– Att kunna flera språk är som att ha en guldskatt, det är vi helt övertygade om. Förutom att det ökar möjligheterna till högre utbildning ger det också flera chanser till jobb då man blir efterfrågad i arbetslivet, säger Ashraf Pishdad, förskollärare på avdelningen månen på Persiljegatans förskola.
Inspirationen till projektet kom från Skolverkets kompetensutveckling Läslyftet. På avdelningen jobbar två förskollärare och en barnskötare, och alla i arbetslaget har andra modersmål än svenska. Totalt finns det åtta språk representerade på avdelningen.
Arbetslaget ville ta tillvara barnens flerspråkighet i sin planering, och fördjupa sig i uppdraget från läroplanen att utveckla både det svenska språket och modersmålet. Pedagogerna har placerat ut böcker på olika teman och modersmål på avdelningen för att göra dem synliga och lättillgängliga. Men framför allt har de gjort barnen mer delaktiga i högläsningen.
Tillverkar sina egna böcker
Till bokprojektet valde pedagogerna ut några böcker som de läste för barnen vid flera tillfällen. De barn som ville fick välja ut sin favorit, som de sedan fick ta med hem för att läsa tillsammans med sina familjer. Barnen fick sedan tillverka egna flanosagor av sina favoritböcker genom att kopiera boksidor, klippa ut bilderna, numrera sidorna och limma fast flanellografkartong på baksidan. Med hjälp av dessa bilder berättar de sagan för sina kompisar, antingen på svenska eller på sitt modersmål.
Pedagogerna hjälper till och ställer frågor till barnen för att hjälpa dem att återberätta det viktigaste och att göra det i logisk följd. På det här sättet lär sig barnen bland annat att urskilja hur berättelsen är uppbyggd och se den röda tråden.
– Vi ser glädje, stolthet och att ögonen lyser när barnen läser sina böcker inför gruppen. Det stärker deras självkänsla, säger Josefina Barrvik, förskollärare. Intresset hos barnen har varit stort. Från början var det bara de äldsta barnen som var med, men fler och fler har blivit intresserade och anslutit sig.
När flera barn ville läsa samtidigt fick pedagogerna skapa lässcheman, som de satte upp på de olika läsplatser som finns på avdelningen.
– Vi läser på detta sättet nästan varje dag, och det händer ganska ofta nu att barnen byter böcker med varandra och läser spontant för varandra. De berättar och kommenterar ofta vad som står i både de egna och kompisarnas böcker och föredrar ofta läsning framför andra aktiviteter. Några börjar känna till olika boktitlar och författare, och barnens intresse för bokstäver och hur orden är uppbyggda har ökat. Vi märker också att de känner sig tryggare med att prata sitt modersmål med kompisar som har samma språk, enligt Josefina.
Föräldrarnas medverkan betydelsefull
Ashraf Pishdad och Josefina Barrvik betonar vikten av att föräldrarna är delaktiga i arbetet. Barnen tar hem och läser sina ”egengjorda” böcker. I avdelningens hall har personalen satt upp lappar med fakta om varför det är viktigt att läsa för sina barn, och de har också skapat ett system där föräldrarna kan låna hem böcker på olika språk för att läsa för barnen.
– Vi ber också föräldrarna att översätta och berätta på sina språk. Då känner de sig mer delaktiga och det ökar samarbetet med oss här på förskolan, säger Ashraf Pishdad.
En utmaning i arbetet har varit att det ibland finns olika föreställningar och uppfattningar kring flerspråkighet och tvåspråkig utveckling hos arbetslaget och hos föräldrarna. Vi försöker förmedla till föräldrarna att en stimulerande språkmiljö är målet för alla barn, oavsett om barnen är en- eller flerspråkiga. Ett rikt modersmål är en nyckel till att ha ett bra andraspråk och att kunna flera språk är inte ett hinder, utan en resurs och en tillgång.
Ökat självförtroende på egna språket
Ett resultat av utvecklingsarbetet är att barnen blir stolta och glada av att de kan använda alla sina språk. Personalen på förskolan har också blivit bättre på att använda sina och barnens gemensamma modersmål vid olika aktiviteter som högläsning, måltider, fri lek, spelaktiviteter och påklädning. Det viktigaste för att kunna genomföra ett sådant här arbete är att skapa ett klimat där olika språk ses som en tillgång och där barnens nyfikenhet på olika språk uppmuntras, säger Josefina. Under 2019 vill pedagogerna på avdelningen Månen utvidga och förbättra sitt arbetssätt kring läsning och språkutveckling.
Josefina och Ashraf säger att målet är att få alla barn och föräldrar att vara med.
– Vi ska ta upp språkets roll i familjen och diskutera olika former av språklig stimulans med föräldrarna och visa att deras stöd är viktigt för barnens språkutveckling. Kanske kan fler föräldrar komma till oss och läsa för barnen på sina egna språk.
Utdrag ur förskolans läroplan
“Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål.” (sid 7)
Mål
“Förskolan skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.” (sid 11)
Läs mer om translanguaging – ett sätt att ta tillvara elevers flerspråkighet i undervisningen
