhälle. Ett socialt hållbart samhälle tar ansvar för att alla barn får möjlighet att leka, utvecklas och lära. Det är förskolans uppdrag.
Verksamheten ska alltså både ”praktisera” och undervisa om tolerans och jämlikhet.
– Att försvara människans lika värde är något vi jobbar mycket med i förskolan. För mig är social hållbarhet att ta bort det som leder till ojämlikhet. Det handlar om likvärdighet i förskolan och om hur stor variation som tillåts.
Hon är övertygad om att förskolan kan påverka barnens föreställningar och ”moraliska kompass”. Som exempel tar hon en förskola i Majorna i Göteborg, som jobbat aktivt med genusfrågor.
– Pedagogerna upptäckte att barnen lekte på ett könsstereotypt sätt, och att de tänkte könsstereotypt kring vilka yrken som män och kvinnor kan ha. Då gjorde man ett lekprojekt med pappersdockor som kunde ha olika uniformer och yrkestypiska kläder. Och så köpte man in mer könsneutralt material.
Efter några månader märkte pedagogerna att barnen tänkte på ett nytt sätt.
– ”Jag visste inte att tjejer kan bli brandmän”, sa ett av barnen. Vi vuxna tar ofta för givet att barnen vet det vi vet, menar hon.
Ökade klyftor minskar likvärdigheten
Förskolans läroplan och värdegrund ligger väl i linje med vad som krävs för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Men det finns tyvärr andra krafter som motverkar social hållbarhet i Sverige, menar Ingrid Engdahl.
– Jämlikheten minskar och klyftorna mellan olika grupper i samhället har ökat. I vissa miljonprogramsområden är medelinkomsten hälften så hög som i villaområdena. Där är också hälsan sämre. Därför är det viktigt att kvaliteten på förskolans omsorg och undervisning är likvärdig, oavsett var barnet och familjen bor.
Att personalen är välutbildad är särskilt betydelsefullt på förskolor i de socialt och ekonomiskt missgynnade områdena, om förskolan ska kunna ha en kompenserande och kompletterande roll. Men idag är dessvärre situationen den omvända. I miljonprogramsområdena är utbildningsnivån bland personalen lägre.
– Idag har vi så mycket strukturell ojämlikhet att det är svårt att säga att vi har en likvärdig förskola.
Hon tycker att politikerna måste våga prioritera resurserna dit där de behövs.
– Det är en ödesfråga med resurser till förskolan. Om man har 12–15 barn på tre heltidspersonal klarar man kanske uppdraget. Men ofta är barngrupperna betydligt större, och det är färre vuxna per barn. Barnen behöver få ett sammanhang där det goda livet kan rymmas.
Attitydförändringar och reformer förbättrar förutsättningarna för hållbarhet
Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige. Kommer det att innebära att barnens röst faktiskt blir starkare?
Ja, det tror och hoppas Ingrid Engdahl.
– I barnkonventionen har utsatta barn särskilda rättigheter, till exempel barn som är utsatta för vanvård eller misshandel. När barnkonventionen blir lag måste samhället visa att man till det yttersta av sin förmåga försökt ge barnet vad det har rätt till.
Hon tror också att lagen kommer att göra det omöjligt för kommuner att säga upp ett barns förskoleplats på grund av att föräldrarna inte betalat avgiften, eller förhindra att barn förlorar sitt hem om föräldrar inte kan betala sin hyra.
Från den 1 januari måste det i Göteborg och alla andra kommuner göras barnkonsekvensanalyser innan beslut tas som påverkar barn.
Så småningom hoppas hon på en attitydförändring hos de vuxna, som innebär att vi ser att barns behov måste väga tyngre än vuxnas, till exempel när vuxnas ohållbara lyxkonsumtion drabbar barnens framtid.
Ingrid Engdahl hoppas också på nya reformer som ska göra förskolan mer likvärdig, för alla.
– Vi forskare och lärarutbildare har just lämnat ett upprop till utbildningsminister Anna Ekström med krav på en ny ”Barnstugeutredning”. Förskolans likvärdighet, finansieringen av förskolan liksom hur vi ska få tillräckligt med utbildade förskollärare och barnskötare måste utredas brett och på ett grundläggande plan.
En reform som skulle skapa bättre kvalitet i förskolan – och större social hållbarhet – är 30-timmars arbetsvecka med bibehållen lön för föräldrar med yngre barn, menar hon.
– Då skulle vi kanske inte heller ha den stora närvaron på förskolorna som sliter på personalen. Även fast anställda vikarier skulle vara positivt för förskolan.
Förskolesummit en chans att möta beslutsfattare
På Förskolesummit kommer hon att medverka i rundabordssamtal och ser fram emot att få prata direkt med beslutsfattare.
– Jag hoppas få sitta med politiker och företrädare från näringslivet och få prata om de här frågorna, få utmana dem. Barn som går i välfungerande förskolor blir ju en bra arbetskraft när de blir vuxna. I förskolan kan barnen inte skolka – så där har vi möjlighet att lägga en bra grund.
Om begreppet hållbar utveckling
Begreppet hållbar utveckling, som skapades av FN:s världskommission för miljö och utveckling 1987, är ett sätt att försöka beskriva de komplexa globala framtidsfrågorna som världens länder måste lösa tillsammans. Lite förenklat handlar en hållbar utveckling om att ge alla människor på jorden, både dagens invånare och kommande generationer, möjlighet att må bra och att kunna ta ansvar för sig själva, varandra och vår planet.
Fram till 2030 har FN satt upp 17 globala mål som rör bland annat människors hälsa, tillgång till utbildning och sociala trygghetssystem, migration, klimatförändringar och behovet av samverkan mellan alla olika sektorer i samhället.
Konferens om barns plats i staden
På konferensen Förskolesummit 2019 lyfter staden fram goda exempel och skapar idéer kring hur vi arbetar med det kompensatoriska uppdraget i förskolan. Konferensen går av stapeln på Lindholmen den 5-6 december 2019.
Temat är Barns plats i staden, med inriktning på förskolans utveckling kring social hållbarhet. Syftet är att lyfta förskolans goda arbete samt öka kunskap, skapa inspiration och kreativa utvecklingsidéer. För mer information kontakta: forskolesummit@forskola.goteborg.se
